Multidisciplinär, tematisk forskning finns redan

Publicerat 2017-11-02 11:10. Uppdaterat 2017-11-02 12:01

Multidisciplinär, tematisk forskning finns redan! Det var ett av budskapen som gavs när rektor Ole Petter Ottersen och prorektor Karin Dahlman-Wright besökte Institutionen för molekylär medicin och kirurgi den 30 oktober.

Anna Wedell berättade om hur hon har byggt upp ett samarbete med teknisk, genetisk, biokemisk och klinisk kompetens för att kunna komma fram till snabb och individanpassad diagnostik och behandling hos patienter med mycket akuta sällsynta sjukdomar. Frågor som diskuterades var bland annat: Hur kan vi underlätta integrationen mellan basal experimentell grundforskning och klinisk medicin? Och hur tar vi vara på innovationsmöjligheterna?

Rektor och prorektor besöker MMK

Anders Franco-Cereceda, prefekt vid MMK, gav en överblick över institutionen och dess olika områden. Han lyfte bl a vikten av samarbete både inom organisationen och internationellt. Glädjande att notera är att 55% av forskargrupperna vid MMK under de senaste tre åren har sampublicerat med minst 4 andra grupper vid institutionen.

Anders Franco-Cereceda

Forskarna vid MMK har dessutom ett brett internationellt samarbete och under perioden 2014-2016 sampublicerades artiklar med forskare från 106 länder, varav 77% var icke europeiska länder.

Bilden visar sampublikationer vid MMK

Världen som arbetsfält – internationalisering på riktigt

Per-Olof Berggren

Nästa punkt på agendan var Per-Olof Berggren som berättade om sina erfarenheter av att vara forskare på tre kontinenter. Han bedriver sin forskning inom fältet signaltransduktion vid Karolinska Institutet i Stockholm samt vid Diabetes Research Institute i Miami, vid Nanyang Technological University i Singapore och vid Pohang University of Science and Technology i Korea. Rätt kompetens på rätt ställe är mer avgörande än den fysiska närheten och med god vilja, hårt arbete och förståelse för de olika förutsättningar som finns internationellt går det att prestera forskning av yttersta världsklass.

Kliniska forskningens villkor i ett förändrat vårdlandskap

Anna Martling berättade om vilka utmaningar och möjligheter som står framför oss i och med det förändrade vårdlandskapet. Fördelar med att bedriva klinisk forskning i Sverige är många som t ex vårt personnummer och våra register, den homogena vården samt avancerade tekniker och forskningsplattformar. Basala funktioner för den kliniska forskningen är patientvolymer, forskningssköterskor, tillgång till kostnadseffektiv biobankning och kostnadseffektiv outcome data samt att forskningen har en tydlig integrerad plats i vården. Hon berättade vidare om den stora multicenterstudien ALASCCA som hon driver där 27 kliniker i Sverige, Norge och Danmark deltar. Klinisk kunskap, nätverk och en professionell driftsorganisation är nödvändiga faktorer för framgång.

Deltagare vid rektorsbesöket den 30 oktober 2017 

Akademisk ekonomiska styrmedel och karriär för kliniker

Annika Lindblom diskuterade bland annat styrmedel för fördelning av externa och framför allt interna medel. Vart tar de statliga anslagen vägen? Varför har institutionerna så lite tilldelade medel? Hur skall rekrytering, karriärgångar och finansiering av dessa skötas strategiskt, och av vem? Dessutom väcktes frågan kring nyttan av elitsatsningar där det ibland är svårt att se en relation mellan tilldelade medel och vetenskapligt utfall.

Hur utbildar vi när patienterna flyttar ut?

Wilhelmina Ekström, grundutbildningsansvarig vid MMK

Wilhelmina Ekström som ansvarar för grundutbildningsfrågorna vid MMK berättade om det förändrade arbetssätt som följer i och med att vården vid Karolinska Universitetssjukhuset nu blir högspecialiserad. Hon betonade vikten av att närakuter, privata vårdgivare och kommuner måste delta i framtidens utbildning. En fråga som lyftes var vikten av en fungerande infrastruktur för framtida utbildning i öppenvårdsmiljö.