Porträtt av professor Dag Årsland

This page in English

Dag Årsland - Professor i klinisk demensforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Dag Årsland föddes 1959 i Stavanger, Norge. Han tog läkarexamen 1988 vid universitetet i Oslo. Samtidigt som han arbetade kliniskt vid Stavanger Universitetssjukhus började han forska och disputerade 1996 på en avhandling om språkstörningar vid Alzheimers sjukdom. 1998 blev Dag Årsland specialist i psykiatri.

2000-2002 var han universitetslektor i geriatrisk psykiatri vid universitetet i Bergen, blev sedan adjungerad professor för att 2006-2009 inneha en professur i geriatrisk medicin i Bergen. 2007-2009 var han gästprofessor vid King's College i London, har sedan 2009 en hedersprofessur där. 2009 blev Dag Årsland professor i geriatrisk psykiatri vid universitetet i Oslo. Han är samtidigt forskningschef vid Centrum för åldersrelaterad medicin, Stavangers Universitetssjukhus.

Under flera år var Dag Årsland chef för Norsk Förening för Neuropsykiatri. Han har tilldelats flera priser, senast 2011 då han belönades med det norska Helse Vest Forskningspris.

Dag Årsland utnämndes den 1 oktober 2011 till professor i klinisk demensforskning vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Många äldre drabbas av demens eller depression, ibland både och. Ett problem är att ställa rätt diagnos då symtomen ofta är likartade. Inom klinisk demensforskning studeras olika patientgrupper med målet att identifiera nya biomarkörer och hjärnaktiviteter som kan kopplas till depression, demenssjukdomar och Parkinson. Det sker via provtagningar av blod och ryggmärgsvätska samt avancerade avbildningstekniker. Forskningen är både tvärvetenskaplig och translationell med samarbete mellan olika specialister på klinik och laboratorier.

Depression och/eller demens - ett diagnostiskt dilemma

I takt med att befolkningen blir allt äldre ökar antalet personer som får problem med minne och verklighetsuppfattning. Många blir också deprimerade, känner oro, apati och ångest. Dag Årsland, professor i klinisk demensforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, är psykiater och har som kliniker mött patienter med olika sjukdomsdiagnoser som samtidigt brottats med psykiska problem.

Tidigt kom han att intressera sig för patienter med Parkinsons sjukdom och upptäckte att det var betydligt vanligare med kognitiva försämringar hos dessa patienter än man tidigare trott.

- Den gängse uppfattningen var att Parkinsons sjukdom huvudsakligen ger motoriska problem som skakningar och ofrivilliga rörelser. En följd av att de dopaminproducerande cellerna i hjärnan bryts ner. Men vi kunde visa att det sker förändringar också i andra delar av hjärnan vilket leder till att upp till 80 procent av patienterna blir dementa. En del patienter drabbas dessutom av svåra vanföreställningar och hallucinationer.

Lewy-kroppar bildas när proteiner klumpar ihop sig. Detta stör signaleringen mellan hjärnans nervceller och ses bland annat hos patienter med demenssjukdom.

Dag Årsland berättar att man ännu inte känner till mekanismerna bakom dessa förändringar. Det är därför angeläget att forska vidare. En studie som nu ligger i startgroparna handlar om just detta att förstå varför patienter med Parkinsons sjukdom utvecklar demens. Hos en del patienter kan det dröja kanske tjugo år, andra insjuknar tidigt. En fråga forskarna ställer sig är om detta går att förebygga. Målet är att på ett tidigt stadium kunna ställa rätt diagnos, hitta förklaringar till förändringar i hjärnan och på sikt utveckla effektivare behandling. 200 patienter som befinner sig i en tidig fas av sjukdomen ska ingå i studien och sedan följas över tid. Arbetet sker tillsammans med flera andra starka forskargrupper.

Det har snart gått två år sedan Dag Årsland kom till Karolinska Institutet och Alzheimercentrum vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i Huddinge. En fördel är närheten till sjukhuset med gångavstånd mellan labben och kliniken. Samtidigt som Dag Årsland har breda samarbeten med forskare inom olika specialiteter psykiatriker, neurologer, geriatriker - är han angelägen om att föra in spetskompetenser i sin egen forskargrupp. Att arbeta tvärvetenskapligt och ha en translationell inriktning kan stå som ledord. Dag Årsland har sin bas i Stockholm och Stavanger, men har också kvar sina kontakter i Oslo med en professur även där och i London som hedersprofessor. Han ingår i flera internationella nätverk.

- Att ha tid för både forskning och patienter är viktigt. Det är på kliniken man möter de stora utmaningarna, säger han.

På jakt efter biomarkörer

Såväl depression som demens är vanligt hos äldre personer. Symtomen är ibland likartade och det kan därför vara svårt att veta om en person är deprimerad eller har en demenssjukdom - eller båda delarna. Det är också utgångspunkten för en studie som startade förra året och som omfattar 500 patienter som besökt Minnesmottagningen i Huddinge. Patienterna har delats in i tre grupper: de som fått diagnosen Alzheimers sjukdom men utan depression, patienter med depression men som inte har Alzheimers och i tredje gruppen patienter med både Alzheimers och depression. Dessutom finns en kontrollgrupp utan tecken på vare sig demens eller depression.

- Vi ställer en klinisk diagnos och kartlägger eventuella förändringar i hjärnan med hjälp av olika avbildningstekniker. Vi analyserar också biomarkörer från ryggmärgsvätskan. Ett syfte är att hitta nya biomarkörer som kan kopplas till depression. I dagsläget finns inga sådana, bara för Alzheimers sjukdom. Det vi hittills sett är att de markörer som finns hos patienter med Alzheimer inte ändras vid depression, berättar Dag Årsland.

Patienterna med endast depression följs upp efter fyra år för att se om deras kognitiva förmåga är normal, om de utvecklat en mild kognitiv svikt eller demens. De test som gjorts tidigare kommer att analyseras; om de var tillförlitliga och kunde förutsäga senare demensutveckling. Forskargruppen undersöker också alternativa faktorer, vaskulära och inflammatoriska, som skulle kunna ha betydelse för de olika typer av kognitiva och psykologiska störningar som ses vid demenssjukdomar och vid Parkinsons sjukdom. Det gäller även olika typer av tillväxtfaktorer.

- Vi har sett att det finns ett samband mellan depression och en inflammatorisk aktivitet i hjärnan, men det är troligen många andra mekanismer som är inblandade.

Mer information

Till forskargruppen (på engelska)

Professor/överläkare

Dag Aarsland

Enhet: Winblad
E-post: dag.aarsland@ki.se

Professor