SAGA-studien

En studie gällande genetiska och miljömässiga faktorer vid autism

Syftet med SAGA-studien är att försöka identifiera gener och möjliga miljöfaktorer som ökar risken att utveckla autism.

Psykiatriska funktionshinder och sjukdomar hör till våra folksjukdomar, men man har ännu relativt dålig kunskap om orsakerna till varför man utvecklar dessa. Vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) drivs ett antal epidemiologiska studier med psykiatrisk inriktning. Vi studerar bland annat miljömässiga och ärftliga riskfaktorer för autism, anorexia nervosa, ADHD och för psykossjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom (mano-depressivitet).
Grunden för vår forskning innefattar information insamlad via enkäter, intervjuer, journaler, olika typer av register samt prover (t.ex. blod och saliv). Studierna syftar till att öka kunskaperna om dessa tillstånds förekomst och orsaker.

SAGA står för The Swedish Autism study of Genetic Architecture, vilket belyser att det inte bara är en enskild gen som leder till ökad risk att få autism utan att det är ett komplext mönster av gener och miljöfaktorer som i kombination skapar en ökad sårbarhet. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Seaver Autism Center vid Mount Sinai School of Medicine i New York, USA. Huvuddelen av finansieringen kommer också därifrån, främst från donationer från personer som vill bidra till att främja forskning kring autism.

Vad är autism?

Autism är en funktionsnedsättning som drabbar ca 1-2 barn av 1000. Man brukar vanligen se de första tecknen i tidig förskoleålder och de kännetecknas av problem med kommunikation, informationstolkning och att tänka sig in i andra människors tankar och känslor.

Både arv och miljö är viktiga orsaker till att man får autism. Arvet har större betydelse än vid de flesta andra psykiska funktionshinder eller sjukdomar. Undersökningar av enäggstvillingar som växer upp i skilda miljöer visar att ärftligheten har avgörande betydelse för om man ska få autism eller inte. Det är sannolikt många gener inblandade vid utvecklingen av autism och dessa påverkar troligtvis tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. En ökad känslighet i dessa system gör att man kan löpa en förhöjd risk att få autism, särskilt i kombination med yttre påfrestningar.

Läs mer om autism här på 1177 vårdrådgivningens hemsida eller på hemsidan för Autism & Aspergerförbundet.

Studieinformation

Bakgrund

Autism drabbar ca 1-2 barn av 1000. Det är sedan länge känt att autism är ärftligt betingat. Tvillingstudier har visat att heritabiliteten, dvs. den variation i risk som kan förklaras av ärftliga faktorer är omkring 90 %.
Autism förefaller vara genetiskt komplex, dvs. ett stort antal gener med måttliga effekter samverkar för att orsaka en sårbarhet och kan tillsammans med faktorer i miljön göra att sjukdomen bryter ut. Under de senaste åren har teknikerna för genetiska studier av komplexa sjukdomar utvecklats kraftigt. Genom så kallade helgenomstudier (Genome Wide Association Studies, GWAS) har flera sårbarhetsgener identifierats för exempelvis typ 1 och 2 diabetes, reumatism, hjärt-kärlsjukdom, prostata- och bröstcancer. Detta har haft stor betydelse för förståelsen av sjukdomsmekanismerna.
För autism har flera helgenomstudier genomförts med lovande resultat som utgör grund för vidare studier, men fynden från dessa studier har hittills inte kunnat replikeras, dvs. upprepas med samma resultat. För att komma vidare i psykiatrisk genetik behövs det stora och välbeskrivna grupper av studiepersoner och utifrån Socialstyrelsens register har vi en unik möjlighet att kunna identifiera dessa.

Studieförfarande

Vi vänder oss till personer som är födda mellan 1960 och 1996 som någon gång under sitt liv vårdats med diagnosen autism. Studiepersonerna identifieras via Socialstyrelsens patientregister. Detta är ett hälsodataregister för såväl somatiska som psykiatriska diagnoser och innehåller samtliga slutenvårdstillfällen i Sverige från 1973 och framåt samt i varierande grad även öppenvårdstillfällen. Vi samarbetar med Habiliteringsenheter och psykiatrin inom olika län och genomför studien efter godkännande av verksamhetschefer och behandlingsansvariga.
Studiepersonerna tillfrågas via ett informationsbrev som följs upp med ett telefonsamtal från en av våra forskningssköterskor. Då personer med autism ibland kan vara svåra att nå fram till försöker vi etablera kontakt med anhöriga, närstående och behandlingspersonal. Vi har utarbetat ett bildstöd som komplement till den information som skickas till studiepersonerna som på ett enklare sätt förklarar undersökningsproceduren och därmed öka chansen att alla ska kunna ta ställning till om de vill delta i studien eller ej.
Om personen vill medverka bokas tid för ett möte, vid vilket en kort intervju genomförs samt att ett blodprov lämnas. Ett skriftligt medgivande till att personen vill delta i studien lämnas i samband med blodprovstagning. Alla studiepersoner tillfrågas också om vi får inhämta uppgifter om dem från andra nationella register, tex medicinska födelseregistret, flergenerationsregistret och läkemedelsregistret. Syftet med detta är att möjliggöra länkning mellan genetiska data och andra karaktäristika hos studiepersonerna. Man blir även tillfrågad gällande tillåtelse till inhämtande av kopior på tidigare journalhandlingar.
I de fall det är möjligt tillfrågas även föräldrarna till studiepersonerna om de vill medverka i studien. Om föräldrarna tackar ja till att delta genomgår de samma förfarande som andra studiepersonerna.
Inom kort planeras även för en vidare utvidgning av studien för att inkludera far- och morföräldrar till ett antal av de studiedeltagare rekryterats i studien. Likt föräldrarna i stycket ovan kommer även dessa att efter samtycke genomgå blodprovstagning och få uppgifter inhämtade från nationella register.
I SAGA-studien samarbetar vi med Seaver Autism Center vid Mount Sinai School of Medicine i New York, USA, ett av världens främsta institut för autismforskning. Dit kommer avidentifierade prover att skickas för avancerad genetisk analys. När datainsamlingen är färdig och alla analyser är klara, kommer jämförelser göras för att undersöka om man kan finna genetiska varianter som verkar vara mer sårbara med avseende på utvecklandet av autism. Gruppen av personer med autism kommer att jämföras med friska kontrollpersoner. Bearbetning av uppgifterna kommer att utföras utan att enskilda personer kan identifieras.
Studien är godkänd av Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm.

Betydelse och syfte

SAGA-studien är unik i sitt slag då det är en nationell populationsbaserad studie. Det innebär att vi tillfrågar samtliga som vårdats inom ett visst geografiskt område. Vår forskargrupp har bedrivit och bedriver liknande studier gällande schizofreni (BROAD-studien) och bipolär sjukdom (STANLEY-studien). Då autism sannolikt delar vissa genetiska orsaksfaktorer med schizofreni och andra psykossjukdomar, kan de samlade resultaten från dessa studier tillsammans ge viktig information och ökad förståelse för bakomliggande faktorer.

Läs mer om BROAD-studien
Läs mer om STANLEY-studien

Vi som arbetar i studien

Professor

Christina Hultman

Enhet: Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), C8
E-post: Christina.Hultman@ki.se

Forskningssköterska

Anna-Carin Säll Grahnat

Enhet: Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), C8
E-post: anna-carin.sall.grahnat@ki.se

Forskningssköterska

Gun Karlsson

Enhet: Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), C8
E-post: gun.karlsson@ki.se

Forskningssköterska

Karin Dellenvall

Telefon: 08-524 874 27
Enhet: Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), C8
E-post: Karin.Dellenvall@ki.se

Statistiker

Sven Sandin

Telefon: 08-524 861 22
Enhet: Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), C8
E-post: Sven.Sandin@ki.se

  • Avi Reichenberg, professor, Mount Sinai School of Medicine, New York, USA
  • Joseph Buxbaum, professor, Mount Sinai School of Medicine, New York, USA


Arbetsgruppen med Avi Reichenberg från Mount Sinai School of Medicine näst längst till vänster.

Vad händer i studien?

Våren 2011 startade SAGA-projektet med en pilotstudie med målet att samla in prover från 300 studiedeltagare. I mars 2012 uppnåddes detta mål och då studieförfarandet fungerat över förväntan och deltagandet varit mycket bra, har projektet fortgått och utökats till en nationell studie. Efter en pilotstudie som fallit väl ut kan vi nu även erbjuda personer som av något skäl ej kan lämna blodprov, men ändå vill delta i studien, att istället lämna ett prov från munhålan (sk topsning).
Sedan en tid tillbaka har även studien utvidgats till att i vissa fall även inkludera föräldrarna till studiedeltagare. Vi vet idag att både nya mutationer och ärvda genetiska mönster kan vara av betydelse vid autism och detta kan bättre belysas genom att vi har blodprov från både barn och deras föräldrar.
Vi har också gjort det möjligt att även för att kunna inkludera far- och morföräldrar till första generationens deltagare i studien. Förhoppningen är att detta skall leda till en ännu djupare förståelse av genetiska faktorer på en nivå som sällan uppnås i epidemiologiska studier.

2015-03-10

Fram till idag har vi fått 5033 studiedeltagare och 279 föräldrar till deltagare. Dessutom har 28 mor- och farföräldrar gått med! Totalt har 1264 studiedeltagare lämnat blodprov och 1233 personer har gett DNA-prov.

2016-06-21

Tack till alla som deltagit i studien så här långt! För att läsa tackbrevet till studiedeltagarna, tryck på nedan bilden så öppnar sig en pdf-fil.

Tackbrev till studiedeltagarna i SAGA

Vad kan ett deltagande ha för betydelse?

Att vara med i en vetenskaplig studie medför inte alltid direkt nytta för personen som deltar. Däremot kan resultaten av forskningen ha stor betydelse för andra personer som drabbas av samma funktionshinder eller sjukdom, både i vår egen generation och kommande generationer. Framförallt ökar vår förståelse för orsakerna till dessa tillstånd vilket i framtiden förhoppningsvis kan hjälpa till att både förebygga utveckling av ohälsa och sjukdom samt att förbättra behandlingen.

Deltagandet i studien är helt frivilligt. Den som deltar kan när som helst avbryta sitt deltagande.

Vad händer med provet?

Varje person som medverkar i studien lämnar två rör (20 ml) blod samt svarar på några frågor från ett hälsoformulär. Blodproverna lämnas till Karolinska Institutets Biobank där DNA (arvsmassa) utvinns. En delmängd av proverna skickas sedan till Mount Sinai School of Medicine i USA där genetiska analyser utförs. Svaren på hälsoformuläret finns registrerade i en databas på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

När datainsamlingen är färdig och alla analyser klara, kommer jämförelser göras för att undersöka om man kan finna genetiska varianter som verkar vara mer sårbara med avseende på utvecklandet av autism. Bearbetning av uppgifterna kommer att utföras utan att enskilda personer kan identifieras.

Biobank

Blodproverna kommer att förvaras i en så kallad biobank som hör till Karolinska Institutet. Sedan 2003 finns en lag om biobanker, Biobankslagen (BbL 2002:297), som innebär att provgivaren ska få information om och godkänna att proverna sparas och förvaras i en biobank samt vad de får användas till. Provgivaren tar även ställning till hur proverna får användas i framtiden. Man har alltid rätt att när som helst ändra sitt beslut.

Läs mer om KI Biobank

Forskning och etik

Alla forskningsprojekt ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt och om det kan genomföras utan att studiepersonernas integritet kompromissas. Denna studie har fått ett sådant godkännande. Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.

Så skyddas personuppgifter och prover

Sparade prover förvaras med unika koder så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter skyddas av offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen. Man kan skriftligen begära att få reda på vilka uppgifter som finns registrerade om sig själv. Ett sådant utdrag har man rätt att få en gång per år utan kostnad. Man har även rätt att ändra uppgifter som är oriktiga eller felaktigt behandlade.

Ansvarig för dataregistret är Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm, tel 08-524 800 00. Huvudansvarig för studien är professor Christina Hultman, tel 08-524 83893.

Publikationer

Frans EM, Sandin S, Reichenberg A, Långström N, Lichtenstein P, McGrath JJ, Hultman CM. Autism Risk Across Generations - A Population-Based Study of Advancing Grandpaternal and Paternal Age. JAMA Psychiatry. 2013;():1-6. doi:10.1001/jamapsychiatry.2013.1180.
Länk till artikeln i Pubmed.

GenetikPsykossjukdomar