Vetenskaplig studie av 5:2 i startgroparna

Publicerat 2014-02-18 11:03. Uppdaterat 2014-02-18 14:42

Kerstin Brismars forskning är idag fokuserad på att förebygga diabeteskomplikationer. En metod vid alla former av diabetes är att minska bukfetma och insulinresistens, därför driver hon sedan några år ett par koststudier och inleder i dagarna även en studie av 5:2-metoden som blev känd för svenskarna i mars 2013 efter ett avsnitt av tv-programmet Vetenskapens värld.

I programmet hävdar den brittiske läkaren och vetenskapsjournalisten Michael Mosley att begränsat kaloriintag två dagar i veckan förbättrar chanserna att slippa åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och diabetes. När kroppen inte får lika mycket mat som vanligt sjunker nivåerna av blodsocker, insulin och tillväxtfaktorn IGF-1.

Enligt Michael Mosley saktar kroppen då ner nyproduktionen av celler och börjar istället reparera befintliga celler, något som skulle kunna bromsa utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar som till exempel diabetes. Dessutom går man ner i vikt.

Kerstin Brismar satt i tv-studion efter inslaget och kommenterade metoden att halvfasta två dagar i veckan. Hon tror att redaktionen hade fastnat för henne istället för en mer renodlad kost- eller dietforskare, eftersom hon publicerat så mycket om tillväxtfaktorn IGF-1 och dess reglering.

- Jag fick se programmet innan och sa till redaktionen att vi måste tona ner det här med IGF-1, för det gäller på möss men inte på samma sätt på människor. Men det fick jag inte säga, för det skulle bli så krångligt tyckte de, och jag tänkte att jag får väl rätta till det senare.

Direkt efter sändningen av programmet deltog Kerstin Brismar i en chat. Intresset för 5:2-metoden var enormt, Kerstin Brismar hann bara svara på en bråkdel av alla frågor som forsade in och sedan har det fortsatt. Fortfarande pryder 5:2 metoden var och varannan dag någon löpsedel och kända och okända anhängare deklarerar att de rasat i vikt med sitt nya sätt att äta.

Hundratals intresserade har också kontaktat Kerstin Brismar sedan tvprogrammet sändes och själv har hon blivit något av en gumma i lådan så fort metoden ska kommenteras etenskapligt. Kerstin Brismar säger att hon blev förvånad över gensvaret.

- Men det är positivt att folk vill vara friska. De vill göra något för att må bättre, kanske slippa mediciner.

Kerstin Brismar berättar att hon själv länge rekommenderat kalorirestriktion om behandling för patienter med diabetes, utan att kalla metoden för något särskilt. Men att halvfasta just två dagar av sju kom hon första gången i kontakt med genom Vetenskapens värld. Och nu ska hon alltså studera 5:2-metoden vetenskapligt.

- Jag jämför inte denna gång med någon annan typ av restriktion utan tittar på grupper med typ 2-diabetes, feta, överviktiga, och normalviktiga med bukfetma. Jag vill veta om metoden har effekt på insulinproduktion, -resistens och andra metabola parametrar, och om det är skillnad mellan de olika grupperna och mellan könen.

Under sex månader ska de sammanlagt cirka 90 deltagarna i studien äta enligt metoden och två dagar i veckan begränsa sitt kaloriintag till en fjärdedel av det normala. De fem dagarna med normalt kaloriintag rekommenderas deltagarna att äta medelhavskost eller "nynordisk" mat, en kost med mycket rapsolja, inhemska frukter, bär och grönsaker, fullkornsprodukter av råg, korn eller havre, fisk och vilt men i övrigt måttligt med rött kött.

Kommer man då att kunna se vilken effekt 5:2 har och vad som beror av annat?

- För mig är det viktigt med en studie som är nära verkligheten. Vi kommer inte att tvinga deltagarna att göra något, de ska registrera sin kost och sin fysiska aktivitet. Min frågeställning är om det är någon skillnad mellan grupperna och jämfört med utgångsvärdet. Visar studien positiva resultat så kan man senare göra en studie där man jämför olika kostmetoder.

De som deltar i studien får sina värden mätta i början av studien, efter sex veckor, tre månader och sex månader. Sedan är det uppföljning efter ett år.

- Om insulinproduktionen går ner så har vi många hälsovinster: Insulinresistensen minskar och då går oftast blodfettsnivåerna, blodtrycket och blodsockret också ner.

Själv har Kerstin Brismar hållit på med 5:2-metoden sedan i augusti. Hon vill gå igenom samma sak som sina försökspersoner.

- Det är väldigt bra. Nu när jag föreläser om det här så kan jag svara utifrån min personliga upplevelse.

I en statlig rapport vid fetma från september i år, framkom att det vetenskapliga underlaget ofta var otillräckligt för att dra generella slutsatser om kostråd till överviktiga och feta med eller utan diabetes.

Enligt Kerstin Brismar har rapporten ändå en del förtjänster även om den har fått kritik för att vara diffus.

- Patienterna vill ha mycket mer konkreta råd.

Kerstin Brismar tycker att kraven på massivt vetenskapligt underlag i någon mån blivit för höga.

- Om resultaten verkade logiska och man kunde tro på dem för att studien var välgjord, då räckte det tidigare för att ge råd. Som forskare måste man tänka själv och använda sin kunskap för att förstå vad som är vettigt.

Och hon tror på en förändring eftersom det blir allt svårare för både samhället och läkemedelsindustrin att ha råd med jättestora studier.

- Man blir tvungen att backa lite.

Målet med Kerstin Brismars 5:2-studie är att kunna basera kostråd på den.

- Om resultaten är positiva kan den visa på ett sätt för diabetiker att må bättre. Det är det som är vitsen, man kan välja olika sätt.

Trots att Kerstin Brismar är en aktad och produktiv professor, med flera hundra publikationer, ett eget stort labb och en forskargrupp med över 30 personer, har många kolleger varit skeptiska mot hennes entusiasm över 5:2-metoden. Hon brukar uppmana sina belackare att läsa på eller lyssna när hon berättar om de studier som redan är publicerade.

- Då tycker de att det är intressant.

Många är enligt Kerstin Brismar också intresserade av den kommande studien, även om de anser att metoden är en fluga som kommer att försvinna.

- Men jag tror att vi måste lära oss att äta mindre. Och kan vi lära oss på det här sättet så är det bra.

Utdrag av artikel publicerad i Medicinsk Vetenskap 4/2013

Professor, senior

Kerstin Brismar

Enhet: Tillväxt & metabolism
E-post: Kerstin.Brismar@ki.se

Länkar