2013 firade NASP 20-årsjubileum

NASP, Granits väg 4, 17165, Solna.

2013 firade NASP - Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa 20-årsjubileum.

NASP är statens och Stockholms läns landstings centrala expertenhet inom självmordsforskning och självmordsprevention. Institutionen bildades genom ett beslut av den svenska riksdagen 1993 att enligt socialutskottets förslag inrätta ett nationellt kunskapscentrum inriktat på självmordspreventiva frågor.

Sverige hade redan 1984 förbundit sig att utveckla en aktiv självmordsprevention i och med att man skrivit under WHOs program Hälsa för alla år 2000. En av programmets punkter var att bryta den på 1980-talet stigande trenden av självmord och självmordsförsök. I Sverige rörde det sig om c:a 2000 självmord om året och uppskattningsvis tio gånger så många självmordsförsök. WHO arrangerade under 1980  talet flera expertkonferenser för att sammanfatta kunskapsläget. I stället för att som tidigare ha uppfatta självmord som ett isolerat problem förde man fram uppfattningen att självmord och självmordsförsök var ett folkhälsoproblem som på samma sätt som olycksfall och våld borde bekämpas av professionella inom folkhälsofältet. Europas regeringar uppmanades ta fram nationella suicidpreventionsprogram. Som ett led i utvecklingen inrättade Stockholms läns landsting ett självmordspreventivt centrum den 1 januari 1993. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet bildade 1994 tillsamman med Centrum för suicidforskning och en brett sammansatt arbetsgrupp ett Nationellt råd i suicidprevention. Rådet presenterade 1995 sin skrift  Stöd i självmordskriser  ett nationellt program för utveckling av självmordsprevention  vilket var Sveriges första nationella suicidpreventiva handlingsprogram . Under året som följde sammanslogs Stockholms läns centrum för suicidprevention med den nybildade nationella expertenheten och integrerades under namnet NASP  Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa som en enhet vid Statens Institut för Psykosocial och Miljömedicin (IPM). Sedan 2007 är NASP verksam inom Karolinska Institutet i Stockholm.

NASPs verksamhet indelas i fyra huvudområden:

  • Forskningen är tvärvetenskaplig och omfattar såväl humanistiska discipliner som naturvetenskap, beteendevetenskap och psykosociala aspekter
  • Epidemiologisk bevakning
  • Information
  • Undervisning samt en expertfunktion

Nationell samverkansfunktion

Som ett led i NASPs nationella samverkansfunktion organiserades 1997 ett nationellt nätverk för självmordsprevention. Nätverket uppdelas i sex lokala nätverk med utgångspunkt ifrån de sex sjukvårdsregionerna och med centrum i den medicinska fakulteten i varje region. Verksamhetsidén definierar nätverken som en kunskapsorganisation med viktiga uppgifter i implementeringen av självmordsförebyggande insatser. NASP ansvarar för samordningen av nätverken på nationell nivå och organiserar med dem Nationella konferenser vartannat år sedan 1997.

Det nationella suicidpreventiva programmet

Det nationella suicidpreventiva programmet som föreslagits av Nationella rådet 1995 antogs aldrig av Sveriges Riksdag eller regering, vilket resulterade i en rad motioner lämnades in med krav på att det utarbetade förslaget skulle få nationell status. Framförallt uppmärksammades psykisk ohälsa hos barn. NASP fick således i december 2001 regeringens uppdrag att föra ut WHOs riktlinjer om självmordsförebyggande arbete i skolan vilket ledde fram till utgåvan av stödmaterialet Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever  WHOs stödmaterial för lärare och annan skolpersonal anpassat till svenska förhållanden.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet fick 2005 i uppdrag att ta fram ett nytt program i självmordsprevention. NASP fungerade 2006 som sakkunnig för Folkhälsoinstitutet och skrev kunskapsunderlaget åt Socialstyrelsen till det förslag om Nationellt program för självmordsprevention som dessa institutioner sammanställde och som år 2008 antogs av svenska regeringen.

För att rätt kunna möta självmordsnära personer och känna trygghet i sitt arbete och kunna bemöta mångfalden i problematiken och motivera patienter till eftervård behöver alla personalkategorier inom psykiatrin utbildning i suicidologi. NASP bedriver en omfattande utbildningsverksamhet till kliniskt verksamma yrkeskategorier i hur man identifierar och möter självmordsnära individer, hur man avbryter en suicidal process och genomför suicidriskbedömningar. Utbildningen i självmordsprevention måste ständigt förnyas och anpassas till de nya generationer som kontinuerligt involveras i det självmordsförebyggande arbetet.

Noll självmord i Stockholms län

I linje med Hälso  och Sjukvårdsnämndens nollvision när det gäller självmord har det varit angeläget för landstinget att ta fram en struktur för samverkan mellan olika aktörer. NASP initierade 2009 projektet Noll självmord i Stockholms län som ett modellprojekt med målet att höja kompetens och samverkan gällande tidig upptäckt av självmordsproblematik samt bemötande och behandling av självmordnära patienter inom allmänpsykiatrin, barn - och ungdomspsykiatrin, primärvården samt klienter inom socialtjänsten inom olika stadsdelar i länet.

MHFA - Första Hjälpen till Psykisk Hälsa

För att på sikt öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar och självmordsproblematik genomför NASP det australienska självmordsförebyggande utbildningsprogrammet Mental Health First Aid (MHFA), på svenska kallat Första hjälpen till psykisk hälsa. Målsättningen med programmet är att rädda liv genom att öka kunskapen om psykiska sjukdomar och självmordsnärhet och på så sätt minska de rädslor och negativa attityder som dessa ämnen vanligen väcker. Utbildningen riktar sig såväl till personalgrupper som i sitt arbete möter personer med psykisk ohälsa som till allmänheten.

WHO Collaborating Centre 

NASP har, som WHO Collaborating Centre sedan 1997, även ett intensivt internationellt samarbete inom suicidprevention. NASP har ett nära samarbete med European Psychiatric Association (EPA), den största psykiatriska föreningen i Europa, i vilken ingår individuella medlemmar från 75 europeiska och internationella stater och 34 Nationella Europeiska Psykiatriska Föreningar. NASP ingår i EPAs projekt European Guidance som bland annat utarbetar vägledningsmaterial, Position papers, för ett antal områden inom psykiatrin med syfte att förbättra den psykiatriska vården i Europa.

NASPs internationella samarbete illustreras även av SEYLE-projektet (Saving and Empowering Young Lives in Europe), vilket är en longitudinell studie av olika suicidpreventiva interventioner för ungdomar i 11 europeiska länder med NASP som vetenskaplig koordinator.

Andra internationella samarbetsprojekt är SUPREME (Suicid Prevention through Internet and Media Based Health promotion) som har till syfte att utforma en internet-baserad plattform för suicidprevention och förebyggande av psykisk ohälsa bland ungdomar.

Att skolka från skolan har visats vara förknippat med psykisk ohälsa, depression och missbruk. Ca. 35 % av Europas skolungdomar skolkar. Projektet WE-STAY (Working in Europe to stop Truancy) fokuserar på att samla in epidemiologisk information om skolkning och utarbeta interventioner som kan minska skolkandet hos ungdomar.

I projektet GISS (Genetic Investigation of Suicide Attempt and Suicide) studeras betydelsen av ärftliga faktorers samspel för självmordsbenägenhet.

Ihärdig forskning har ökat våra kunskaper om hur självmord och självmordsförsök kan förhindras. Men en förutsättning för att självmordsprevention skall lyckas är att forskningsresultaten omsätts genom intensivt praktiskt arbete både inom folkhälsan och inom kliniken.

 

Rigmor Stain, Dr med Sci, docent i Experimentell trombocytforskning vid Karolinska Institutet, Redaktör för Nyhetsbrevet vid NASP (Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa).

Danuta Wasserman, Professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet, Chef för NASP, President Elect vid European Psychiatric Association (EPA), Director of WHO Collaborating Centre.