Kris- och katastrofhantering

När en händelse drabbar KI som påverkar våra grundläggande funktioner, värderingar, om någon student eller anställd drabbas där vår ordinarie organisation, resurser och arbetsmetoder inte räcker till för att stoppa eller lindra effekten, har vi en kris. För att kunna ta hand om den har vi en krishanteringsplan och en uppbyggd organisation som snabbt kan kliva in och få till stånd en beslutskraftig krisorganisation. 

Förmågan att hantera kriser handlar alltså mycket om att förbereda sig på att hantera det oväntade. Varje händelse är unik och så är också hanteringen. Därför är det viktigt att det finns beredskap på arbetsplatsen inte bara för att ge första hjälpen vid olyckor och sjukdom utan även för att tillgodose det behov av psykiskt och socialt omhändertagande som uppstår hos arbetstagare och studenter som på olika sätt drabbas av akuta kriser, olyckor eller andra allvarliga händelser. Detta kan minska personliga lidanden och förebygga sjukfrånvaro.

Exempel på en kris kan vara arbetsplatsolyckor, olyckor och katastrofer på andra platser där KI- medarbetare kan bli engagerade eller befinna sig, brand, läckage av gas eller andra kemikalier, hot per brev eller telefon, inbrott, stöld, dödsfall bland anställda och studenter. Dessa händelser händer oftast hastigt, men det kan även bli en kris av något som kommit smygande under en längre period.

Vid dessa svåra olyckor, kriser och katastrofer måste vi alla agera med handlingskraft för att hantera situationen och minimera skadeverkningar. Vi måste också ha förmåga att ta hand om drabbade, anhöriga och arbetskamrater

En annan typ av kris är händelser och förhållanden som rubbar förtroendet för KI.  Ansvaret för att hantera förtroendekriser ligger på KI:s ledning, berörd institution eller motsvarande med informationsavdelningen som stöd. 

Det kan bli aktuellt med samordning med Fastighetsavdelningen samt med fastighetsägaren beträffande reparationer av byggnader och utrustningen samt försäkringsfrågor.

Vid mindre allvarliga händelser/olyckor där de materiella eller personella skador endast påverkar driften inom den egna institutionen och som inte ingår i begreppet allvarlig händelse. Hanteras av institutionens egen krisledningsgrupp, bedömer arbetsledaren att ytterliga stöd behövs kan studenthälsan, personalavdelning bistå med krishantering.

KI ska ha en beredskap för att vid kriser och andra allvarliga händelser kunna:

  • Snabbt etablera en sammanhållen ledning med tydlig rollfördelning
  • Säkerställa att informationen till medier och till allmänheten blir korrekt, förtroendeskapande och effektiv
  • Samverka med andra aktörer på lokal och central nivå

Målet för planeringen är att:

  • Bidra till att ansvariga får kontroll över händelseutvecklingen
  • Minimera skador och negativa konsekvenser
  • Samordna resurser vid KI
  • Vidmakthålla förtroendet för KI

Karolinska Institutets hantering av kriser skall präglas av:

  • Omsorg om människan
  • Ett snabbt och tydligt agerande
  • Att förtroendet för KI bevaras

Krisledningsgruppen

Krisledningsguppens sammansättning består av:

  • Rektor
  • Universitetsdirektör
  • Bitr. universitetsdirektör
  • Kommunikationsdirektör  
  • Säkerhetschef

Krisledningsgruppen kan vid behov förstärkas med företrädare för andra enheter inom den centrala förvaltningen samt företrädare för berört verksamhetsområde.

Krisstöd

Som arbetstagare på KI har du möjlighet att få stöd i händelse av en kris. Vid behov av krisstöd tar du kontakt med närmaste chef eller personalavdelningen. Studenter kontaktar kursansvarig eller studenthälsan.

Vid större krissituationer som exempelvis svårare olyckshändelser, allvarliga hot, naturkatastrofer, brand, etc. träder KI:s krisorganisation in

Krishanteringsplan

Krishanteringsplanen revideras vid behov. Ansvarig för revideringar är säkerhetschefen.

Karolinska Institutets åtgärder vid allvarliga kriser med personskador eller dödsfall som följd är inriktade på stödjande insatser i tiden nära efter olyckshändelsen. Akuta insatser samordnas av SOS, larmnummer 112.