Adaptionsprocessen efter en förvärvad hjärnskada

Vanligtvis upplever människan en harmonisk interaktion med omgivningen i utförandet av dagliga aktiviteter. Detta samspel förändras dock ofta i samband med en hjärnskada (pga stroke eller trauma) och det uppstår ett behov av adaptation genom att personen t ex förbättrar sin nedsatta förmåga, att omgivningens krav förändras och att personen anpassar sina egna krav och förväntningar i dagliga aktiviteter. Adaptation kan ses som en kortsiktig eller långsiktig process eller som ett adaptivt system där olika delar samverkar för att en persons vardagssituation ska fungera och bidra till välbefinnande och delaktighet. I detta projekt studeras olika aspekter och typer av adaptation i dagliga aktiviteter. Ett delprojekt studerar adaptation i form av occupational gaps. Ett annat adaptation i form av ADL-träningsprocessen efter en neurologisk skada och ett tredje projekt studerar den adaptationsprocess äldre personer går igenom i samband med hemrehabilitering efter stroke.

Syften

1) Att identifiera när, var och hur människor med förvärvade hjärnskador, och närstående personer, adapterar till sin nya livssituation i dagliga aktiviteter,

2) Att beskriva den levda erfarenheten av adaptation i vardagens aktiviteter,

3) Att utveckla och pröva undersökningsinstrument som fångar aspekter av adaptation.

Metoder

I detta projekt används olika designs och metoder. I ett par studier används en longitudinell design med både kvantitativa och kvalitativa metoder, ett annat projekt är baserat på data från enkäter och ett tredje är baserat på intervjudata som analyseras med olika kvalitativa metoder.

Långsiktiga mål

Att bidra till utvecklingen av ny kunskap som kan ligga till grund för evidensbaserad intervention inom rehabilitering efter en förvärvad hjärnskada.

Projektledare

Kerstin Tham, professor, universitetslektor

Medarbetare / Samarbetare

Lena von Koch, professor, leg.sjukgymnast; Jörgen Borg, Professor, Rehabiliteringsmedicin, Uppsala Akademiska sjukhus; Anders Kottorp, med.dr; Brittmari Uppgard, med.mag.

Doktorander:

Gunilla Eriksson, Lisa Ekstam, Anette Eriksson, Susanne Guidetti.

Finansiering

Vetenskapsrådet, Vårdalsinstitutet, Stockholms Läns Landsting, Centrum för Vårdvetenskap, Nationella forskarskolan i vård och omsorg.

Publikationer i projektet

Tham, K., Borell., L., & Gustavsson, A. The discovery of disability: A phenomenological study of unilateral neglect. (2000). The American Journal of Occupational Therapy, 4, 398-406.

Guidetti, S. & Tham, K. (2002). Therapeutic strategies used by occupational therapists in self-care training: A qualitative study, Occupational Therapy International, 9, 257-276.

Tham, K., & Kielhofner, G. (2003). Impact of the social environment on occupational experience and performance among persons with unilateral neglect. American Journal of Occupational Therapy, 57, 403-412.

Eriksson, G., Tham, K., & Fugl-Meyer, A.R. (2005). Couples happiness and its relationship to functioning in everyday life after acquired brain injury. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 12: 40-48.

Johansson, U., & Tham, K. (2006). The meaning of work after acquired brain injury. American Journal of Occupational Therapy, 60-69.

Eriksson, G., Tham, K, & Borg, J. (2006). Occupational gaps in everyday life one to four years after acquired brain injury. Journal of Rehabilitation Medicine, 00:1-7.

Erikson, A, Karlsson, G., Borell, L. & Tham, K. (in press). The lived experience of memory impairment in daily occupation after acquired brain injury  One year of rehabilitation. OTJR: Occupation, Pariticipation and Health.

Guidetti, S., Asaba, E, & Tham, K (accepted). The lived experience of recapture self care after stroke or spinal cord injury. (American Journal of Occupational Therapy).

Ekstam, L., Uppgard, B., von Koch, L, & Tham, K (accepted). Functioning in everyday life after stroke: A longitudinal study of elderly people receiving rehabilitation at home. (Scandinavian Journal of Caring Sciences)