Sektionen för Aging Research Center (ARC)

This page in English

Sektionen för Aging Research Center är en del av den större centrumbildningen Aging Research Center (ARC), vilket är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Besök gärna ARC:s hemsida (endast på engelska) där du kan läsa mer om våra forskningsprojekt, forskare, samarbetspartners, longitudinella studier, publikationer och nyheter.

Sektionsledning

Sektionschef

Professor

Kristina Johnell

Telefon: 08-690 58 67
Enhet: ARC (Aging Research Center)
E-post: Kristina.Johnell@ki.se

Vice sektionschef

Forskare

Jonas Persson

Telefon: 08-690 58 78
Enhet: ARC (Aging Research Center)
E-post: jonas.persson.1@ki.se

Föreståndare

Professor

Johan Fritzell

Enhet: ARC (Aging Research Center)
E-post: johan.fritzell@ki.se

Administratör

Administratör

Cecilia Annerholm

Telefon: 08-690 58 19
Enhet: Administration
E-post: Cecilia.Annerholm@ki.se

Samordnare

Samordnare

Johanna Bylund

Telefon: 08-690 58 23
Enhet: Administration
E-post: johanna.bylund@ki.se

Medarbetare A-Ö

Adresser och faxnummer

Postadress: ARC, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm

Besöksadress: Gävlegatan 16, plan 8 och 9

Faxnummer: 08-690 59 54, 08-690 68 89

Forskningsområden

Läs mer i ARC Biennial Report 2015-2016 (på engelska)

Livslängd, morbiditet och funktionsförmåga

Även om det i grunden är positivt med en åldrande befolkning så ger det upphov till flera utmaningar. Hur kan vi, till exempel, uppnå inte bara ett längre utan även ett friskare liv? Vårt mål är att öka kunskaperna om den komplexa hälsobilden hos äldre, att beskriva deras hälsostatus, samt att bevaka hälsans utveckling under åldrandet. I detta arbete tar vi hänsyn till ett brett spektrum av hälsodimensioner, till exempel sjukdomar, upplevd hälsa, fysisk funktionsförmåga, rörlighet och välbefinnande.

Vi ser äldres hälsa som ett resultat av komplexa interaktioner mellan genetik, miljö, sociala och biologiska faktorer. Utmaningen är att förstå samspelet mellan dessa faktorer och hälsa genom hela livet. Vi använder uppgifter från våra egna databaser och andra stora databaser för att identifiera preventiva strategier med syfte att förbättra hälsan hos äldre.

Vård och omsorg av äldre personer

ARC:s experter inom geriatrisk farmakoepidemiologi arbetar med att analysera och förbättra läkemedelsanvändningen bland äldre personer. I samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting studerar vi olämplig läkemedelsanvändning hos äldre och undersöker risken för skadliga läkemedelsinteraktioner, underbehandling av specifika sjukdomar, samt trender inom polyfarmaci (användning av flera olika läkemedel) över tid.

Vi arbetar med att utveckla analytiska metoder för att studera läkemedelsanvändning och läkemedelsinteraktioner, samt för granskning av läkemedelsbehandling av äldre patienter på sjukhus och inom primärvården. Därigenom bidrar vi till att utveckla indikatorer för kvalitetsbedömning avläkemedelsanvändning och våra IT-lösningar hjälper läkare att fatta optimala beslut vid läkemedelsförskrivning.

Trender och ojämlikhet inom hälsa

Med hjälp av nationella register och nationellt representativa studier undersöker ARC:s forskare om den äldre befolkningen är friskare idag jämfört med tidigare. Med andra ord analyserar vi i vilken mån den ökande medellivslängden åtföljts av friska levnadsår respektive levnadsår präglade av sjukdom och funktionsnedsättningar. I vårt arbete använder vi oss av många olika typer av hälsomått, till exempel diagnostiserade sjukdomar, symptom, funktionsnedsättningar samt förmåga att utföra vardagsaktiviteter. Dessutom använder vi oss av tester av fysisk och mental funktionsförmåga.

Alla har inte samma möjligheter i livet och dessa ojämlikheter påverkar både livslängd och hälsa. Vi undersöker hur kön, socioekonomisk position och levnadsförhållanden påverkar sannolikheten att få leva ett långt och friskt liv. Dessutom studerar vi hur dessa samband har förändrats över tid. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt könsskillnader i hälsa: hur kommer det sig att äldre kvinnor i genomsnitt har mer hälsoproblem än män, men ändå lever längre?

Hjärnans åldrande

Människors kognitiva förmågor skiljer sig åt och skillnaderna tenderar att öka med åldern. På ARC arbetar vi för att öka kunskapen om orsakerna till dessa skillnader. Varför har vissa 80-åringar bättre minne än 35-åringar? Varför behåller vissa människor en ungdomlig hjärna medan andra utvecklar demens? Hur påverkar olika beteendemönster under livet hjärnan? Är det möjligt att bromsa, stoppa eller återställa kognitiva försämringar med hjälp av mental och/eller fysisk träning?

Kognitiva försämringar och demens är vanligtvis ett resultat av en växelverkan mellan en rad olika faktorer, men det finns även faktorer som verkar skyddande mot kognitiva nedsättningar. Vi använder oss av SNAC-K och andra stora databaser för att undersöka olika faktorers effekt på den kognitiva förmågan. Samarbeten inom ramen för CAIDE- och HARMONY-studierna gör det möjligt att undersöka hur effekterna av olika riskfaktorer ackumuleras under hela livsloppet. Vår forskning fokuserar på kardiovaskulära riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och fetma, livsstilsfaktorer som kosthållning, alkoholkonsumtion och fritidsaktiviteter, samt genetiska faktorer.

ARC deltar i FINGER (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability), en finsk interventionsstudie som är en av de första där man försöker fördröja utvecklingen av demens genom att modifiera flera olika riskfaktorer samtidigt.

af Jochnick Center for the Cognitive Neuroscience of Aging

af Jochnick Center for the Cognitive Neuroscience of Aging har möjliggjorts tack vare en donation från stiftelsen af Jochnick Foundation. Forskare vid centret undersöker de biologiska grunderna till åldersrelaterade förändringar i kognitiva funktioner (till exempel arbetsminne, episodiskt minne och kognitiv snabbhet). Vi lägger särskild vikt vid sambandet mellan förluster av olika dopaminmarkörer och kognitiva nedsättningar hos äldre personer. Vi är vidare intresserade av hur dopaminförändringar under vuxenlivet förhåller sig till andra åldersrelaterade förändringar i hjärnan, till exempel minskning av grå och vit hjärnsubstans, förändringar i funktionell konnektivitet samt kognitiva problem. Dessutom är vi intresserade av hur åldersrelaterade förändringar i hjärnan kan motverkas genom fysiska, mentala och sociala aktiviteter.

 

GeriatrikÅldrande