NyheterForskning

Minnesstörningar går att förebygga – NVS-professor Miia Kivipelto leder banbrytande forskning

Publicerat 2015-03-13 15:12. Uppdaterat 2015-04-15 11:08

För första gången kan forskare visa att aktiv rådgivning om levnadssätt förebygger minnesstörningar. Detta i den finska studien FINGER ledd av Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid NVS.

Bild på Miia KivipeltoOro för att drabbas av sämre minne när vi blir äldre är nog något som de flest kan känns igen sig i. Med ökande ålder i befolkning blir också förekomsten av minnessjukdomar vanligare. Här svarar Miia Kivipelto på frågor om den rykande färska FINGER-studien, publicerad i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet (12/3).

Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare?

FINGER-studien är den första interventionsstudien i världen som visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom aktiv rådgivning om kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter. Tidigare har förekomsten av och orsaken till minnesstörningar och minnessjukdomar studerats mycket, men inte förebyggande insatser som i denna studie.

Hur har ni gått till väga i FINGER?

1 260 finländska deltagare i åldern 60 till 77 år delades slumpmässigt in i två grupper. Kontrollgruppen fick sedvanliga råd om hälsa och levnadssätt, medan interventionsgruppen fick aktiv rådgivning. Till exempel lagade de mat och tränade i grupp, gjorde minnesövningar på dator och fick råd av dietister, fysioterapefter, psykologer, sjuksköterskor och läkare. Under de två år som studien pågick var risken att drabbas av försvagad minnes‐ och tankefunktion 31 procent högre hos kontrollgruppen än hos den grupp som fått aktiv rådgivning i levnadssätt.

Hur kan den nya kunskapen användas, till exempel?

Vi ökar medvetenheten om möjligheten att förebygga minnesstörningar. Alla kan göra något för att minska risken att drabbas! Kunskapen kan också användas till att ta fram metoder för att hjälpa olika riskgrupper. I studien har samarbetet mellan olika yrkesgrupper gjort att vi kan angripa alla riskfaktorer samtidigt. Det behövs för att förebygga minnesstörningar. Grupprådgivning där deltagarna fick ett socialt utbyte av varandra bidrog också till resultatet. Sådan kunskap är viktig att ta med i metoder för hur samhället kan hjälpa äldre personer att till exempel börja träna på gym. Vi kommer också att utveckla en mall med konkreta råd baserade på FINGER-resultatet.

Hur kopplar ni era resultat om att förebygga minnesstörningar till förebyggande av minnessjukdomar, som ofta tar mycket längre tid än två år att utveckla?

I studien har vi flera tester av kognitiva förmågor; minne, planeringsförmåga och snabbhet i olika övningar. I tvåårskontrollen tittade vi inte specifikt på diagnoser, men det kommer vi att göra i uppföljningen fem år respektive sju år efter studiens start. Förhoppningen är att vi genom aktiv levnadshandledning åtminstone ska kunna skjuta upp insjuknande med fem till tio år. Uppskattningsvis skulle antalet personer i världen med minnessjukdomar då halveras – en stor framgång både för enskilda patienter och hälsoekonomiska aspekter.

Vilket blir nästa steg för forskning vid NVS och KI inom detta område?

2016 startar interventionen i projektet MIND-AD. Där kommer vi bland annat att anpassa FINGER-protokollet till patienter som redan har insjuknat i en minnessjukdom för att se om vi kan påverka sjukdomsförloppet. Det är ett område som vi i dag helt saknar evidensbaserad kunskap om. 

Vid NVS centrumbildning Aging Research Center (ARC) kommer vi att analysera resultatet av ett minnesträningsprogram som har använts i FINGER.

Vi har också stora mängder data från FINGER-studien, till exempel blodprover och hjärnavbildningar, som vi ska analysera vid Center för Alzheimerforskning, KI.

Hur ser du på framtiden för forskning inom fältet?

Väldigt positivt! När jag började forska om området för 15 år sedan handlade det mest om bakomliggande sjukdomsfaktorer som ålder och gener. Nu, i och med möjligheten att förebygga, är bilden mycket mer optimistisk. I dagsläget finns inte något botemedel mot demenssjukdomar och de förebyggande insatserna blir därför extra viktiga. Men vi måste även ta fram bättre läkemedel.

Om studien

FINGER (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) är en studie som Institutet för hälsa och välfärd samordnar och som har utförts i samarbete mellan Itä‐Suomen yliopisto (Östra Finlands universitet), Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet och Karolinska Institutet i Sverige. Studien har fått finansiellt stöd till exempel från Finlands Akademi, stiftelsen La Carita, stiftelsen Novo Nordisk, Folkpensionsanstalten, Juho Vainios stiftelse, Undervisnings‐ och kulturministeriet, Alzheimer’s Research and Prevention Foundation och Alzheimer Association samt EVO‐ och VTR‐finansiering.

Länkar

Anslag