Program 4D

This page in English

Program 4D (D som i diagnos) är ett unikt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting som ytterst syftar till att förbättra människors hälsa och delaktighet.

Fyra vanliga folksjukdomar

De fyra diagnoser som ingår i programmet är några av våra vanligaste folksjukdomar:

  • artriter
  • bröstcancer
  • diabetes typ 2
  • hjärtsvikt

De nya arbetsmetoder och modeller för kunskapsbyggande som programmet tar fram är tänkta att appliceras på fler folksjukdomar och införas för en större grupp individer och patienter, även i den förebyggande vården. För närvarande ingår 27 delprojekt i 4D-programmet som sträcker sig över perioden 2012 - 2017.

Informatiken en viktig gemensam nämnare

Utöver de fyra diagnoserna finns ett eget projekt för informationssystem. Informatiken möjliggör att information från journaler, e-hälsokonton, kvalitetsregister och biobanker kan länkas samman och skapa en ökad kunskap och delaktighet. Det ökar också möjligheten att överföra information från vården till forskningen som därigenom kan utveckla ny kunskap och förbättra behandling, prevention eller diagnostik i vården.

Forskning kopplad till programmet

Det finns också ett antal forskningsprojekt som är starkt kopplade till Program 4D. De omfattar exempelvis skillnaden mellan två olika typer av hjärtsvikt liksom utvärdering av tre olika metoder för screening av prediabetes och typ 2-diabetes. Nya system för att identifiera och diagnosticera individer med nydebuterad artrit tas fram och en riskmodell för att identifiera kvinnor som kommer att drabbas av bröstcancer samt en utvärdering av prognosen utvecklas också.

Samverkan mellan alla aktörer

Program 4D har ambitionen att alla aktörer i en hälso- och sjukvårdsprocess samverkar - individen, vården, forskningen och industrin är samarbetspartners som medverkar och arbetar mot samma mål.

Syfte och mål

Det övergripande syftet med Program 4D är bättre hälsa och ökad delaktighet för individen.

Syftet med programmet är att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning som gör det möjligt att omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Målet är att skapa generaliserbara lösningar – beslutsstöd för patienten, vården och forskningen – som passar ett flertal diagnoser och områden.

Exempel på generaliserbara modeller är patientens beslutsstöd, samtycke och medverkan, vårdens beslutsstöd samt forskningens stöd i användning av olika typer av data (till exempel från biobanker och kvalitetsregister). Det kan handla om ett e-hälsoverktyg för patienten som visar journaldata sammankopplad med hälsodata och som därmed utgör ett beslutsstöd både för patienten och vården samt ger underlag till forskningen.

Sammantaget ska Program 4D medverka till en sammanhållen hälso- och sjukvårdsprocess där individen är delaktig. Forskningsprojekt kopplade till 4D ska identifiera kunskapsluckor och bidra till att dessa åtgärdas. Satsningen ska också bidra till utvecklingen av innovationer i samverkan med industrin.

Med ett gemensamt ledarskap och stort engagemang strävar såväl politisk som administrativ landstings- och forskningsledning i samma riktning för att uppnå målen.

Syfte och mål med Program 4D

Målbild för Program 4D

Bakgrund

Program 4D startades mot bakgrund av att vården och forskningen står inför en rad utmaningar.

Befolkningsökning och ökad livslängd

Enligt SCB förväntas Sveriges befolkning passera tiomiljonersstrecket redan år 2017 och ytterligare tjugo år senare uppgå till elva miljoner. Sveriges invånare blir dessutom allt äldre. Samtidigt som människor generellt har bättre hälsa sker en ökning av antalet patienter med folksjukdomar i och med den ökade livslängden vilket innebär en utmaning för vård och forskning.

Patientens tillgång till kunskap baserad på forskning och evidensbaserade modeller

Patienter är idag mer kunniga och välinformerade än tidigare, vilket gör att fler tar större ansvar för den egna hälsan. Det blir också allt vanligare att människor själva söker information om sjukdomar och är väl förberedda inför ett vårdbesök. Det är mot denna bakgrund viktigt att individen får tillgång till kunskap som är baserad på forskning. En central uppgift är att skapa evidensbaserade modeller för prevention, diagnostik, behandling och för uppföljning av resultat och behandlingsutfall. Individen kan bidra till den gemensamma informationen genom att ge sitt samtycke till att hälsodata och biobanksprover sparas och delas. Det möjliggör att nya metoder för diagnostik och behandling kan utvecklas baserade på analyser av hälsodata, vävnader och blod.

Unika förutsättningar

Sverige har unika förutsättningar med lång historik av dokumentation av patientdata, i form av hälsodataregister och vårddata, som använts inom forskningen. Nu finns även kvalitetsregister för patientdata som, liksom hälsodataregistren, går att koppla samman med biobanksprover. Detta är en värdefull tillgång som kan driva utvecklingen inte bara i Sverige utan även internationellt. 

Initiativet till programmet togs 2012 av dåvarande finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl och KI:s dåvarande rektor Harriet Wallberg Henriksson.

Kontaktperson

Projektledare

Ebba Carbonnier

Telefon: 08-524 866 73
Enhet: Universitetsförvaltningen (UF), UF
E-post: ebba.carbonnier@ki.se

Länkar

Samverkan