Medicinhistoriska samlingar

I syfte bevara och tillgängliggöra källmaterial om händelser, processer, upptäcker och förändringar inom det medicinska området, i synnerhet med anknytning till Karolinska Institutet, har projektet ”Medicinhistoriskt arkiv: KI” kartlagt, samlat in dokument och intervjuat personer vid KI sedan 2007.

Medicinhistoriskt arkiv - det moderna KI:s historia

Mycket har hänt från det att Karolinska Institutet grundades 1810. Genom bokmuseet Hagströmerbiblioteket finns det vid KI en unik samling handlingar och böcker som speglar det medicinska områdets framväxt fram till första världskriget. Men 1900 talet kom att med radikala upptäckter och landvinningar omdefiniera det medicinska fältet en förändring som kräver extraordinära satsningar på arkivering och tillvaratagande.

Trots att historiska och sociologiska intresset för biomedicin är stort och att KI har varit mycket framgångsrikt, med fem nobelpristagare, så framstår institutets roll ur ett långsiktigt perspektiv som allt mer perifer internationellt i jämförelse med andra stora forsknings- & utbildningsaktörer som exempelvis Rockefeller University. Inom Storbritannien, men även USA, har man sedan 80talet arbetat med att tillvarata värdefullt källmaterial vilket också resulterat i en rik litteratur om medicinska framsteg i respektive nation.

Om KI hamnar på de bortglömdas bakgård är det inte nödvändigtvis ett resultat av dåtidens forskning, utan är ett ansvar vi bär på idag att förvalta de material som våra föregångare lämnat efter sig. Det är upp till oss att bevara källmaterial över Karolinska Institutets verksamhet de senaste femtio åren och att göra detta tillgängligt för forskare nationellt och internationellt som vill studera det senaste seklets medicinska forskning.

Vad behövs i ett medicinhistoriskt arkiv?

För att försäkra er om möjligheten att ur ett långsiktigt perspektiv forska om Karolinska Institutets betydelse är det avgörande att tillhandahålla ett gediget och rikt källmaterial. Som ett komplement till förvaltnings- och institutionsarkiv samlar vi därför in källmaterial med särskilt fokus på efterkrigstidens KI. Med källmaterial syftar vi på all form av dokumentation: anteckningar, skisser, grafer, pm, fotografier, inspelningar, labböcker, almanackor, apparater, med mera. Dessa kan delas in i fem grupper som alla är av betydelse att bevara såsom:

Personliga handlingar, skapade utanför givarens yrkesroll som exempelvis: studieanteckningar, dagböcker, CVs, almanackor, privata brev, personliga fotografier.

Undervisningshandlingar, skapade i samband med undervisning som exempelvis kurslistor, litteraturlistor, föreläsningar och anteckningar från dem, klassmaterial, undervisningshjälpmedel, overhead och utskick.

Forskningshandlingar, skapade genom forskningsprocessen, som exempelvis det material som forskaren använt under forskningsprocessen men även mötesanteckningar, planeringshandlingar, skisser, utkast, laboratorieanteckningsböcker, anteckningsböcker, rådata, forskningsanteckningar, korrespondens med kollegor, video/ljud inspelningar, enkäter och rapporter.

Administrativa handlingar, skapade för organisationens struktur och administrativa arbete som exempelvis organisationsförändringar, pm, statlig korrespondens, landstingspapper, ansökningshandlingar, mötesanteckningar, mötesrapporter, fotografier och audiovisuella material, organisationsplaner, strategipromemorior, avsiktsförklaringar, organisationsförteckningar

Presentationshandlingar som redovisar givarens deltagande internationellt i dess forskningskontext som exempelvis korrespondens, tal, opublicerade skrifter, skisser till publicerade handlingar, redaktörhandlingar, ordförandehandlingar, konsultuppdragshandlingar, föreningsdeltagande mm.

Vi har undantagsvis tagit emot mätinstrument, maskiner och apparater som använts inom medicinsk forskning vid KI då även dessa är nödvändiga för att förstå hur kunskapsproduktion fungerar, inte minst inom en experimentorienterad forskningsmiljö.

Det här gör det Medicinhistoriska arkivet

Gammal anteckningsbok i Medicinhistoriska arkivetProjektet arbetar med att kartlägga, samla in, katalogisera och tillgängligöra handlingar, så kallade personarkiv, som inte tillhandahålls av förvaltnings och institutionsarkiv men som ändå är av vetenskaplig vikt för historiker och samhällsvetare.

Genom att kontakta individer som är eller har varit associerade med KI bygger projektet aktivt upp arkiv och engagerar ett nätverk till stöd.

Med hjälp av arkivet och de aktiviteter som pågår i dess anslutning hoppas vi att brygga klyftan mellan det medicinska området och de humanistiska och samhällvetenskapliga forskningsfälten.

Vi dokumenterar även KI med hjälp av livsberättelser. Det vill säga längre intervjuer med personer som arbetat vid KI. En stor del av de som hittills intervjuats är professor emeriti.

Sedan 2008 har vi anordnat flera vittnesseminarier, en dokumentationsform där konkreta händelser och processer och erfarenheter lyfts fram. Sammantaget har intrycken varit positiva, efterproduktionerna i form av en rapportserie lovande och ofta skapat fortsatt diskussion.

Handlingar som arkivet tar emot gallras och katalogiseras för att optimera tillgänglighet och sökbarheten för dem som ämnar studera KI och därmed öka institutets historiska visibilitet.

Ett arkiv existerar endast tack vare kontakter med dem som är villiga att deponera och donera handlingar och om det finns intresserade forskare som vill förkovra sig i det källmaterial som arkivet tillgängliggör. Därför är det av yttersta vikt att du kontaktar oss om du antingen har material som inte bör slängas eller glömmas bort eller om du vill fördjupa dig i nittonhundratalets KI. 

Kontaktpersoner

Handläggare

Daniel Normark

Telefon: 08-524 867 27
Enhet: Enheten för medicinens historia och kulturarv
E-post: daniel.normark@ki.se

Handläggare

Olof Ljungström

Telefon: 08-524 866 17
Enhet: Enheten för medicinens historia och kulturarv
E-post: Olof.Ljungstrom@ki.se

Länkar

Historia