Riskidentifiering, riskhantering och skyddsåtgärder

Riskbedömning av kemikalier

Riskbedömningar görs för att säkerställa att arbetet inte innebär någon risk, om det krävs hanteringsinstruktioner, skyddsåtgärder och nödlägesrutin innan arbetet påbörjas. Riskbedömningskravet omfattar all hanteringen, även förvaring, transport och avfall - och hänsyn skall tas till både säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö.

Hänsyn skall tas till lokaler, medarbetare och andra berörda och det är viktigt att också säkerställa att gifter, toxiner och andra potenta ämnen inte är tillgängliga för obehöriga. Det kan också finnas risk för sabotage och spioneri.

För att en riskbedömning skall vara giltlig så skall det framgå vem eller vilka som gjort utredningen samt att godkännas och signeras av ansvarig person (chefen). Riskbedömningen skall förvaras i anslutning till de lokaler som hanteringen sker i och den skall upptateras om nya omständigheter uppkommer.

Det är viktigt att alla berörda på arbetsplatsen är informerade och förstår de risker som föreligger - tex kan det vara nödvändigt att riskbedömningen är skriven på både svenska och engelska. 

I KLARA produktdatabas finns en modul för riskbedömning med tillhörande instruktion, och under Dokument finns ett par exempel på riskbedömningar. För att få inloggning till KLARA så skall man kontakta institiutionens kemikalieombud (se lista under Dokument).

Rutin för riskbedömning

En skriftlig riskbedömning kan göras i valfritt riskbedömningsverktyg (tex KLARA) eller på ett vanligt blankt papper. Börja med att riskbedöma de vanligaste metoderna som används samt de metoder som innebär störst risk (farligaste kemikalierna). Är endast del av en metod riskfylld så går det bra att göra en skriftlig riskbedömning av endast det specifika momentet. Har man omfattande metoder så kan de delas upp i olika riskbedömningar.

Riskbedömningen skall omfatta:

  • Metodbeskrivning
  • Lokaler
  • Ämnen/produkter
  • Klassificering
  • Riskfyllda moment och situationer
  • Exponering
  • Personskyddsinstruktioner
  • Förebyggande åtgärder
  • Åtgärder vid olycka/spill
  • Bedömd total risk
  • Namn på riskbedömare
  • Signatur (ansvarig chef)

Kurser i KLARA riskbedömning erbjuds regelbundet alla KI-anställda och information om dessa hittar man under "Utbildningar och kurser via Miljö- och säkerhetsenheten" på sidan Laboratioriesäkerhet.

Förvaring av kemikalier

Kemiska produkter skall förvaras på ett säkert sätt för att undvika olycksfall, hälsorisker och utsläpp till miljö. Ytterst ansvarig att kemiska produkter förvaras på ett korrekt sätt är institutionens prefekt eller motsvarande. Förvaringen skall anpassas utifrån den kemiska produktens egenskaper och vägledning ges ofta i produktens säkerhetsdatablad.

Generella förvaringsregler är:

  • Alla utrymmen där kemiska produkter förvaras skall vara tydligt skyltade/märkta (se nedan) så att det framgår att utrymmet är avsett för kemiska produkter samt vilken typ av kemisk produkt som avses. 
  • Kemiska produkter skall förvaras i ventilerade kemikalieskåp eller kemikalieförråd.
  • Kemiska produkter får ej förvaras så att det finns risk att de genom olyckshändelse hamnar i avlopp (tex i dragskåp utan invallning, på hyllor ovanför vask/handfat).
  • Syror förvaras i syra-beständiga och ventilerade skåp och ej tillsammans med baser eller organiska ämnen. 
  • Frätande kemikalier (syror och baser) skall förvaras under midjehöjd.
  • Oxiderande ämnen skall inte förvaras med oxiderbara ämnen.
  • Brandfarliga produkter och flyktiga produkter skall förvaras i ventilerade skåp. Har man stora mängder brandfarlig vara (> 50L per brandcell) så krävs brandklassad förvaring.
  • Brandfarliga produkter skall ej förvaras med lättantändliga ämnen/material eller med brandfarlig gas.
  • För brandfarliga produkter som behöver förvaras svalt så skall kylskåp/frys avsedd för detta ändamål användas (inte vanliga hushållskylar/frysar).
  • Gastuber skall förvaras väl förankrade med kedja eller dyl.
  • Vid större mängd brandfarlig gas krävs brandklassad förvaring.
  • Peroxidbildande kemikalier skall förvaras mörkt och svalt. Särskild hanteringsrutin krävs.
  • Kemiska produkter som är mycket farliga/livsfarliga (gifter och CMR-ämnen) skall förvaras i låsta giftskåp.
  • Förvaring av A- och B-klassade kemiska produkter görs enligt respektive enhets/institutions tillståndsvillkor.

Tips! Titta på produktens märkning, dvs vilka farosymboler (enligt KIFS 2005:7) och/eller faropictogram (enligt CLP) som finns på förpackningen, för att avgöra vad produkten har för egenskaper för att avgöra hur den skall förvaras.

För att hitta mer information om produktens kemiska egenskaper kan man man läsa i produktens säkerhetsdatablad (SDB) under tex avsnitt 7 "Hantering och Lagring" samt avsnitt 10 "Stabilitet och Reaktivitet".

Fördjupning och tips kring skyltning och märkning av lokaler och förvaringsplatser

I Arbetsmiljöverkets AFS 2008:13 framgår vad som gäller för skyltning av lokaler, tex hur varningsskyltar för tex radioaktiva ämnen, smittrisk och brandfarliga ämnen ser ut. Den sistnämnda skall kombineras med förbudsskylt ”rökning och öppen eld förbjuden”.

Från och med juni 2015 kommer arbetsmiljöverkets föreskrift "kemiska arbetsmiljörisker" AFS 2011:19 byta namn till AFS 2014:43. Den nya afs:en är en anpassning till CLP förordningen som  slår igenom helt och hållet från och med juli 2015.

Nytt i denna är tex 37c § (sid 22) där det framgår att det skall skyltas i lokaler där det sker öppen hantering som innebär risk för exponering av allergiframkallande ämnen, vilka definieras i 37a § (sid 21). På sidorna 15- 18 står beskrivet vad som generellt gäller för märkning och skyltning av produkter och förvaringar.

Reglerna för märkning är i princip samma som tidigar, dvs att tex märka upp syraskåp med ”frätande” och giftskåp med dödskalle. Dock är det nu dags att byta ut gamla märkningar (orange med svart figur) mot faropiktogram (vita med svart figur och röd ram, CLP).

CMR-ämnen har faropiktogram ”hälsofarlig” men vid brist på förvaringsplatser så kan det gå bra att förvara dem med gifter och då märka skåpet med dödskalle, dock inte att göra det det motsatta (dvs att förvara gifter och skylta "hälsofarlig").

För brandfarliga ämnen så användes faropiktogram ”brandfarlig” osv. Om ämnen är både tex både brandfarliga och giftiga (som metanol) så ”vinner” brandfarligt. Det skall inte vara två eller fler faropiktogram på ett skåp. Samma gäller för tex ättiksyra som skall förvaras som brandfarligt.

Skyddsåtgärder för kemikalier

Hantering av kemiska produkter skall alltid föregås av en skriftlig riskbedömning, i vilken det skall framgå vilka eventuella skyddsåtgärder som skall vidtas för att begränsa risker vid hanteringen. Exempel på skyddsåtgärder är skyddshandskar, skyddsventilation och skyddsglasögon. Skyddsåtgärder beskrivs i kemikaliernas säkerhetsdatablad (SDB). Kemiska produkters SDB skall alltid finnas tillgängligt för alla berörda och i anslutning till hantering.

På KI hittar man SDB i KLARA produktdatabas och det är viktigt att all laborativ personal har tillgång till KLARA och vet hur man däri söker fram relevant säkerhetsinformation om de produkter som hanteras på arbetsplatsen.

Laboratoriesäkerhet

Laboratoriearbete är förenat med en rad risker eftersom det sker med hantering av farliga ämnen och smittor. Bra rutiner är nyckeln till en säker hantering och arbete med farliga ämnen skall alltid riskbedömas innan arbetet påbörjas. Riskbedömningen skall granskas och signeras av närmsta chef och den skall ta hänsyn till miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Riskbedömninen skall utgå från ämnenas inneboende farlighet, hur ämnena reagerar och vad som bildas, hur de skall hanteras och omhändertas, när, var och av vem.

Som standard så skall laboratorieskyddsrock användas på laboratoriet och den skall tas av när man lämnar labbet. Rocken skall inte vara tillverkad av lättantändligt syntetiskt material, den skall helst ha tryckkknappar (så att den lätt kan slitas av i händelse av brand eller spill) samt ha muddar. Den skall tvättas så ofta som det krävs och tvätten skall ombesörjas av arbetsgivaren (rocken skall inte tvättas hemma).

Vanligt är att skyddshandskar används vid laborativt arbete och för att motverka kontaminering och smitta av faliga ämnen till rena ytor så krävs bra handskteknik. Skyddsglasögon skall alltid användas när frätande ämnen hanteras, tex syror, baser och andra ämnen som kan skada ögonen. Linser skall inte användas på labb då dessa kan bränna fast på ögonlinsen och leda till blindhet i händelse av att frätande ämnen hamnar i ögat. 

Skyddshandskar för arbete med kemikalier

Vid arbete med kemiska produkter är det ofta nödvändigt att använda skyddshandskar (skilt från undersökningshandskar). Vilken typ av handske beror på kemikaliernas egenskaper och hur hanteringen skall gå till. I avsnitt 8 ("Begränsning av exponeringen/personligt skydd") i kemikaliens säkerhetsdatablad (SDB) skall det framgå vilken handske som leverantören rekommenderar.

Används flera olika kemiska produkter i samma metod så kan det vara nödvändigt att i riskbedömningen ange vilken handske som skall användas i vilken del av metoden - och ifall det krävs dubbla hanskar i vissa moment. Rätt handskteknik är viktigt, det skall inte finnas risk för spridning/kontaminering via ex:

  • dörrhandtag 
  • kranar
  • bänkar
  • tangentbord
  • kontor

Handskar kan behöva betraktas som riskavfall och det skall framgå tydligt i riskbedömningen hur använda handskar skall kasseras. Används kemikalier i kombination med smittor så kan det vara nödvändigt med handskar som skyddar mot virus.

Mer information finns på Arbetsmiljöverkets informationssida om skyddshandskar. KI har ramavtal för inköp av bl.a. skyddshandskar. Se lathund för val av handske samt en broschyr från KI.

Skyddsventilerade arbetsplatser

Skyddsventilation (dragskåp, dragbänk, säkerhetsbänk och punktsug) är en vanlig skyddsåtgärd vid hantering av farliga kemiska produkter. För att undvika turbulens är det viktigt att tänka på skyddsventilationens placering samt att tänka på hur man jobbar, eftersom rörelse skapar turbulens. Turbulens leder till att farliga ångor/gaser virvlar runt vilket kan medföra risk för hälsofarlig exponering.

Därför skall inte ventilerade arbetsplatser placeras där det sker frekenta passager och inte heller nära dörrar som öppnas och stängs. Rekommenderat är att placera ventilerad utrusning längst in i lokalen, helst i ett hörn. Passage förbi ventilerad arbetsplats skall vara långsam och lugn.

Det går inte att kombinera punktutsug med dragbänk, deras flöden motverkar varandra och resultatet blir att man arbetar oskyddat. Rekommenderat är att arbeta i dragskåp om det är möjligt eftersom det är det bästa skyddet mot flyktiga ångor och gaser. Används dragbänk så är det viktigt att jobba nära bänken (max 10 cm ovanför ytan) och att minska möjliga del av dragbänkens yta är täckt. Det är mycket viktigt att röra händer och kropp långsamt så att gaser inte virvlar upp. Punktsugar placeras nära källan för att uppnå bästa skydd.

När särskilt farliga kemikalier hanteras, tex CMR och allergiframkallande kemiska produkter, så skall alltid skyddsventilation användas. Vid hantering av ämnen med okända egenskaper/risker så gäller försiktighetsprincipen vilket betyder att ämnet/produkten skall betraktas som farligt. Vid hantering av cytostatika så är det viktigt att säkerställa att ingen risk för farlig exponering föreligger. Därför skall hanteringen ske under kontrollerade former, helst i slutet system och i särskilt avsedda lokaler. Uförs arbetet i säkerhetsbänk så skall denna vara kopplad till extern ventilation (dvs frånluftsansluten).

Här kan du se en film som visar hur olika skyddsventilationer fungerar och hur du skall använda dem på ett säkert sätt. Speltiden är 14 min och den är textad på engelska.  

Skyddsventilation vid kombinationsförsök - smittor och kemikalier/läkemedel

Om det finns risk för luftburen smitta eller om arbetet genererar aerosoler och man arbetar med biologiska agens med smittrisk, så skall arbetet utföras i mikrobiologisk säkerhetsbänk. Vilken klass som skall användas på den mikrobiologiska säkerhetsbänken bestäms av arbetets art (klass I: personskydd, klass II: produkt och personskydd, klass III: glove-box). Den mikrobiologiska säkerhetsbänken behöver inte vara frånluftsansluten om man i försöket bara använder ämnen som fångas upp av Hepafilter.

Dock skall man ju vara medveten om att det väldigt ofta sker kombinationsförsök med både smitta och kemikalier/läkemedel och då måste den mikrobiologiska säkerhetsbänken vara frånluftsansluten. Om det i lokalerna finns säkerhetsbänkar som inte är frånluftskopplade, så är det oerhört viktigt med tydlig skyltning, så att det är tydligt för alla i vilken säkerhetsbänk man får hantera kemikalier/läkemedel och i vilken bänk det är förbjudet att använda dessa.

Skyddsmask

Om riskbedömning visar att skyddsmask krävs för arbetet, tex när särskilt farliga ämnen hanteras vid graviditet, eller då det saknas skyddsventilation, så är det viktigt att välja rätt mask och rätt filter. Vid inköp av mask och filter så behöver man veta vilken typ av partiklar (tex damm, mikroorganismer, biokemiska ämnen) och vilka kemiska ämnen som masken skall skydda mot. Till exempel, FFP2-partikelfilter skyddar inte mot mikroorganismer (virus, sporer) eller mot biokemiska ämnen medan FFP3 skyddar mot alla typer av partiklar. 

Om det endast krävs skydd mot kemikalier så kan val av gasfilter vara viktigare än val av partikelfilter och då kan det räcka med FFP2 i kombination med relevant gasfilter. Kombinationsgasfilter, förslagsvis ABEK,  ger skydd mot de vanligaste kemikalierna och är ett bra val då man behöver ett nära på heltäckande skydd mot kemiska gaser. I det SDB som bifogas produkten skall leverantören ange vilken typ av mask och filter som rekommenderas vid hantering av produkten.

Här finns ett par länkar med vägledning kring hur man väljer mask och filter:

www.toolstore.com

3m psa-brochure

Spill av kemikalier

Vid spill av farliga kemikalier är det viktigt att snabbt vidta åtgärder så att inte personal kommer till skada:

1. Spärra av området

2. Läs riskbedömningen och/eller säkerhetsdatabladet för aktuell kemikalie/metod

3. Kontakta eventuellt specialist för rådgivning. Läs mer i Nödlägesrutin - spill

4. Sanera själv om det är möjligt. Låt aldrig städpersonalen sanera! De har inte kompetens för detta.

En inträffad incident ska rapporteras som en avvikelse samt till närmaste chef.

OBS! Institutioner förlagda till sjukhuset ska tillämpa sjukhusets motsvarande regler. 

Rågivning

Karolinska Institutet har avtal med Stena Miljö för rådgivning, omhändertagande och sanering av kemikaliespill. Läs mer i dokument "Nödlägesrutin - spill"

Länkar