Rörelse i vardagen hos äldre bensköra personer ämne för ny avhandling

Publicerat 2015-09-14 12:51. Uppdaterat 2017-11-22 16:51
Ing-Mari Dohrn bläddrar i sin avhandling.
Ing-Mari Dohrn. Foto: Bo Bergman

Stillasittande äldre personer med benskörhet skulle kunna bli mer fysiskt aktiva genom ett balansträningsprogram, vilket även kan främja deras hälsa. Patienterna har också behov av råd och uppmuntran kring fysik aktivitet från fysioterapeuter och läkare. Det visar en ny avhandling vid Karolinska Institutet (KI).

Vad är det som påverkar om en äldre person med benskörhet, och ofta oro för att falla och skada sig, är fysiskt aktiv eller inte? Kan deltagande i ett balansträningsprogram göra att dessa personer rör på sig mer? Det har forskaren och fysioterapeuten Ing-Mari Dohrn, verksam vid och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), undersökt i sin avhandling. 

– Forskningen visade bland annat att många äldre med benskörhet inte når upp till rekommendationen om att ta 5 000 steg om dagen. En annan av delstudierna visade att deltagande i vårt balansträningsprogram ledde till ökad fysisk aktivitet i vardagen bland de som rörde sig allra minst, säger Ing-Mari Dohrn.

Det tolv veckor långa balansträningsprogrammet utförs i grupp och är utvecklat vid Sektionen för fysioterapi. Deltagarna tränar balans på gränsen av sin förmåga och under delad uppmärksamhet, vilket innebär att de till exempel räknar baklänges eller bär en bricka med vattenglas samtidigt som de utför balansövningar. 

I tidigare tester har programmet visats effektivt för att minska fallrädsla och öka fysisk funktion. En nyhet i och med den aktuella avhandlingen är att programmet även ökar chanserna till fysisk aktivitet på en nivå som främjar hälsan.

– Vi tror att programmet kan användas av fysioterapeuter i primärvården för att förbättra hälsan och minska risken att falla för äldre personer med benskörhet, men även för äldre med andra diagnoser.  Fortsatt forskning kommer att fokusera på hur programmet kan implementeras på bästa sätt, säger Ing-Mari.

I avhandlingen framkommer också att äldre bensköra personer upplever det viktigt med råd från fysioterapeuter, både individuellt och i grupp. Även råd från läkare om säker träning vid benskörhet efterfrågades. 

Vidare visar resultatet att de som tog mindre än 5 000 steg per dag hade långsammare gånghastighet, sämre balans, sämre livskvalitet och var mer stillasittande.  

– Detta understryker vikten av att mäta nivån av fysisk aktivitet objektivt för att hitta personer med ökad risk att drabbas av sjukdom eller nedsatt funktion. När personer subjektivt ska uppskatta sin fysiska aktivitet tenderar de att överrapportera, vi tror att vi rör oss mer än vi gör.  Att räkna steg är därför ett mer säkert sätt att mäta på, säger Ing-Mari.

I en av delstudierna har hon också jämfört en stegräknare med en accelerometer och sett att de räknar antal steg likvärdigt, men att accelerometern är att föredra för att mäta antal steg hos en person med förändrat gångmönster.

Disputation

Välkommen att ta del av en mer utförlig presentation av Ing-Mari Dohrns avhandling ”Fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre personer med benskörhet” vid disputationen den 17/9 klockan13:00. Lokal: Karolinska Institutet, Campus Huddinge, Alfred Nobels allé 23, sal H2 Grön på entréplan.

Kontakt

Ing-Mari Dohrn

Forskare

Sektionen för fysioterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet

Telefonnummer: 0708-444188

E-post: ing-mari.dohrn@ki.se

Selma Wolofsky

Kommunikatör 

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet

Telefonnummer: 08-524 839 23 

E-post: selma.wolofsky@ki.se

Länkar

DoktorandFysioterapi