Forskning Rekonstruktiv plastikkirurgi

Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi är indelad i fyra sektioner som speglar såväl den kliniska verksamheten som aktuell forskning och utveckling.

Allmän plastikkirurgi

Huvudansvarig: Inkeri Schultz

Forskare

Inkeri Schultz

Telefon: 08-517 743 60
Enhet: Rekonstruktiv plastikkirurgi
E-post: Inkeri.Schultz@ki.se

Övrig plastikkirurgi omfattar flera patientgrupper med fokus på de transsexuella patienterna och de patienter som vårdas för avancerade trycksår.

Alla transsexuella patienterna följs upp retrospektivt avseende resultat och komplikationsfrekvens. I dagsläget omfattar studien 205 patienter opererade de senaste 14 åren. Patientgruppen följs även upp i en prospektiv SF-36-baserad kvalitetsenkät och alla man till kvinna patienter med en prospektiv vaginaldjupmätningsstudie. Ett doktorandprojekt inom transsexuell kirurgi drivs på kliniken. Vidare planeras studier på bröstoperationer inom transsexuell kirurgi, dvs både mastektomier och bröstaugmentationer. 

Trycksårspatienterna följs upp retrospektivt avseende recidiv och/eller nya sår. I dagsläget omfattar studien 50 patienter opererade de senaste 5 åren.

En randomiserad, prospektiv studie avseende behandling av keloider, med lokal strålbehandling (brachyterapi) pågår i samarbete med onkologiska kliniken Karolinska, Solna.

Bröstkirurgisk sektion

Huvudansvarig: Marie Wickman Chantereau

Anknuten

Marie Wickman

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Marie.Wickman@ki.se

Bröstcancer drabbar över 8500 svenska kvinnor/år och knappt hälften opereras med mastektomi. Många kvinnor önskar och genomgår bröstrekonstruktion. Strålbehandling som ges för att minska risken för ny cancer gör uppbyggnaden av nytt bröst komplicerad. Operationen kan göras på olika sätt, det vanligaste är med implantat.

Fokusområde är utveckling och uppföljning av bröstrekonstruktionsmetoder genom att belysa olika aspekter som tillsammans är viktiga för ett bra resultat, såsom kort- och långtidsresultat avseende kosmetik, mjukhet och komplikationer vid operation med olika implantattyper eller transplantation av eget fett.

Infektion efter bröstrekonstruktion kan leda till att implantat måste tas bort. Vi utvärderar i en multicenterstudie profylaktiska antibiotikabehandlingar för att förhindra postoperativa infektioner.

Stram ärrvävnad, så kallad kapselfibros kan bildas runt implantatet och göra att bröstet blir för hårt, speciellt efter strålbehandling. Därför utvärderar vi nya tekniker och material genom att undersöka bröstens utseende, mjukhet, komplikationer, smärta och patienternas uppfattningar om resultatet. Genom att undersöka strålad brösthud och fettvävnad vill vi öka kunskapen om strålbehandlingseffekter.

Senaste åren har goda resultat av autolog fettransplantation som ett komplement till implantat till bröst publicerats. Förutom utfyllnad av defekter har klinisk vävnadsförbättring rapporterats, även efter strålbehandling, troligen beroende på att man tillför preadipocyter som stimulerar till angiogenes och minskad fibros. Genom histologiska och genetiska studier vill vi öka vår kunskap om effekten av radioterapi mot fettväv och av fettransplantation till strålskadad vävnad.

Vi deltar i en internationell studie för att utvärdera konstgjord läderhud som vävnadstäckning av implantatet i stället för muskeln under brösthuden.

Postoperativ sensibilitet och postoperativ smärta i rekonstruerade bröst studeras även.

Kraniofaciell sektion

Huvudansvarig: Kalle Lundgren

Docent

Kalle Lundgren

Telefon: 857779130
Enhet: Rekonstruktiv plastikkirurgi
E-post: Kalle.Lundgren@ki.se

Kraniofacial forskning bedrivs tvärvetenskapligt med nära samarbeten mellan kliniskt verksamma forskare och basalvetenskaplig forskning vid KI.

Merparten av den kraniofaciala forskningen organiseras via Stockholms Kraniofaciala Center. Samarbeten med Centrum för Sällsynta Diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset liksom med flera utländska centra pågår kring kraniofaciala missbildningar och syndrom.

Pågående projekt inom sektionen inkluderar morphometriska analyser av ansiktsskelettet och dess förändring efter kirurgi i samarbete med institutionen för datavetenskap på KTH. Forskning relaterad till Läpp-käk och gomspalt (LKG) där bland annat tillväxt efter kirurgi liksom talutveckling studeras inom ramen för flera doktorandprojekt. Ansiktstraumatologi och följdverkningar efter trauma och sedermera rekonstruktion studeras. Flera nya tekniker för kirurgisk rekonstruktion har publicerats inom ramen för forskningsområdet kraniofacial kirurgi bland annat rekonstruktion av orbita (ögonhålan) efter cancer och ytterligare orbitarelaterad forskning kring dekompression på grund av intraorbital volymsökning pågår. Inom sektionen bedrivs också forskning kring benregeneration och biomaterial där en klinisk Fas-III studie pågår.

Patientnära forskning och kvalitétsuppföljning av patienter som behandlas för kraniofaciala åkommor är en grundläggande del i sektionens verksamhet.

Mikrokirurgisk sektion

Huvudansvarig: Martin Halle

Forskare

Martin Tore Gösta Halle

Telefon: 08-517 708 46
Enhet: Rekonstruktiv plastikkirurgi
E-post: Martin.Halle@ki.se

Inom den mikrokirurgiska sektionen bedrivs såväl klinisk som experimentell forskning av translationell karaktär. Bland annat studeras strålbehandling som enskild riskfaktor för trombosbildning i blodkärl i samband med mikrokirurgisk rekonstruktion med autolog vävnadstransplantation. Forskningen syftar till att öka den kärlbiologiska förståelsen kring, samt behandlingen av, strålningsinducerade kärlkomplikationer i samband med mikrokirurgi.

Mikrokirurgisk klinisk forskning bedrivs även där bland annat risken för mikrovaskulär trombos vid olika typer av antikoagulantia studeras. Nya behandlingsmetoder studeras även för rekonstruktion efter lymfödem där mycket små lymfkärl kopplas till vensystemet med s.k. supramikrokirurgisk teknik. Ytterligare klinisk forskning bedrivs även inom autolog fri vävnadstransplantation med mikrokirurgisk teknik. Kroppsegen vävnad flyttas från en annan del av kroppen till en annan genom att millimeterstora blodkärl kopplas mellan transplantat och defekt. Detta sker i syfte att rekonstruera vävnadsdefekter efter bland annat bröstcancer, ansiktsförlamning samt ortopediskt trauma.

KirurgiPlastikkirurgi