Litiumbehandling vid bipolär sjukdom ger längre telomerer

Publicerat 2013-05-22 12:37. Uppdaterat 2014-03-05 10:26

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att behandling med litium, som är det mest använda läkemedlet vid bipolär sjukdom, är kopplat till längre telomerer. Detta publiceras nu i Translational Psychiatry. Telomerer utgörs av en speciell typ av DNA-sekvens vars förkortning är kopplad till åldrande, stress och psykisk sjukdom. Fyndet ökar förståelsen för litiums verkningsmekanismer och kan i framtiden underlätta val av specifik behandling för den enskilda patienten.

Lena Backlund

Lena Backlund

Bipolär sjukdom är en ärftlig och svår psykisk sjukdom med återkommande manier och depressioner som drabbar 2-3% av befolkningen. Den är kronisk och orsakar ett svårt lidande ofta med hög självmordsrisk. En välskött förebyggande litiumbehandling är den viktigaste faktorn för en god prognos, men tyvärr har bara ca hälften en god behandlingseffekt. I dag kan man inte förutspå vilka som svarar på denna behandling. Det skulle vara ett stort kliniskt framsteg att med hjälp av ett blodprov kunna förutsäga en sådan behandlingseffekt.

Telomerer är specifika DNA-sekvenser i ändarna på kromosomerna, som förkortas i takt med bland annat ökad ålder, stress och psykisk sjukdom. Fysisk aktivitet och vissa behandlingar tycks kunna återställa telomerlängden. Vi visar nu att litiumbehandling ger längre telomerer. Telomererna vid denna medicinering är till och med markant längre än hos hos helt friska obehandlade personer. Studien visar också på ett samband mellan längre telomerer och ett gott behandlingsresultat vid bipolär sjukdom. Fynden utgör ett första steg mot en mer individualiserad behandling som är av mycket stort kliniskt värde, och kan ge ett minskat lidande för dessa svårt sjuka patienter och deras anhöriga.

- Vi visar på en viktig biologisk pusselbit i vad som ligger bakom effekterna av litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Trots att litium är en hörnsten vid behandling av bipolär sjukdom svarar olika patienter olika bra på behandlingen. Därför skulle det vara bra att med ett prov kunna förutsäga hur bra litium fungerar. Här kommer vår studie in med en ny vinkling på problematiken, som har att göra med effekter på arvsmassan. Detta öppnar dörren mot en ökad möjlighet att välja behandling eftersom det finns läkemedel och faktorer i vår miljö som påverkar telomererna. Vår studie kommer ge ringar på vattnet, säger Lena Backlund, psykiater och postdoktoral forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Studien är finansierad med pengar från Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Åhlén-stiftelsen, Psykiatri Sydväst i Stockholm.

Long-term lithium treatment in bipolar disorder is associated with longer leukocyte telomeres.
Martinsson L, Wei Y, Xu D, Melas P, Mathé A, Schalling M, et al
Transl Psychiatry 2013 May;3():e261

För mer information om studien, kontakta:

Anknuten

Lena Backlund

Enhet: Neurogenetik

Neurogenetik