Rehabilitering

This page in English

Som arbetsgivare har KI ett lagstadgat ansvar för att det finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Rehabilitering ska syfta till att återge den som fått nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan bästa möjliga funktionsförmåga med hänsyn till verksamhetens krav och möjligheter. Som ett stöd för rehabiliteringsarbetet vid Karolinska Institutet har HR-avdelningen tagit fram ett flöde i fem steg som beskriver rehabiliteringsprocessen.

Förebyggande arbete

Det är viktigt att identifiera tidiga signaler för att förebygga behov av sjukskrivning och rehabilitering. Erfarenheter visar att när rehabiliteringen kommer igång i ett tidigt skede så ökar möjligheterna för att resultatet ska bli bra.

Institutionsnivå

Tidiga signaler kan fångas upp genom bl a regelbundna kontakter chef - medarbetare, utvecklingssamtal, personalmöten, KIs rehabiliteringsnätverk, kontakter med friskvården, Previa företagshälsovård och genom ett i övrigt förebyggande arbetsmiljöarbete
Nedan följer några exempel på tidiga signaler hos en medarbetare:

  • ändring av beteendet, sämre relationer i gruppen
  • mönster i korttidsfrånvaron, ofta borta på fredag-måndag
  • tecken på missbruk
  • drar sig undan, pratar mindre och deltar inte på fikaraster
  • intresset för arbetet minskar, sämre ordning och kvalitet

Det är viktigt att tidigt hålla kontakten med en sjukskriven medarbetare då ett eventuellt rehabiliteringsarbete kan bli lättare att genomföra om man har en fungerande dialog.

Organisatorisk nivå

Karolinska Institutet arbetar med en rad satsningar för att KI ska vara en hälsosam och attraktiv arbetsplats samt för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron.

Ett projekt har varit Satsa Friskt projektet där huvudmålet varit att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Projektet omfattade fyra delprojekt:

  • Karriärforum
  • Bemästra stress
  • Fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • Hälsa och design (Andrummet)

Dessa delprojekt ingår nu i den ordinarie verksamheten.

Andra projekt inom verksamheten:

  • Karolinska Institutet gör medarbetarundersökningar vart tredje år för att undersöka, följa upp samt förbättra arbetsmiljön vid KI. 
  • Satsningar görs kontinuerligt vad gäller ledarskapsutveckling vid KI.
  • Friskvården arbetar mycket aktivt med många olika aktiviteter, events/kampanjer, seminarier, föreläsningar mm för att öka hälsan. Det finns också flera träningsansläggningar vid KI.
  • Friskvårdsombuden som är KI:s hälsoambassadörer ute i organisationen sprider friskvårdens information och driver även hälsofrågor och projekt för att verka för ett friskare KI. Det finns ett 90-tal friskvårdsombud vid KI.
  • KI har även en rad åtgärder för att arbeta förebyggande vad gäller den fysiska arbetsmiljön.

Planering

Vad är en rehabiliterinsplanering?

En rehabiliteringsplanering på KI ska alltid göras när rehabiliteringsåtgärder kan förbättra situationen för en medarbetare. Planen ska omfatta de åtgärder och stöd som behövs för att medarbetaren på bästa sätt ska kunna verka eller återgå i sina arbetsuppgifter eller till andra arbetsuppgifter.

Medarbetarens egen uppfattning av situationen, uppgifter från ansvarig chef, läkares bedömning och försäkringskassan är tillsammans det viktigaste underlaget för rehabiliteringsplanen. Det är viktigt att rehabiliteringen kommer igång så tidigt som möjligt, för att resultatet ska bli bra. I de flesta fall är det på den egna arbetsplatsen som de bästa förutsättningarna finns för att rehabiliteringen ska lyckas.

Vem är ansvarig?

KI som arbetsgivare har ansvaret för rehabilitering och arbetsanpassning enligt arbetsmiljölagen 3 kap. paragraf 2 och 3, dvs KI är skyldiga att vidtaga åtgärder. Arbetsmiljöansvaret vad gäller rehabilitering är rekommenderat att delegera till närmaste chef i KIs verksamhet.

Försäkringskassan ska ta initiativet att samordna rehabiliteringsplaneringen, men enligt KIs riktlinjer ska KI följa upp sjukdom och påskynda rehabiliteringsåtgärder utifrån nedanstående kriterier. Försäkringskassan kan också ge bidrag till arbetshjälpmedel och resor.

Medarbetarens ansvar är att lämna de upplysningar som behövs för att kartlägga behovet, delta i planeringen av en lämplig rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt delta i rehabiliteringen.

När ska rehabilitering göras?

KI:s riktlinjer är att ansvarig chef håller en mycket tidig och kontinuerlig kontakt med medarbetaren under sjukperioden. Ansvarig chef ska även göra en rehabiliteringsplanering när medarbetaren:

  • har varit borta p g a sjukdom mer än fyra veckor, gärna två veckor
  • har varit sjuk sex gånger eller fler under den senaste 12-månaders perioden
  • själv begär det
  • arbetsgivaren av särskilda skäl påkallar det

Vad ska en rehabiliteringsplanering innehålla?

Rehabiliteringsplanen ska innehålla:

  • orsak till nedsatt arbetsförmåga (bifogat läkarintyg)
  • klarlägga behov av rehabilitering och anpassning
  • nödvändiga åtgärder för återgång och anpassning i arbetssituationen
  • ansvarig, åtgärd, tid för planerade rehabiliteringsåtgärder
  • tydlig uppföljning av vidtagna åtgärder och resultat för att ha ett tydligt bedömningsunderlag

Hur ska rehabiliteringen ske?

KI ska som arbetsgivare tillsammans med medarbetaren klarlägga behovet och så mycket som är möjligt anpassa arbetsplatsen för en positiv återgång i arbete. Det kan vara:

  • anpassning av arbetsbelastning, arbetsplats, arbetsuppgifter och/eller arbetstider
  • arbetsträning i ordinarie arbetsuppgifter eller nya
  • kompetensutveckling, coaching/karriärutvecklingsstöd
  • träning/livsstilsändring i olika formera via friskvården eller Previa
  • omplacering (KI är ej skyldig att skapa nya arbetsuppgifter)
  • annat arbete inom den reguljära arbetsmarknaden

Var görs rehabiliteringsplaneringen?

Rehabiliteringplaneringen görs lämpligtvis med stöd av Previa eller KI:s rehabiliteringsnätverk där det ingår fasta representanter från Försäkringskassan, Previa, friskvården och HR-avdelningen.

KI samarbetar tidigt i rehabiliteringsarbetet om det inte är uppenbart att tidig rehabiliteringsplanering inte behöver göras för att påverka tidigare återgång. Administrativ chef och personaladministratör ska alltid vara informerade.

Lösning inom institutionen

Under de första 90 dagarna innebär rehabiliteringskedjan att Försäkringskassan prövar den sjukskrivnas arbetsförmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den försäkrade.

Det innebär för KI att i första hand ska ansvarig chef vid institutionen/motsvarande undersöka om medarbetaren helt eller delvis kan utföra sitt vanliga arbete. Om det inte fungerar ska ansvarig chef undersöka om medarbetaren helt eller delvis kan utföra annat, tillfälligt eller permanent, arbete som behöver utföras, inom gruppen/enheten/avdelningen/institutionen. Det är viktigt att skriftligt dokumentera allt som görs i rehabiliteringssyfte. Om detta inte är möjligt ska institutionen komma senast dag 90 i sjukskrivningsperioden, ta kontakt med HR-avdelningen centralt för vidarehandläggning.

Det är viktigt att rehabiliteringsplaneringen sätter igång tidigt, gärna efter två veckors sjukskrivning men senast efter fyra veckor. Det är lämpligt att institutionen/motsvarande så tidigt som möjligt tar stöd av rehabiliteringsnätverken som finns på KI eller Previa.

Vid denna undersökning inom institutionen kan anpassning och arbetsträning behövas. Arbetsgivaren behöver dock inte skapa nya arbetsuppgifter.

Lösning inom KI

Från och med den 91:a dagen av en sjukskrivning vidgas prövningen från Försäkringskassan av rätten till sjukpenning till att omfatta om den försäkrade kan utföra något annat tillgängligt arbete hos arbetsgivaren.

Det innebär för KI att institutionen undersöker med hjälp av HR-avdelningen vilka omplaceringsmöjligheter som finns till lediga arbeten inom hela Karolinska Institutets verksamhet. Institutionens ansvar för medarbetaren kvarstår tills en eventuell lösning hittats.

Det är mycket viktigt att denna undersökning av omplaceringsmöjlighet till annat arbete som gäller inom hela KI startar så tidigt som möjligt.

KI lämnar underlag om möjligheten till annat arbete inom myndigheten för den sjukskrivne, s k ”Arbetsgivarutlåtande”, på begäran av arbetstagaren. Arbetstagaren skickar in det till Försäkringskassan.

Om det är risk för att den försäkrade inte kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före den fastställda tidsgränsen vid 180 dagar bör den sjukskrivne erbjudas stöd via Arbetsförmedlingen. Den sjukskrivne har då fram t o m dag 180 i sjukperioden på sig att, med stöd av Arbetsförmedlingen, söka nytt arbete utan att rätten till sjukpenning upphör. Karolinska Institutet/institutionen har i detta skede fortsatt ansvar för den sjukskrivne.

En arbetstagare har rätt att vara tjänstledig från sin anställning för att prova annat arbete. Som villkor gäller att arbetstagaren på grund av sjukdom har haft nedsatt arbetsförmåga under en period om minst 90 dagar och att arbetstagaren ingår ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare senast efter 180 dagar i sjukperioden. Totalt får arbetstagaren vara tjänstledig under högst tolv månader inkluderande den sjukperiod som anges ovan.

Lösning utanför KI

Från och med den 181 dagen av en sjukperiod ska – om inte särskilda skäl talar mot det – en bedömning göras om den försäkrade kan utföra ett annat arbete som normalt förkommer inom övriga arbetsmarknaden. Om Försäkringskassan gör bedömningen att den försäkrade kan klara annat arbete inom övriga arbetsmarknaden utgår ingen sjukpenning.

Prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden kan skjutas upp om det finns särskilda skäl. Detta bör kunna ske om det är stor sannolikhet att den försäkrade efter ytterligare behandling eller rehabilitering kan återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare.

Olika omställnings-/karriärutvecklingsinsatser för lösning utanför KI kan i detta skede bli aktuellt.

Om sjukpenning ej medges

Om Försäkringskassan ej medger sjukpenning och personen ej kan återgå till arbete hos arbetsgivaren, gäller nuvarande arbetsrättsliga regler. Kontakta HR-avdelningen för ytterligare information.

Förlängd sjukpenning, sjukperiod 364-

Om särskilda skäl föreligger kan förlängd sjukpenning beviljas av Försäkringskassan, efter ansökan av den försäkrade, i ytterligare maximalt 550 dagar. Vid förlängd sjukpenning ska bl a den sjukskrivna inom denna period bedömas kunna återgå i arbete samt att en mycket tydlig plan är utarbetad för återgång i arbete.

Det betyder att den anställde fortfarande kan komma att återgå i tjänst vid KI och att ett aktivt rehabiliteringsarbete företas av arbetsgivaren.

I vissa undantagsfall kan sjukpenning på förtsättningsnivå efter ansökan beviljas efter 914 dagar, s k förlängd förlängd sjukpenning. Någon tidsgräns finns inte i dessa fall.

Fortsatt sjukpenning, sjukperiod 364-

Vid vissa allvarliga sjukdomstillstånd kan fortsatt sjukpenning på normalnivå beviljas. I dessa fall finns inte någon tidsgräns.

Kontaktperson på HR-avdelningen

HR-konsult

Kristina Eriksson

Telefon: 08-524 836 67
Enhet: Kompetensförsörjningsenheten
E-post: kristina.eriksson@ki.se

Länkar

ArbetsmiljöRehabilitering