Uppföljning av jämlikhetsaspekter för vårdval höft, knä, katarakt och primärvård

This page in English

I samarbete med Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har vi under flera år arbetat med uppföljning av jämlikhetsaspekter i samband med vårdvalsreformerna för knä- och höftprotesoperation, kataraktoperation och primärvård. I projektet har vi samlat data från flera landsting och därmed haft en unik möjlighet att följa utvecklingen av vårdutnyttjande över tid för individer med olika socioekonomisk bakgrund och -sjuklighet.

Projektets syfte

Syftet med projektet har varit att följa upp om införandet av vårdvalsreformer inom olika områden har påverkat hur vården fördelar sig över individer med olika socioekonomisk bakgrund. Vi har dels studerat den generella utvecklingen över tid, och dels undersökt eventuella samband med utformning av ersättningssystem till vårdgivare, andelen privat/offentlig vård med mera. Projektet har varit en del av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys’ regeringsuppdrag att utvärdera effekterna av vårdvalsreformerna.

Resultat i korthet

Projektets resultat är omfattande och finns beskrivna i flera längre rapporter (se nedan). I korthet visar resultaten för de olika specialistområdena (knä- och höftprotesoperationer samt kataraktoperationer) ett ökat vårdutnyttjande generellt, och främst i samband med vårdval. Det finns ingen större skillnad i socioekonomisk sammansättning hos de individer som opereras i ett landsting som infört vårdval och i ett som inte gjort det. När det gäller höftprotesoperationer finns däremot en trend mot fler höginkomsttagare och högutbildade – oavsett om vårdval införts eller ej. Resultaten visar också att socioekonomiskt starkare individer i större utsträckning väljer att opereras hos privata vårdgivare. Det kan få konsekvenser på vårdens jämlikhet om kvaliteten på vården är bättre hos privata vårdgivare. I nuläget finns ingenting som tyder på att så skulle vara fallet, men det behöver undersökas ytterligare.

När det gäller primärvården visar resultaten att även om antalet besök ökat kraftigt, särskilt i Stockholms län, är besökens fördelning över socioekonomiska grupper relativt stabil över tid. Det finns heller inga stora skillnader mellan olika landsting. I alla studerade landsting gör individer med låg utbildning/inkomst fler läkarbesök i primärvården än individer med hög utbildning/inkomst – även när vi tar hänsyn till skillnader i ålder, kön och sjuklighet. Det finns dock risk för orättvis resursfördelning då individer som besöker privata mottagningar i regel har bättre hälsa. En stor utmaning i projektet har varit bristen på gemensamma datakällor och begreppsdefinitioner mellan olika landsting. Detta behöver vidareutvecklas för att underlätta fortsatt uppföljning i primärvården.

Fortsatt arbete

Projektet är i sig avslutat men vi arbetar vidare med datamaterialet, bland annat i en avhandling som du kan läsa mer om här >>.

Rapporter och publikationer

Projektet har resulterat i följande publikationer:

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2013). Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvårdenLäs mer>>

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2014). Vårdval och vårdutnyttjande - Hur fördelas vården mellan olika socioekonomiska grupper vid vårdval i specialistvården? Läs mer>>

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2015). Vårdval och jämlik vård inom primärvården. En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införandeLäs mer>>

Kontaktperson

Anknuten

Nils Janlöv

E-post: nils.janlov@ki.se

Professor

Clas Rehnberg

Telefon: 08-524 863 29
Enhet: MMC/Health Economics and Policy
E-post: Clas.Rehnberg@ki.se

AllmänmedicinHälso- och sjukvårdsorganisationHälsoekonomi