Resultat hittills för Program 4D

This page in English

Resultaten från Program 4D ska skapa bättre förutsättningar för patienten, vården och forskningens kunskapsbyggande. Målet är att skapa generaliserbara lösningar som ska passa flertalet diagnoser.

Program 4D har skapat en mötesplats för kliniska experter inom olika discipliner (primärvård, sjukhusvård, olika specialister och professioner) och forskare - allt från medicinska grundforskare till kliniska forskare och vårdforskare. De medicinska grundforskarna har på ett nytt sätt börjat engagera sig i de kliniska frågeställningarna då de ser att detta kommer att möjliggöra unik forskning där kunskapsluckor har identifierats.

Programmet har hittills resulterat i ett antal generaliserbara lösningar som utgör exempel på just dessa nya tjänster, arbetssätt eller processer som alla på något sätt bidrar till bättre samverkan mellan patient, vård och forskning. Nedan ges några kortfattade exempel på generaliserbara modeller som diagnosgrupperna utvecklar tillsammans med informatikprojektet.

Läs också mer om de generaliserbara lösningarna i rapporten "Resultat från 4D ger effekt för patienten, vården och forskningen - Generaliserbara lösningar, januari 2013 – september 2016 (version 2)" och ta del av filmat informationsmöte.

Checktjänst

Checktjänsten kan användas för screening utifrån symtom. Tjänsten innehåller ett digitalt frågeformulär där personer med oro för symtom svarar på evidensbaserade frågor och får råd och stöd för eventuell tidsbokning. Testresultatet blir även ett underlag i mötet mellan patient och primärvårdsläkare, samt kan fungera som ett stöd vid remiss från primärvård till specialist. Testresultaten kommer att överföras till elektronisk journal som ett kunskapsstöd för både patient och läkare. Syftet är att invånare i ett tidigare skede än idag ska söka och få rätt vård där det är viktigt för behandlingens resultat.

Patientens egen provtagning (PEP)

Patientens egen provhantering, PEP, är en ny invånartjänst som ger användaren möjlighet att själv bestämma över sina provtagningar. Tjänsten förflyttar delar av provhanteringen från sjukvården till patienten som själv kan beställa provtagning direkt till laboratorium och få ta del av provresultaten via webben:

Mitt e-samtycke

E-samtycke innebär att patienter ger sitt samtycke till studier och biobanksprover ex. vis via sin mobil eller surfplatta i stället för på papper. Denna tjänst är också till stor nytta för forskningen som därmed kan generera mer ny kunskap. Ju fler patienter som bidrar till forskningsstudier på ett enkelt och smidigt sätt, desto större blir kunskapsunderlaget. Patienternas samtycke till att spara prover i en biobank och medverka i en forskningsstudie har ökat markant tack vare en applikation som kan användas i en läsplatta.

Biobanking

En modell utvecklas för standardiserat omhändertagande, lagring och uttag av blod- samt vävnadsprover. Modellen kommer att tillämpas vid alla berörda kliniker och laboratorier så att lagrade prov, och till provet tillhörande data, blir jämförbara och tillgängliga för såväl vård som forskning. Inom Program 4D pågår också delprojekt för att knyta prov och provdata till kliniska data och till kvalitetsregistren, vilket avsevärt förenklar för vården och forskningen samt höjer kvaliteten och ökar säkerheten.

Forskningskoordinatorer

Forskningskoordinatorn spelar en nyckelroll i implementeringen av sammanhållna processer för vård och forskning runt bröstcancerpatienten. Deras viktigaste uppgift är att förbättra förutsättningarna för klinisk forskning. 
Exempel på mål är att samtliga patienter ska tillfrågas om de vill bidra med blod och vävnad i forskningssyfte, att tillsammans med Stockholms Medicinska Biobank organisera insamlandet och lagring av biologiskt material, att definiera och följa upp av utfalls och resursmått samt att koordinera den kliniska forskningen. Varje Bröstcentrum har nu en etablerad forskningskoordinator som arbetar 40 procent och en koordinatorssköterska som arbetar 20 procent. 

Data - en ingång

Behovet av kontinuerlig utvärdering av bland annat vårdens resultat, patientsäkerhet och resursutnyttjande samt forskning, baserad på data från sjukvården är i dag stort från olika intressenter. En samverkansstruktur med SLL och KI som bas behöver inrättas och som bildar en enda kontaktväg, en så kallad ”single point of contact”, för samverkan med olika forskargrupper och näringsliv. Ett grundläggande arbete är att dokumentera de juridiska och etiska möjligheterna för att använda den data som finns samlat i olika databaser, definiera aktuella databaser, ägande till data/databaser. Detta arbete pågår, med en beräknad delleverans runt årsskiftet 2016-2017.

Länkar