Klinisk smärtforskning

This page in English

Forskargruppsledare

Affilierad professor

Per Hansson

Enhet: Klinisk smärtforskning
E-post: Per.Hansson@ki.se

Medlemmar i gruppen

Docent

Ann-Sofie Leffler

Telefon: 08-765 76 24
Enhet: Klinisk smärtforskning
E-post: Ann-Sofie.Leffler@ki.se

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, R1:02
171 76 Stockholm  

Forskningsprojekt

Två huvudspår i den aktuella forskningen vid forskargruppen beskrivs nedan.

  • Smärtsam beröringsöverkänslighet s.k. dynamisk mekanisk allodyni, vid nervsmärta.
  • Metodutveckling, psykofysik och behandlingsstudier

Huvudansvarig: Per Hansson, professor/överläkare

Målsättning: Projektet, det initiala i flera pågående avhandlingsarbete, avser att kartlägga och i detalj beskriva psykofysiska parametrar under upplevelsen av smärta vid lätt beröring av huden inom ett nervskadat område. Sådan kunskap kan användas i utvärderingen av framtida behandlingsstudier.

Bakgrund: Smärta orsakad av skada eller störd funktion i perifera nervsystemet, s.k. neuropatisk smärta, utgör ett samhällsproblem med en prevalens på ca 1%. Publicerade studier redovisar hög smärtintensitet och låg livskvalitet hos denna subpopulation. Kontinuerligt ökar kunskapen kring patofysiologiska mekanismer rörande smärtans mekanismer för uppkomst och underhåll. Fortfarande saknas dock avgörande insikter och behandlingen är, bl.a. orsakat av detta, därmed ofta otillräcklig. Ett särskilt problem, påtagligt livskvalitetsnedsättande, är smärta vid lätt beröring/strykning av huden i det neuropatiska området, sk dynamisk mekanisk allodyni, ett problem som rapporteras av 15-20% av patienterna. Endast undantagsvis, och då med icke kvantifierbar metodik, har beröringsallodynin studerats i ett terapeutiskt perspektiv, sannolikt beroende på avsaknad av kunskaper kring psykofysiska parametrar såsom subjektiv skattning av smärtintensitetsvariabler och affektion samt relationen till spatio-temporala stimulusparametrar. 

Resultat: Inom forskargruppen har vi nu i ett flertal projekt, vilka rapporterats nyligen vid 2 olika veteskapliga kongresser, studerat såväl det perifera nervfiberkorrelatet till dynamisk mekanisk allodyni som smärtintensitets-utvecklingens relation till olika stimuleringsparametrar enligt ovan. Beröringsallodyni förefaller företrädesvis vara medierad av s.k. A-beta trådar hos denna patientgrupp. Detta innebär att det i PNS/CNS måste ske en konvertering av budskapet från beröringssystemet till smärtsystemet. Vi kunde också i detalj beskriva att när retningen varierades avseende spatiala och temporala karaktäristika såg man att den totala smärtintensiteten ökade med ökad borstningslängd och antal strykningar emedan borstens bredd saknade betydelse i detta avseende. Metoderna kommer nu att användas i forskargruppens utvärderingsstudier avseende behandlingsstrategier vid neuropatisk smärta såsom ryggmärgsstimulering, farmakologisk behandling samt s.k. desensitisering.

Klinisk betydelse: Neuropatisk smärta, särskilt vid samtidig beröringsallodyni, är ofta intensiv och nedsätter livskvaliteten. Patienten kan t.ex. ha svårigheter att bära vissa klädesplagg och störas av sängkläder mot den överkänsliga kroppsdelen vilket kan leda till störd nattsömn. Till buds stående behandlingar är oftast otillräckliga. Behovet av fördjupade kunskaper kring beröringsallodynins psykofysik har på senare tid uppmärksammats vid t.ex. utvärdering av behandlingsstudier, som av tradition endast innefattat parametrar avseende spontansmärta och ej stimulusinducerad dito. Detta trots att beröringsallodyni, som nämnts, påtagligt nedsätter livskvaliteten hos den drabbade. Att nu ha en metod för kvantifiering av smärtupplevelsen vid beröringsallodyni öppnar upp för detaljerade behandlingsstudier. Studier kring metodens repeterbarhet kvarstår att genomföra innan behandlingsstudier påbörjas.

Centralnervösa mekanismers betydelse vid långvarig muskuloskelettal smärta.

Undervisning

Undervisning vid sektionen bedrivs inom grundutbildningarna för såväl läkare, tandläkare som sjukgymnaster vid Karolinska institutet. Särskilt kan nämnas kursen "Diagnostik och behandling vid akut och kronisk smärta" som ges som valfri period inom ramen för läkarprogrammet under termin 11. Vidare ges, vanligen alternerande, en fristående KI-kurs per läsår på halvfart om 1-20 och 21-40 p under rubriken "Akut och kronisk smärta. Uppkomstmekanismer och behandlingsstrategier".

Kursdeltagandet är här multiprofessionellt och sammansättningen ska ses mot bakgrund av att smärtområdet i klinisk praxis ställer uttalade krav på multidisciplinär (läkare med olika specialiteter) och multiprofessionell handläggning.

Medlemmar i gruppen

Docent

Ann-Sofie Leffler

Telefon: 08-765 76 24
Enhet: Klinisk smärtforskning
E-post: Ann-Sofie.Leffler@ki.se

Smärtforskning