Stöd för redaktörer

Mycket är styrt i de webbpubliceringssystem vi använder på KI. Men vi kan ändå göra mycket för att skapa värdefullt innehåll för besökarna och anpassa informationen för webb.

Dessa tre saker är bra att ha i minnet när du publicerar: 

För vem publicerar jag?

Ringa in din målgrupp: Vem ska läsa det du skriver? Vad ska han/hon känna, veta, göra - vad ska hända när man besöker sidan? 

Varför ska jag publicera?

En webbredaktör ska inte bara lägga ut en text på webben - en webbredaktör ska skapa nytta för användarna. Vad vill du uppnå med sidan? Vill du öka kunskapen hos mottagaren, vill förändra attityder eller förhållningssätt, vill du uppnå handling eller resultat?

Hur ska jag publicera på bästa sätt?

Välj begrepp som målgruppen känner igen. Krångla inte till det. Få en besökare att välja just din text (i till exempel en söklista). 

Skriva för webben

På webben är den mest framgångsrika kommunikationsmetoden den journalistiska berättartekniken: skriv det viktigaste först. Använd tekniken såväl när du själv skriver texten som när du får material från andra att publicera.

  • Börja med det viktigaste
  • Visa direkt vad sidan handlar om genom en tydlig rubrik och eventuell ingress
  • Fortsätt sedan med lagom mängd bakgrund och fördjupning, skriv inte för långa texter.
  • Erbjud länkar till fördjupad och/eller relaterad information

Orientera besökaren

Rubrikens främsta uppgift är att snabbt ge besökaren en uppfattning om vad innehållet på sidan handlar om och locka till vidare läsning.

Ingressens uppgift är att sammanfatta sidans innehåll och att hjälpa besökaren att snabbt avgöra om innehållet på sidan är relevant.

Promos "puffar” in besökaren på webbplatsen och är egentligen en fyllig länk. Då är det extra viktigt att texten blir kort och informativ, gärna i aktiv form.

Mellanrubriker hjälper besökaren att få överblick och delar upp texten för ögat. 

Punkt- och sifferlistor är bra när du vill göra uppräkningar mer lättlästa, vid faktaspäckad text. Det lättar också upp sjok av text och gör det lättare att orientera ögat på sidan. 

Aktiv text (aktiva verb, någon gör något) är lättare att läsa och går fortare att ta till sig. Kom ihåg att webbesökaren alltid har bråttom!

Länkar på en sida ska alltid kunna stå för sig själva. Utforma dina länkar som att det är det enda en besökare läser. Länka aldrig ord som "Läs mer" eller "här".

Checklista

  • Har jag anpassat materialet efter min målgrupp?
  • Är budskapet tydligt?
  • Har jag börjat med det viktigaste först?
  • Kan jag formulera texten: kortare, tydligare eller enklare?
  • Har jag gjort lämplig styckeindelning och mellanrubriker?
  • Är uppräkningar omgjorda till punktlistor?
  • Stämmer faktauppgifter?
  • Har jag kontrollerat stavning och läsbarhet?
  • Har jag ”ordning på” bilder och illustrationer?
  • Behöver sidan översättas till engelska?
  • Jag har lekt med tanken att korta min text.

Bilder på webben

Alla bilder som ska publiceras på webben ska ha upplösningen 72-100 dpi (annars blir det för tungt att ladda upp vid sämre uppkoppling/mobilläsning och det tar lång tid). Använd bildprogrammens "Spara för webb".

Alla bilder som ska publiceras på webben ska vara sparade i bildformaten JPG eller PNG (vanligast vid fotografier) och GIF (vanligast för illustrationer och grafik).

En bild på webben behöver sällan vara särskilt stor. Ladda helst inte upp bilder som väger mer än 2 MB.

Läs mer om KI:s riktlinjer för bildmaterial.

Rättigheter och skyldigheter

Du måste alltid ha tillstånd från personer som är med på bilden vid publicering på Internet. Foton där personer kan identifieras betraktas normalt som personuppgifter även om inga namn nämns. Om man på en webbplats skulle vilja publicera foton på till exempel anställda är det ofta nödvändigt att först inhämta samtycke. Även om det rör sig om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, som enstaka bilder på Internet, kan det beroende på sammanhanget behövas samtycke för att undvika risken för kränkning.

Det är förbjudet att ta andras bilder från webben och använda för eget bruk. Du får heller inte ta någon annans bild och göra om den i ett bildbehandlingsprogram. Även om du skulle förvandla den till oigenkännlighet betyder det inte att den är din. Fråga alltid upphovsmannen om lov först.

På profilsidorna på ki.se laddar anställda själva upp sin porträttbild. Samtycket till publicering är därför inget problem men man måste som vanligt ha koll på rättigheterna till själva bilden.

Vad man får göra

Creative Commons är ett licenssystem främst för internet, som används för underlätta för andra att använda material, t ex bilder.

Läs mer och se film om Creative Commons hos KIB och på Creative Commons Sverige.

Digitaltrends har gjort en bra sammanställning över webbplatser som tillhandahåller fria bilder. Var noga med att kontrollera copyrightbegränsningar innan du publicerar.

Webbpublicering