NyheterForskning

Stora kunskapsluckor om äldres munhälsa och tandvård

Publicerat 2017-07-19 11:21. Uppdaterat 2017-08-01 09:42
Anne-Marie Boström. Foto: Selma Wolofsky
Anne-Marie Boström. Foto: Selma WolofskyAnne-Marie Boström. Photo: Selma Wolofsky 

Mera forskning om äldres tandvård och munhälsa behövs. Det visar en kartläggning av området som nyligen publicerades i Tandläkartidningen. 

Experter från Karolinska Institutet, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Örebro universitet och Malmö högskola samt Folktandvården i Stockholms län, Uppsala, Västra Götaland och Region Örebro län samt Stockholms sjukhem har sammanställt vad vi vet hittills från internationell och nationell forskning om äldres munhälsa och tandvård.

Kartläggningen inkluderar så kallade systematiska översiktsstudier inom tolv områden, varav det enligt den nu aktuella rapporten bara fanns forskningsbaserad kunskap inom två områden: interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status, respektive inom organisation handlar om vilka försutsättningar vårdgivare har att ge god vård.

Några kopplingar mellan äldres hälsotillstånd och munhälsa kan göras redan nu, till exempel att regelbunden tandvård minskar risken för att få lunginflammation. Sambandet mellan undernäring, dålig aptit och tandlöshet är också tydligt. 

 – Men mer forskning behövs om allt från status för äldres munhälsa och tandvårdsvanor till hur vi ska utbilda omvårdnadspersonal inom området, och få vårdgivare att använda sig av ny kunskap från forskning, säger Anne-Marie Boström, docent vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för omvårdnad.

Bemötande en nyckel

Hon medverkar som expert med särskilt fokus på omvårdnadsperspektivet i kartläggningen, och hon framhåller bemötandet av äldre som en av nycklarna till god hälsa. 

– Det kan kännas obehagligt att få eller ge hjälp med tandvård, till och med mer intimt än att få hjälp vid toalettbesök. Många äldre som behöver stöd med munvård har också någon form av kognitiv svikt vilket ställer ytterligare krav på att det vårdbiträde eller hembiträde som ska ge vård kan skapa ett bra samspel med den äldre personen, säger Anne-Marie Boström.

I rapporten lyfter författarna vikten av att omvårdnadselever på gymnasienivå behöver få mer kunskap om geriatrik och munhälsa både vad gäller teori och praktik, eftersom det oftast är efter den typen av utbildning som man börjar sitt arbete som vårdbiträde. 

Organisatoriska faktorer spelar också stor roll för äldres munhälsa, visar rapporten. 
– Ofta finns kunskapen hos personalen om hur den kan ge god tandvård, men förutsättningarna att genomföra arbetet påverkas av saker som verksamhetens finansiering, svårigheter att skapa nya rutiner och högt vårdtryck, säger Anne-Marie Boström.

Länkar

DemensOmvårdnadTandvårdÅldrande