Bröstkirurgi

This page in English

Forskningsverksamheten som sker inom Bröstcentrum - bröstkirurgisk forskning är till största delen klinisk, patientnära forskning.

Forskargruppsledare

Professor/överläkare

Jan Frisell

Telefon: 08-517 709 15
Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Jan.Frisell@ki.se

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, P9:03
171 76 Stockholm

Medlemmar i gruppen

Doktorand

Hannah Adam

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: hannah.adam@ki.se

Forskare

Jana de Boniface

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Jana.De-Boniface@ki.se

Doktorand

Amelia Chiorescu

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: amelia.chiorescu@ki.se

Anknuten

Hanna Fredholm

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: hanna.fredholm@ki.se

Anknuten

Irma Fredriksson

Telefon: 08-517 724 50
Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Irma.Fredriksson@ki.se

Doktorand

Axel Frisell

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: axel.frisell@ki.se

Anknuten

Helena Ikonomidis Sackey

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: helena.ikonomidis.sackey@ki.se

Doktorand

Anna Lindegren

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: anna.lindegren@ki.se

Doktorand

Anna Ljung Konstantinidou

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: anna.ljung.konstantinidou@ki.se

Doktorand

Fredrik Lohmander

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: fredrik.lohmander@ki.se

Professor, adj

Kerstin Sandelin

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Kerstin.Sandelin@ki.se

Doktorand

Kai-Uwe Schässburger

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Kai-Uwe.Schassburger@ki.se

Anknuten

Marie Wickman

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Marie.Wickman@ki.se

Anknuten

Hans Wiksell

Enhet: Bröstkirurgi
E-post: Hans.Wiksell@ki.se

Bröstkirurgisk forskning

Sentinel node-biopsi vid bröstcancer

PI Jan Frisell

(Samarbetspartners: Kirurgiska kliniken Västerås, Patologi Karolinska och Nukleär Medicin Karolinska)

Gruppen har under flera år studerat en ny metod, sentinel node-biopsi (portvaktkörtelbiopsi), som har kommit att ersätta sedvanlig axillarutrymning vid bröstcancerkirurgisk behandling. Ett flertal nationella studier har genomförts under den period då metoden introducerades till Sverige. Gruppen har i 8 publikationer redovisat metodens validitet och säkerhet och dessa resultat har lett till att sentinel node-biopsi sedan 2004 är föreslaget som första behandlingsmetod vid axillkirurgi och bröstcancer i det svenska vårdprogrammet. De pågående studierna berör dels den stora kohortstudien på 2 500 patienter som genomgått sentinel node-biopsi där vi följer axillrecidivfrekvensen under 5 år. Dessa data kommer att publicerar under 2009. Prognosen för de patienter där sentinel node uppvisar s.k. mikrometastaser (submikrometastas < 0,2 mm, mikrometastas 0,2-2 mm) studeras. Överlevnaden relateras till patienter utan metastaser resp. med makrometastaser. Ett annat projekt inkluderar re-granskning av portvaktkörtelns histopatologi hos de patienter som fått recidiv i axillen eller där körteln har varit falskt negativ.

Sentinel node-forskningen som har bedrivits i denna grupp har direkt fått klinisk applikation där axillutrymning inte behöver utföras hos de patienter som inte har metastaser i armhålan. Metoden ger, förutom att vi undviker onödig axillutrymning hos 2/3 av våra patienter som är friska i armhålan, dessutom en bättre stadieindelning av patientens sjukdom. Detta är viktigt vid val av efterbehandling.

Studier av lokalrecidiv och mortalitet efter bröstbevarande kirurgi samt hos unga kvinnor med bröstcancer

PI Irma Fredriksson

(Samarbetspartners: Kings's College London, Onkologkliniken Uppsala, ROC Uppsala)

Bröstbevarande kirurgi med postoperativ strålbehandling är lika säkert som mastektomi med avseende på överlevnad. Efter såväl mastektomi som bröstbevarande kirurgi finns en risk för recidiv lokalt i bröst eller på bröstkorgsvägg. Risken för lokalrecidiv ter sig initialt vara densamma efter båda operationsmetoderna, men med ett längre tidsperspektiv blir risken högre efter bröstbevarande kirurgi. År 2001 publicerades (Irma Fredriksson) resultaten från en stor svensk kohortstudie inkluderande 4 700 kvinnor med bröstcancer opererade med bröstbevarande kirurgi 1981-90. Under denna tidsperiod, vidgades successivt urvalskriterierna för bröstbevarande kirurgi vilket ledde till en signifikant trend mot ökad risk för lokalrecidiv. Lokalrecidiv innebär en ökad risk för fjärrmetastasering och bröstcancerdöd. 

Vi avser att utifrån Onkologiskt Centrums regionala databas (24 981 patienter), studera hur de ändrade urvalskriterierna för bröstbevarande kirurgi och mastektomi förändrat den totala risken för lokalrecidiv. Hos de unga, <40 år, respektive de äldsta> 75 år, vill vi särstudera om det är underbehandling eller tumörtyp som leder till den dåliga prognosen i dessa åldersgrupper. Vi avser också att studera de 2.450 kvinnor i databasen som drabbats av lokoregionalt recidiv för att klarlägga om prognosen efter lokalrecidiv förbättrats över tiden då en mer aktiv behandlingsstrategi introducerats. Vi vill också studera om prognosen efter lokalrecidiv är densamma efter bröstbevarande kirurgi och mastektomi. 

Onkoplastikkirurgi

PI Catharina Eriksen

(Samarbetspartners: Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska, Onkologiskt Centrum KTH samt MEB KI) 

Del 1:

Långtidsuppföljning av primärrekonstruktion med implantat vid invasiv bröstcancer - har metoden påverkat risken för upptäckt av lokalrecidiv? Vår målsättning är att studera ev skillnader i lokalrecidivfrekvensen mellan mastektomi och primär bröstrekonstruktion och enbart mastektomi. Att studera om typen av lokalrecidiv är densamma i de två grupperna samt att studera om prognosen efter lokalrecidiv är densamma efter primärrekonstruktion med implantat och mastektomi. Vi vill även belysa om den onkologiska efterbehandlingen påverkas av primärrekonstruktion jämfört med mastektomi (tid till behandling, strålning mm). 

Samtliga patienter som har opererats med primärrekonstruktion med implantat vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, ca 315 patienter under tiden 1990-2004 har registrerats i en databas. Två respektive fem år har tidigare utvärderats. En långtidsuppföljning av de primärrekonstruerade patienterna jämför patienter ur det regionala bröstcancerregistret vid Onkologiskt Centrum Stockholm - Gotland som genomgått mastektomi. 

Del 2: 

Frågeställning: Hur kan man på bästa sätt mäta form, volym och symmetri på ett objektivt sätt vid bröstrekonstruktion? Hur påverkas olika implantatmodeller patienternas tillfredsställandegrad och objektiva slutresultat. Hur påverkar operationsteknik och protesmodell komplikationsgrad?

Studier kring patienter med ärftlig bröstcancer

PI Kerstin Sandelin

(Samarbetspartners: Arbetsgruppen för nationella onkogenetiska gruppen, gruppen kring ärftlig bröstcancer Karolinska, Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi Karolinska)

Kvinnor med ärftlig bröstcancer utan symtom som önskar riskreducerande kirurgi av bröst och äggstockar sköts av ett multidisciplinärt team. Alla opererade kvinnor har följts prospektivt och retrospektivt med avseende på tekniska aspekter, psykologiska reaktioner och effekten av operationen dvs. förekomst av cancer efter operationen. En nationell sammanställning av de i Sverige genomförda operationerna sammanställs för närvarande i ett doktorandprojekt. Kvinnor med ärftlig bröstcancer och som senare opererats förebyggande studeras på liknande sätt i ett annat doktorandprojekt.

Ingrepp hos svenska och ukrainska kvinnor med benigna och maligna bröstförändringar

PI Kerstin Sandelin

(Samarbetspartners: Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi samt Onkologiska kliniken Karolinska)

Doktorandprojektet belyser utfallet efter kontralateral profylaktisk mastektomi och bröstrekonstruktion hos kvinnor med ökad risk för bröstcancer pga. ärftlighet och med genomgången ipsilateral bröstcancer. Studiegruppen har följts av ett multiprofessionellt team och såväl patienttillfredsställelse som onkologiska och operationstekniska aspekter studeras. Då patienterna är sina egna kontroller och genomgår ett bilateralt ingrepp kan operationsresultatet jämföras på "cancersidan" jämfört med den friska sidan. Projektets andra del belyser komplikationer hos kvinnor i Ukraina som i bröstförstorande syfte injicerats med polyacrylamid ges subkutant vilket kan orsaka svårbehandlade mastiter. En uppföljande studie avseende behandlade kvinnor planeras.

Studier av patient-outcome med avseende på bröstkirurgi (DCIS) och axillkirurgi

PI Jan Frisell

(Samarbetspartners: Arm-morbiditetsgruppen i Örebro och Västerås, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap KI samt MEB KI)

Patienttillfredställelse efter olika typer av kirurgi för Ductal Cancer In Situ (DCIS =förstadium av bröstcancer), studeras retrospektivt. Utvärderingen, en med lång- tidsuppföljning har skett via enkätstudier. 

I en stor nationell kohort av DCIS-patienter som opererats under en 40 årsperiod har ca 10000 individer identifierats via det s.k. flergenerationsregistret och cancerregistret. Genom den långa uppföljningstiden kan prognostiska variabler och riskfaktorer studeras. 

I en multicenterstudie har 500 patienter följts prospektivt före och efter olika typer av bröstcanceroperationer. Frågeställningen har varit att utvärdera effekten av det kirurgiska ingreppet och hur det påverkar funktion i arm och axel liksom välbefinnande över tid. Studien kommer att kunna avläsa ev. skillnader sedan mindre omfattande ingrepp utförts i armhålan pga. sentinel node teknikens införande. Studien avser också utvärdera om patienter som löper större risk att utveckla besvär kan identifieras före operationen. 

Magnetkameraundersökning (MR) av bröst som tilläggsmetod hos kvinnor med bröstcancer. En prospektiv randomiserad studie

PI Dr Brita Arver, Onkologklin Karolinska

(Samarbetspartners: Bröstcentrum Karolinska, Mammografi-, cytologi- och patologiavd Karolinska samt bröstenheten, mammografi- och MR-avd, S:t Görans sjukhus)

För att studera om MR-bröst ändrar val av operationsmetod och eller leder till annan information som påverkar den adjuvanta behandlingen kommer 400 kvinnor med diagnosticerad bröstcancer inkluderas i en randomiserad studie. 

Mammografiscreening - en nationell utvärdering

PI Jan Frisell

(Samarbetspartners: Mammografienheten i Malmö och Göteborg, Epidemiologiska enheten Umeå Universitet, Mammografienheten Uppsala Universitet)

Hälsokontroll med regelbunden mammografiundersökning har utförts i 4 randomiserade studier i Sverige (WE-, Stockholm-, Malmö- och Göteborgsstudien). Dessa studier är var och en redovisade vetenskapligt i flera publikationer varav undertecknad har varit ansvarig för Stockholmstudien. Resultaten från de enskilda studierna har diskuterats och debatterats, bl.a. i media. För att öka den statistiska styrkan i undersökningarna tog Cancerfonden i slutet av 1990-talet initiativ till en nationell samordning vars huvudman från början var professor Lars-Erik Rutqvist samt under senare år har varit undertecknad. Denna samordning, s.k. overviewstudien, har vid 2 tillfällen publicerats i Lancet (1997 och 2002) samt en uppgraderad analys (2009). Det fortsatta arbetet i studien berör Stockholm, Malmö och Göteborg, där fokus kommer att ligga på studier om in situ-cancer samt intervallcancer. Undertecknad är huvudman för studien samt även för det Cancerfondsanslag som finns.

I vilken utsträckning och via vilka mekanismer ärver vi cancerprognos?

PI Mikael Hartman

(Samarbetspartners: Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI)

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i västvärlden, trots detta har vi mycket begränsad kunskap om vilka patienter som kommer avlida pga. sin malignitet. Vi vill därför studera arvets betydelse för att avlida i vanliga tumörformer. Förmågan hos en tumör att utveckla dottertumörer är till stora delar okänd. De traditionella faktorer som idag används för att bedöma prognos för våra vanliga cancerformer är tumörstorlek och tumördifferentiering samt lymfkörtelengagemang. Nu har dock nyligen experimentella studier visat att denna förmåga att utveckla dottertumörer till viss del styrs av nedärvda gener, dvs. att risken att avlida i en tumörsjukdom styrs av vårt arv. Vi har nyligen i 3 stora epidemiologiska studier (Hartman et al, Breast cancer research, 2007, Lindström et al, Lancet Oncol, 2007) visat att om en 1:a gradssläkting avlider i bröst-, prostata-, kolorektal-, lung- eller äggstockscancer så ökar risken för hennes syster eller dotter att dö i samma sjukdom med 60-110 %. Vi har under 2008/2009 (Lindström et al Plos One, 2009) funnit olika associationer i lungcancerprognos hos syskon (stark), förälder-barn (medel) och äkta makar (ingen), talande för ett recessivt ärftlighetsmönster för lungcancerprognos.

Vi har med Cancer- och Flergenerationsregistren identifierat 4000 par av 1:a gradssläktingar med bröstcancer, 3000 par med kolorektalcancer och 1000 par med lungcancer. Med Tvillingmetodik kommer vi analysera arvets betydelse för prognos. Vidare kommer vi för ca 900 systerpar med bröstcancer jämföra tumörtyp och differentiering samt en mängd tumörbiologiska variabler för att ta reda på vad man i själva verket ärver.

Populationsbaserad studie av kvinnor med in situ bröstcancer i Sverige 1970-2004 

Utvärdering av risk för ytterligare in situ och invasiv cancer samt prognos i relation till ålder, tid sedan 1:a diagnos, kalenderperiod och ärftlighet.

PI Mikael Hartman

(Samarbetspartners: Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, KI)

In situ bröstcancer är allt vanligare i Sverige. Det är sedan tidigare känt att tidigare in situ cancer ökar risken för en invasiv bröstcancer. Hur stor denna riskökning är och i vilken utsträckning är inte väl kartlagt men beror på ålder, tid sedan 1:a in situ cancer och eventuell ärftlighet. Vi planerar inom ramen för detta doktorandarbete att använda alla kvinnor diagnostiserade med en in situ bröstcancer mellan åren 1970-2004 i Sverige och utvärdera deras risk (för ytterligare cancerhändelse) och prognos. Studiepopulationen är skapas genom länkning mellan Cancer Registret, Flergenerations Registret och Dödsorsaks Registret och innefattar ca 10.000 kvinnor med en in situ diagnos som 1:a maligna händelse. Vi kommer för dessa kvinnor ha information om alla maligna diagnoser med tillhörande datum, vilket bröst som diagnostiserat och eventuell ärftlighet för bröstcancer samt eventuell död och dödsorsak. Risken kommer att beskrivas som Standardiserad Incidens Ratio.

Risk för spridning av tumörceller i samband med vävnadsprovtagning, inkl. motåtgärder

PI Hans Wiksell

(Samarbetspartners: Professor Gert Auer (KI), verksamhetschef mammografi Karin Leifland, StG,, röntgenöverläkare Marina Janicijevic, StG)

Projektet innefattar metoder att försöka minska risken för tumörcellspridning vid diagnostiska procedurer (AntiSeeding) liksom innovativa utvecklingar för såväl finnålsaspiration (FNA) som grovnålsbiopsi (CNB).

Minimal-invasiv målsökande värme behandling, PRFA

PI Hans Wiksell

(Samarbetspartners: Kirurgöverläkare Lars Löfgren, StG, röntgenöverläkare Karin Thorneman, StG)

Bröstcancer är idag den mest vanliga formen av cancer som drabbar kvinnor. Ökande incidens och oförändrad dödlighet gör att behovet för nya metoder är betydande. I ett nära samarbete med medicinska experter försöker Hans Wiksell forcera utvecklingen av nya skonsamma och säkra metoder för hantering av sjukdomen. Målsökande (preferentiell) radiofrekvens ablation (PRFA) är en lovande ny teknikvariant för minimalinvasiv behandling av bröstcancer. Metoden har visats ge goda resultat med låg komplikationsfrekvens samt medför utmärkt kosmetiskt resultat.

Omvårdnadsprojekt

Behov av lokalbedövning vid dränborttagning efter bröstcancerkirurgi - en prospektiv randomiserad studie

PI Kerstin Sandelin

För att utvärdera behov av smärtstillande lokalbedövningsmedel i dränageslangen i samband med dess borttagande randomiseras 200 kvinnor till antingen placebo, eller aktiv substans eller till konventionell smärtbehandling. Studien utförs på vårdavdelningen. 

Kontinuerlig infusion av lokal analgetika med hjälp av painbusterpumpar i jämförelse med lokalbedövning i sårkatetrar vid primärrekonstruktion med protes efter mastektomi vid bröstcancer

PI Catharina Ihre-Lundgren

En randomiserad studie för att ta reda på om kontinuerlig infusion i pump med lokalanalgetika är lika bra eller bättre än dagens traditionella behandling med sårkatetrar utifrån variablarna smärta och sömn. Grupperna kommer få skatta dessa parametrar enligt VAS-skala samt validerade frågeformulär. Studien utförs på vårdavdelning.

Inspirationsföreläsning

Jan Frisell professorsföreläsning

Ur seminarieserien "Student - Låt dig inspireras av en professor" på Karolinska Institutet, vårterminen 2014

Kirurgi