Porträtt av professor Azita Emami

This page in English

Azita Emami - Professor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Azita Emami föddes 1963 i Kermanshah, Iran, och tog sjuksköterskeexamen vid Karolinska Institutet 1993. Hon tog 1994 en Master of Science i omvårdnad inom Transcultural and International Health Care, Röda Korsets sjuksköterskeskola. Hon disputerade 2000 i omvårdnad vid Karolinska Institutet efter en stipendieperiod vid University of California (UCSF), USA.

Hon var 2000-2001 lektor och akademisk ledare inom äldrevård vid Mälardalens Högskola. Sedan 2002 har hon arbetat som universitetslektor, akademisk ledare och chef för sektionen för omvårdnad, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, åren 2006-2008 vid Karolinska Institutet på deltid respektive som klinisk forskare på Stiftelsen Stockholms sjukhem.

Under denna period var hon också ansvarig för uppbyggnaden av det gemensamma PhD-programmet för Karolinska Institutet, Iran Medical University och Medical University of Isfahan, Iran. Hon utnämndes 2006 till docent vid Karolinska Institutet och utsågs 2008 till professor i omvårdnad respektive dekanus för College of Nursing vid Seattle University, Washington, USA.

Azita Emami utnämndes den 1 juli 2010 till professor vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

De sociokulturella värderingarna, det vill säga vår referensram när det gäller olika kulturella och sociala frågor påverkar det individuella hälsoförloppet likaväl som kön, uppväxtförhållanden, utbildning med mera. Att enbart beakta etniska grupperingar räcker inte, forskningen måste bredda sin syn på vad som formar en människa. Annars riskerar man att bidra till stämpling och schablonering av människor relaterat till deras etnicitet, säger Azita Emami. Hennes forskning har bidragit till att de individuella aspekterna börjar uppmärksammas alltmer inom omvårdnadsforskningen.

Egenskaper och upplevelser formar oss mer än etniskt ursprung

När Azita Emami påbörjade sitt forskningsarbete studerade hon främst hälsoproblem hos äldre personer med invandrarbakgrund. Men så småningom blev det uppenbart att kunskaperna därifrån också var applicerbara i ett större sammanhang. Att en människas värderingar och kulturella erfarenheter, hennes syn på världen, påverkar hälsoförloppet betydligt mer än vad man kanske kan tro.

- Det påverkar i mycket högre utsträckning än det etniska ursprunget. En människas sociokulturella bakgrund omfattar inte bara etniskt ursprung, utan också individuella faktorer som bland annat kön, uppväxtförhållanden, utbildnings- och yrkesmässig bakgrund samt synen på religion respektive medicinsk behandling.

Azita Emami har bidragit till att belysa vikten av att inom forskningen beakta de individuella egenskaper varje människa bär med sig från sitt liv. Hon ser inte sin egen forskning som ett avskilt forskningsfält. Så fort forskningsplaner läggs upp där människor involveras, måste hänsyn tas till individuella aspekter oavsett forskningsområde, menar hon. Dessa individuella aspekter formas av tre olika nivåer. Dels en universell nivå som omfattar likheter mellan oss på grund av att vi alla är människor, dels våra olika etniska ursprung och dels flertalet individuella faktorer som påverkar, och formar, oss under livets gång.

- Det är viktigt att allt detta blir belyst, att som forskare lägga det på minnet så att inte människor stoppas i fack. Utesluter man viktiga aspekter i en människas liv, påverkar det resultatens användbarhet.

Hon poängterar också vikten av att hela tiden vara kritisk till sin forskning, att hela tiden ifrågasätta. I alltför smala forskningsresultat ligger en fara, säger hon. Forskning med ett begränsat synsätt riskerar att slå tillbaka.

- Det gäller att vara på sin vakt så att man som forskare inte blir inskränkt; det kan leda till onyanserade, kategoriska och vilseledande resultat som kan motverka forskningens syfte.

Kulturell kompetens bland vårdpersonal

En av hennes doktorander forskar kring ett projekt om relationen mellan utanförskap och hälsa bland svenska ungdomar respektive ungdomar med invandrarbakgrund på åtta gymnasieskolor i Stockholm. Resultaten visar bland annat att kvinnliga gymnasister rapporterar mer hälsorelaterade problem än manliga gymnasister. Speciellt märkbart blir detta när det gäller kvinnliga gymnasister med invandrarbakgrund.

Ett annat projekt studerar kulturell kompetens hos vårdpersonal. Projektets syfte är att öka den kulturella kompetensen bland personalen och förhindra negativ särbehandling av människor med bakgrund från olika länder.

I ett projekt med vårdpersonal inom Solna kommun respektive Stockholms sjukhem studeras synen på kulturell mångfald i vården. Resultaten därifrån visar att vårdpersonal med utländsk bakgrund är mer utsatta för diskriminering. De visar också att personer med svensk bakgrund tenderar att ha en mer kategorisk uppfattning om olikheter och mångfald.

- Konflikter med kollegor med utländsk bakgrund härleds ofta till mångfalden. Personal med utländsk bakgrund har ofta en annan tolkningsram; att orsaken beror på personliga egenskaper snarare än etniska. Det visar hur mycket av våra attityder som bygger på fördomar än på faktiska förhållanden.

Olika copingstrategier

Projektet "Ett kulturellt förhållningssätt och lika rättigheter" har genomförts inom Solna stads äldreomsorg. Bakgrunden var det ökande antalet äldre på vård- och omsorgsboenden respektive den ökande andelen vård- och omsorgspersonal med bakgrund från olika länder.

Det leder till att det ibland kan uppstå svårigheter i kommunikationen mellan personalen sinsemellan respektive mellan personal och omsorgstagare.

Azita Emami har i en studie även undersökt hur iranska patienter med angina pectoris upplever sina symtom och vilka copingstrategier som används utifrån ett genusperspektiv.

- Vi fann stora skillnader i upplevelsen respektive lokaliseringen av symtom.

Copingstrategierna skilde sig också åt. Även om det för både män och kvinnor var väldigt viktigt att försöka normalisera sina liv igen, skyllde kvinnorna ofta på ödet och var mycket besvikna över att de inte längre klarade av att ta hand om barn och familj. Männen skuldbelade i stället sig själva och undrade vad de hade gjort för fel för att drabbas.

- Däremot fanns vissa gemensamma hanteringsstrategier som matvanor, och i hur man uttryckte religiositet respektive hanterade sin dödsångest.

Även om vårdforskningen börjat ta alltmer plats i Sverige, utgör den idag en mycket stor andel av den medicinska forskningen i USA, säger Azita Emami som även är professor i omvårdnad vid Seattle University.

- I USA finns många föregångare inom området. Vårdforskningen där har idag status, sjuksköterskorna är med och konkurrerar om löneläget med läkarna. Det kanske inte var någon slump att sjuksköterskegruppen var den första Barack Obama valde att träffa när han började genomföra sin sjukvårdsreform.

Publicerad i Cell till Samhälle 2010

Professor

Azita Emami

Telefon: 08-524 879 36
Enhet: ARC (Aging Research Center)
E-post: Azita.Emami@ki.se

Länkar

Professor