NyheterForskning

Känslor av hopplöshet kan öka risken att drabbas av demens

Published 2015-10-14 20:33. Updated 2015-10-14 20:35This page in English

Känslor av hopplöshet är vanligare bland personer med demens, men känslorna fanns redan 20 år innan personerna fick sin diagnos. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet och University of Eastern Finland. Resultatet ger stöd för att negativa känslor redan mitt i livet påverkar risken att få demens.

Många tidigare studier har visat att depressiva känslor är vanligare bland äldre personer med demens. Många har tolkat det som att depressiva känslor är en del av demenssjukdomen, samtidigt som andra menar att orsaksförhållandet är det omvända; att depressiva känslor ökar risken för att få en demenssjukdom. 

De nya fynden kan ses som ett starkt stöd för att negativa känslor redan mitt i livet påverkar risken att få demens. Personer med starkare känslor av hopplöshet i medelåldern hade nästan tre gånger så stor risk att drabbas av Alzheimers sjukdom även om man tog hänsyn till många andra saker som påverkar demensrisken, till exempel ålder, genetiska faktorer, blodtryck och BMI. 

Forskarna kunde också påvisa sambandet om när de tog hänsyn till depressiva känslor och hopplöshet vid uppföljningen över 20 år senare. Den förhöjda risken för hopplöshetskänslor i medelåldern är extra stor bland personer som också bär på den genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom, ApoE4, visar studien.

Studien har gjorts av Krister Håkansson, Hilkka Soininen, Bengt Winblad och Miia Kivipelto och publicerades den 13 oktober i tidskriften PLOS ONE. Studien bygger på befolkningsdata om 1 409 personer från östra Finland och är unik genom den långa uppföljningstiden. Till skillnad från många andra studier så mätte forskarna de depressiva känslorna vid uppföljningen strax innan man undersökte personernas kognitiva hälsa – inte efteråt.

Publikation

Feelings of Hopelessness in Midlife and Cognitive Health in Later Life: A Prospective Population-Based Cohort Study

Kontakt

Doktorand

Krister Håkansson

Enhet: Sektionen för neurogeriatrik
E-post: krister.hakansson@ki.se

Länkar

AlzheimerDemensNeurobiologiSamhälle