Porträtt av professor Per Wändell

This page in English

Per Wändell - Professor i allmänmedicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Per Wändell föddes 1949 på Lidingö. Han läste medicin vid Karolinska Institutet, KI, tog läkarexamen 1974 och blev leg läkare två år senare. 1979 blev han specialist i allmänmedicin. 1997 disputerade Per Wändell på en avhandling om livskvalitet hos patienter med diabetes. Från år 2000 och fram till hösten 2010 tjänstgjorde Per Wändell som distriktsläkare vid Hallunda vårdcentral på deltid och var samtidigt verksam som universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI, sektionen för allmänmedicin.

Per Wändell är studierektor för Forskarskolan i allmänmedicin, KI. Han har också deltagit i undervisningen på bland annat läkarlinjen vid KI, och handlett AT- och ST-läkare. Han var en av huvudansvariga i Socialstyrelsens faktagrupp vid utarbetandet av Nationella riktlinjer för diabetes.

Per Wändell utnämndes den 1 november 2010 till professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Inom allmänmedicin utreds och behandlas de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper. Förebyggande arbete, prevention, är en viktig del i allmänläkarens verksamhet. I invandrartäta socioekonomiskt utsatta områden är förekomsten av sjukdomar som diabetes och psykiska problem vanliga.

Per Wändells forskning har bland annat som mål att ta reda på hur sjukdomsmönstret ser ut i olika invandrargrupper och vilken behandling som är mest effektiv, samt hur vården på bästa sätt når patienterna för att kunna sätta in preventiva åtgärder.

"Kulturkompetent" vård för bättre hälsa

Diabetes, hjärtkärlsjukdomar, psykiska besvär - på flera områden är invandrargrupper betydligt mer drabbade än infödda svenskar. "Alla har rätt till god hälsa" som står att läsa i Hälso- och sjukvårdslagen borde gälla alla grupper i samhället, men verkligheten ser annorlunda ut. Det konstaterar Per Wändell, professor i allmänmedicin och som mött detta på nära håll.

Efter att ha arbetat många år inom primärvården, bland annat vid Hallunda vårdcentral i södra Storstockholmsområdet, kan han känna en viss frustration.

- När vi talar om integration är det viktigt att också föra in hälsa i debatten. Här finns massor att göra, säger Per Wändell.

Av de patienter som kommer till Hallunda vårdcentral är 60 procent invandrare. De flesta med icke-europeisk bakgrund har sina rötter i Iran, Irak, Libanon, Syrien och Turkiet. Många har olika psykiska problem - depressioner, ångestsyndrom, fobier. De har svåra upplevelser med sig i bagaget men också flytten i sig och allt vad det innebär med ny miljö, nytt språk, svårigheter att få arbete är en orsak till ökad stress. Många patienter har ökad risk för hjärtkärlsjukdomar på grund av rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

Många invandrare med diabetes

Ett av de områden Per Wändell har ägnat sin forskning gäller diabetes, som i sig innebär ökad risk för sjukdomar i hjärtkärlsystemet. Han och hans medarbetare har studerat hur pass vanligt det är med diabetes hos vissa invandrargrupper och om mönstret av riskfaktorer skiljer sig åt. Han har också satt igång ett projekt som går ut på att ta fram ett program där utbildade diabetessjuksköterskor hjälper patienter och patienter som befinner sig i riskzonen för att utveckla diabetes att bättre kunna hantera sin situation. Per Wändell berättar att han i en förstudie undersökte behovet av en "kulturkompetent" vård, det vill säga där man tar hänsyn till att patienter har olika kulturell bakgrund och vilka kunskaper som behövs för att kunna möta patienten.

- Vi frågade 33 vårdcentraler inom landstinget och även universitetssjukhusen i Sverige och det visade sig att behovet var stort. Därför bestämde vi oss för att utveckla ett sådant program. Ansvarig för patientdelen i projektet är Nuha Saleh Stattin, sjuksköterska från Libanon. Eftersom många patienter är lågutbildade, en del analfabeter, använder hon sig mycket av bildmaterial. Mycket av innehållet handlar om livsstilsfaktorer som kost och motion och att ha koll på vikten.

Intresset för diabetes går tillbaka till början av 1990-talet. Studierna visar att diabetes är två till tre gånger vanligare hos icke europeiska invandrare och tre till fyra gånger vanligare hos invandrare från Mellanöstern. I Turkiet gjordes på 90-talet en studie, som omfattade 23 000 personer och som visade att sju procent av dem hade diabetes. I en motsvarande studie bland turkiska invandrare i Flemingsberg - dock bara med 238 deltagare - var antalet diabetiker nästan det dubbla, 11,8 procent. Andelen med nedsatt glukostolerans, ofta kallad prediabetes, var 15,6 procent mot 7,6 procent i Turkiet.

- Vi har ännu inget entydigt svar på varför det är dubbelt så vanligt hos turkar i Sverige som hos deras landsmän i Turkiet. När det gäller riskfaktorer har vi sett att det är skillnader mellan kvinnor och män. Hos kvinnor är diabetes ofta kopplat till övervikt, medan det hos männen i stället finns ett samband med högt blodtryck och om de är, eller tidigare varit, rökare. Drygt hälften av turkiska män rökte enligt data från 90-talet, och även om det är färre idag är det betydligt vanligare än hos svenska män där siffran idag ligger under 15 procent. När det gäller kvinnorna har de ofta svårare att få arbete, de är mindre fysiskt aktiva än männen. Troligen är det en mängd olika faktorer som samspelar och vi fortsätter att analysera våra data.

Per Wändell säger att det tycks finnas en ökad risk att få diabetes även hos andra generationen, som växer upp i Sverige, men det behövs mer forskning för att kunna säga något säkert.

Tidig prevention viktig

Det är viktigt att de som har diabetes får hjälp och att de som befinner sig i riskzonen, har nedsatt glukostolerans, på ett tidigt stadium nås av preventiva åtgärder. Det är där satsningen på att utveckla ett program riktat till olika patientgrupper kommer in. Per Wändell berättar att det på Hallunda vårdcentral finns flera medarbetare med olika språkbakgrund och att de annars får ta hjälp av tolkar.

Per Wändell och hans grupp har en rad andra projekt på gång, flera av dem i samarbete med andra forskarkolleger. Det gäller till exempel studier av behandlingsmönster med läkemedel hos olika invandrargrupper, studier av högt blodtryck, hjärtsvikt och förmaksflimmer samt studier av fysisk aktivitet som en del av behandlingen av sjukdomar inom primärvården.

Mer information

Till sektionen för allmänmedicin

Professor/överläkare

Per Wändell

Telefon: 08-524 887 08
Enhet: Sektionen för allmänmedicin och primärvård
E-post: Per.Wandell@ki.se

Professor