Mål för forskarutbildning enligt högskoleförordningen

This page in English

De övergripande målen för doktorsexamen respektive licentiatexamen är definierade i högskoleförordningen, bilaga 2, och gäller all utbildning på forskarnivå i Sverige.

Mål för doktorsexamen enligt högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

  • visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  • visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden

  • visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)

För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.

Mål för licentiatexamen enligt högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall doktoranden

  • visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen skall doktoranden

  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen skall doktoranden

  • visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Vetenskaplig uppsats

För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.

Hur kan målen för forskarutbildning uppnås?

Hur målen för forskarutbildning enligt högskoleförordningen (se ovan) är tänkta att uppnås skall redogöras för i den individuella studieplanen och måluppfyllnaden ska sedan följas upp i samband med årliga uppföljningar under utbildningens gång.

Att konkretisera hur målen är tänkta att uppnås kan underlätta handledningen och bidra till att doktoranden får en klarare bild av vad som förväntas av honom eller henne. Att följa upp progressionen av uppfyllnaden av målen kan bidra till en mer utvecklad monitorering av forskarutbildningen och kan underlätta dialogen mellan handledare och doktorand.

Interaktion med handledare, forskargruppsmedlemmar och det övriga forskningssamhället är ytterst viktigt för att utvecklas till att bli alltmer självständig och att uppnå målen för doktorsexamen. Regelbundna formella och informella handledarsamtal, forskargruppsmöten, att hålla sig ajour med den vetenskapliga litteraturen och att över tid få ta alltmer ansvar och bli mer och mer självständig i sina analyser och synteser är viktiga delar i att utvecklas till en självständig forskare. Handledaren/forskargruppen bör fundera över hur både handledningssituation och forskargruppsmöten kan läggas upp så att de stimulerar lärandet.

KI anordnar och ger finansiellt stöd till ett stort antal aktiviteter som bidrar till en god forskarutbildning. Exempel på aktiviteter som anordnas av KI är allmänvetenskapliga kurser, projektspecifika kurser, seminarier/seminarieserier, symposier och vetenskapliga retreats/konferenser. Handledaren kan behöva tydliggöra för doktoranden vad som aktivt deltagande i en aktivitet betyder, vad som förväntas i samband med att man åker på konferens m.m. Styrelsen för forskning och Styrelsen för forskarutbildning utlyser kontinuerligt resebidrag för doktorander för deltagande i internationella konferenser och forskningsvistelser utomlands. Forskarutbildningens utformning och innehåll är dock mycket individuell och inte minst doktorandens egen initiativförmåga gällande sin egen och andras utveckling, inklusive interaktion med det omgivande samhället, är avgörande för den enskilda doktorandens uppfyllande av examensmålen och utveckling till en självständig forskare.

Att målen för utbildning på forskarnivå är på god väg att realiseras bedöms vid halvtidskontrollen som bör ske två år efter antagning eller när motsvarande två års forskarutbildning på heltid utförts. I samband med disputation intygar handledaren att han/hon bedömer att doktoranden nått målen för doktorsexamen enligt högskoleförordningen. Att målen är uppfyllda visas genom avhandling och disputation. De mål som innehåller en samhällskomponent och visar på förmågan till samverkan med det omgivande samhället ska vara uppfyllda men examineras inte i egentlig mening.

Här hittar ni exempel på hur en doktorand kan uppnå målen för doktorsexamen (formuleringarna för en licentiatexamen skiljer sig marginellt).

Målen för forskarutbildning - vem bedömer vad?

KI ska säkerställa att varje doktorand som disputerar har nått alla examensmål för doktorsexamen. Det är viktigt att doktorander och handledare under forskarutbildningen tillsammans reflekterar över doktorandens progress och funderar över vad som behöver åstadkommas för att uppnå målen för doktorsexamen. Huvudhandledaren och doktoranden bär huvudansvaret för att alla examensmål uppnås.

Huvudhandledaren

Det är handledarens ansvar att utbildningen på forskarnivå är av god kvalitet och med realistisk omfattning i relation till doktorandens individuella studieplan. Handledaren ansvarar tillsammans med doktoranden för att årliga uppföljningar av forskarutbildingen genomförs.  Vid dessa avstämningar och vid handledarsamtal under forskarutbildningens gång ges återkoppling på progressen av forskningsprojekten och av progressen av måluppfyllnaden (t.ex. kan doktoranden analysera och värdera forskningsresultat, presentera sin egen forskning vid ett seminarium, skriva en vetenskaplig artikel etc.). Vid dessa tillfällen ska det också ges konkreta förslag på hur doktoranden kan utvecklas vidare i enlighet med den individuella studieplanen eller hur den individuella studieplanen inklusive forskningsprojektet behöver revideras. Detta kallas för formativ bedömning.

Vid ansökan om disputation ska handledaren intyga att han/hon bedömer att doktoranden uppnått målen för doktorsexamen enligt högskoleförordningen. För detta krävs en god kännedom av doktorandens kunskaper i förhållande till målen för examen. Några mål innehåller samverkan med det omgivande samhället. Dessa delmål (se nedan) kan inte examineras i egentlig bemärkelse, men doktoranden ska kunna göra en tillförlitlig självvärdering och redogöra för hur hon/han vet att denna kunskap är uppnådd. Doktoranden ska bl.a. kunna:

  • diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med samhället i övrigt,
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Halvtidsnämnden

Halvtidskontrollen är en utvidgad årlig uppföljning när halva tiden för utbildningen återstår. Syftet med halvtidskontrollen är primärt att kontrollera att målen för doktorsexamen är på god väg att realiseras. Nämnden ska tillsammans med handledare och doktorand bedöma möjligheten för projektet att leda fram till en doktorsexamen och föreslå eventuell revidering av den individuella studieplanen. Progressen enligt uppfyllandet av målen för examen inklusive doktorandens utveckling mot självständighet tas med i bedömningen. 

Betygsnämnden

Betygsnämnden ska bedöma avhandling och disputation och ta uppfyllande av målen för doktorsexamen i beaktning.

Mer information för betygsnämnden

Övrigt: Lärandemål i forskarutbildningskurser

Alla KI:s forskarutbildningskurser examineras enligt angivna lärandemål som framgår från kursplanen.

Information om kursplaner och lärandemål i forskarutbildningskurser

Forskarutbildning