Substitution och utfasning av farliga kemiska produkter

I svensk lagstiftning (2 kap 4§ i Miljöbalken) finns det krav på att företag, organisationer, och myndigheter som använder kemikalier skall arbeta med att byta ut miljö- och hälsofarliga kemiska produkter mot mindre farliga alternativ genom aktiva produktval och substitutioner.

Enligt lag så skall alla myndigheter, organisationer och företag göra sitt yttersta för att fasa ut produkter som består av eller innehåller:

  • Halogenerade lösningsmedel (byts ut mot icke-halogenerade dito)
  • Bly, kadmium, kvicksilver och andra tungmetaller
  • CMR-ämnen (cancerogena, mutagena och/eller reproduktionsstörande

I Arbetsmiljöverkets AFS 2014:43 § 39 framgår att CMR-klassade kemiska produkter endast får användas om det finns en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten med mindre farliga produkter. Hur utredningen skall gå till finns sammanfattat HÄR, liksom vilka regler som gäller om utredningen leder till att man trots allt är tvungen att använda sig av CMR-klassade kemiska produkter. 

Dessutom är det lag på att det skall finnas miljömål där reducering av farliga ämnen utgör en del av målen.

Kemikaliemål 2016-2018 – ”KI reduceringslista”

Som ett led i KI:s övergripande miljö-, hållbarhets- och arbetsmiljöarbete så har en lista på elva kemiska ämnen som KI:s laborativa verksamheter skall prioritera att minska användningen och mängderna av fram till 2018 tagits fram:

  • Triton X-100
  • Akrylamid
  • Formaldehyd
  • Blågel
  • Borsyra
  • Dimetylformamid (DMF)
  • Imidazol
  • Hydrazin
  • Koboltklorid
  • Nickelklorid
  • Etidiumbromid

Produkter som innehåller en eller flera av dessa ämnen finns upptagna på ”KI reduceringslista” i KLARA produktdatabas. Dessa elva ämnen är utvalda utifrån att de är CMR-klassade och/eller miljöfarliga och att de är vanligt förekommande i stora mängder på Karolinska Institutet. 

Praktiskt innebär substitution att undersöka om det finns alternativ till de farliga kemikalier som används i undervisning och forskning, exempelvis genom att:

  • byta ut en enskild kemikalie (t.ex. ett lösningsmedel) eller
  • att byta till en annan metod där mindre farliga produkter används. 

Går det inte att substituera så skall man i stället försöka minimera mängden farliga kemikalier som används, t.ex. genom att:

  • Göra färre försök och/eller att arbeta i mindre skala.
  • Man skall också försöka begränsa mängder genom att kassera gamla kemikaler och sådana som inte används.
  • Att beställa mindre mängder vid inköp av nya produkter är också ett bra sätt att minska mängden farliga kemikalier, samt
  • Att köpa kit och färdiga blandningar i stället för rena och koncentrerade produkter. 

Nationella substitutionsgruppen (NSG)

Karolinska Institutet är aktivt i NSG som är ett nationellt nätverk med syfte att tillsammans hjälpas åt att byta ut farliga kemikalier inom hälso- och sjukvård (inklusive tandvård) samt forskning. Genom att utbyta erfarenheter kring genomförda substitutioner kan respektive verksamhets substitutionsarbete underlättas. NSG har tagit fram en utbyteslista med några exempel alla kan använda sig av (se http://www.vgregion.se/halsan/kemi/nsg).

Har man själv gjort substitutioner så är det viktigt att meddela detta till NSG (via KI:s kemikaliesäkerhetssamordnare Ulrika Olsson)

Exempel på lyckade substitutioner (NSG):

  • Pikrinsyra (explosiv i torrt tillstånd, giftig) som används som fixerings- och avfärgningsvätska kan bytas ut mot en blandning av etanol, ättiksyra och vatten.
  • I stället för att hantera akrylamidlösning (cancerogen, giftig, allergiframkallande mm) för att gjuta egna geler kan man köpa färdiggjutna geler.
  • Triklorättiksyra (frätande och mycket miljöfarlig) som blodstillande medel inom tandvården kan bytas ut mot Race Gel, Astringedent, Viscostat Gel eller adrenalin
  • Etidiumbromid för färgning av DNA och RNA kan bytas ut mot tex Sybersafe och GelRed.

Mer information om substitutioner, hur substitutionerna genomförts och kontaktpersoner finner man på NSG:s utbyteslista.

Det finns också andra källor att vända sig till för att få uppslag kring substitutioner:

Kontakt

Samordnare

Ulrika Olsson

Telefon: 08-524 866 79
Enhet: Miljö och säkerhet
E-post: ulrika.olsson@ki.se

Länkar