NyheterForskning

Äldres livsvillkor diskuteras på FN:s internationella äldredag

Published 2016-09-30 19:37. Updated 2016-09-30 19:41

En femtedel av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre och andelen fortsätter att öka. I samband med FN:s internationella äldredag den 1 oktober uppmärksammas äldres tillvaro, hälsa och liv över hela världen. Ett mycket viktigt område att forska på menar Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar, vid Karolinska Institutet.

Hur ser utmaningen ut med en åldrande befolkning?

– Äldres hälsa har förbättrats de senaste åren men en äldre befolkning kräver trots allt mer resurser från samhället i form av till exempel vård. Frekvensen av demenssjukdomar ökar i takt med stigande ålder, cirka 15 procent av alla över 75 år har någon form av demens.

Hur satsar KI på forskning inom äldres hälsa?

– Forskare vid KI har sedan länge arbetat med att öka kunskapsfältet, bland annat vid det multidisciplinära forskningscentret Aging Research Center (ARC) som vi driver tillsammans med Stockholms universitet. Vid ARC studerar vi bland annat vad som styr livslängd, morbiditet (sjuklighet) och funktionsförmåga hos äldre, hur vi utformar den bästa äldrevården och hur hjärnans åldrande går till. Då använder vi oss bland annat av epidemiologiska studier av neurodegenerativa sjukdomar hos äldre, där vi tittar på risk- och skyddsfaktorer för till exempel Alzheimers sjukdom.

– KI är också med i EU-satsningen EIT-Health. Där samarbetar vi med vård och företag för att bland annat ta fram nya lösningar för hur vi använder läkemedel i den åldrande befolkning och identifierar personer med högre risk att utveckla olika sjukdomar.  Ett konkret exempel är en mobilapp som vi utvecklar. Tanken är att den ska hjälpa människor att göra aktiva val i vardagen som i sin tur ska minska risken för åldersrelaterade sjukdomar.

Vad behöver vi forska mer om i framtiden?

– En stor del av forskningen kommer att handla om att på ett tidigt stadium minska risken för att drabbas av kroniska sjukdomar allteftersom man åldras. Vi behöver bland annat forska mer på hur vi kan skjuta upp kognitiv och fysisk nedsättning under åldrandet. En ökad kunskap om hälsotrender och hur dessa kan påverkas är central för att fatta rationella politiska beslut.

– Vår kunskap om livsvillkoren och behoven hos de mycket gamla är idag fragmenterad och bristfällig. Longitudinella data som täcker sociala, psykologiska och biologiska faktorer med representativa urval från befolkningen är här nödvändiga, liksom en noggrann diagnostik och behandling när det gäller åldersrelaterade sjukdomar. Att möta de grundläggande demografiska förändringar som Sverige står inför är sannolikt den mest centrala utmaningen för socialpolitiken under detta århundrade. 

Läs mer om forskning vid KI på temat hälsosamt åldrande här.

AlzheimerDemensNeurobiologiSamhälleÅldrande