Pågående forskningsprojekt

This page in English

Etiska svårigheter för personcentrerad vård i äldrepsykiatri, pediatrik och primärvård

Det här forskningsprogrammet tar ett brett grepp om personcentrerad vård utifrån etiskt perspektiv. Programmet fokuserar på hinder för en personcentrerad vård som särskilt har att göra med värderingar och normer. Värdekonflikter kring personcentrerad vård undersöks också både sådana som har att göra med olika syn på vad som är viktigt med personcentrerad vård och sådana som rör konflikter mellan personcentrerad vård och andra mål i sjukvården.

Några exempel: konflikter i relation till vårdkvalitet och patientsäkerhet, rättvisa prioriteringar, kultur, gender och diskriminering, personlig integritet, autonomi, patientens ansvar och nära anhöriga. Att identifiera värde- och normrelaterade praktiska och principiella hinder mot personcentrerad vård är ett första viktigt steg mot att få bort dessa hinder. Det empiriska arbetet kommer att fokusera på geriatrisk psykiatri, barndiabetes och primärvård. Alla tre områden är underbeforskade och omfattar utsatta patientgrupper.
     Detta program innebär en unik möjlighet att föra samman ett brett spektrum av kompetenser som spänner över olika medicinska områden, omsorgsområden och medicinsk etik. Programmets medicinetiker representerar fem svenska universitet. Programmet är djupt förankrat i klinisk praxis. Några av våra forskare är sedan tidigare involverade i multidisciplinärt samarbete om personcentrerad vård inom barndiabetes i Göteborg. I de studier som utförs inom psykiatri och primärvård samarbetar kliniker med expertis inom respektive fält med medicinetiker med bred erfarenhet från enkät- och intervjubaserad forskning, liksom av begreppsanalys och normativ analys. Inom programmet finns också erfarenhet av att undervisa medicinstudenter om personcentrerad vård, vilket innebär att det finns en koppling mellan forskning och den kliniska kontexten till erfarenhet av att i undervisningssammanhang kommunicera insikter kring personcentrerad vård till framtida kliniker.

Prioriteringsprojekt

Projektet handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvård: behovs-, kostnadseffektivitets- och ansvarsprincipernas rimlighet och tillämpbarhet. 

Det är förlagt till Centrum för hälso- och sjukvårdsetik (CHE), ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet. Priorityproject är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Från Karolinska Institutet deltar Niels Lynöe och Niklas Juth.

Sammanfattning

Frågan om hur man bör prioritera i vården är ständigt aktuell. De senaste åren har behovet av att prioritera dessutom ökat då flera nya dyra behandlingar blivit tillgängliga. Syftet med detta projekt är att undersöka tre centrala prioriteringsprinciper – behovs-, kostnadseffektivitets- och ansvarsprincipen – för att ta reda på hur de bör förstås och vilken moralisk relevans de har. Målet för projektet i en vidare mening är att dessa analyser ska vara till hjälp i praktiskt prioriteringsarbete i vården.

 

Beslutskapacitet och tvång i psykiatrisk vård

I modern sjukvård hålls respekt för autonomi som en central etisk princip. Autonomiprincipen tolkas vanligen i termer av rättigheter för patienter att ha inflytande över centrala frågor i sin vård.

Detta inkluderar rätt att till information om sjukdomstillstånd och behandling samt rätt att tacka nej till erbjuden vård. I Sverige är tvång förbjudet i somatisk vård, men vård kan i vissa fall ges i en patients förmodade samtycke om denne inte är beslutskompetent, d.v.s saknar förmåga att förstå och väga information för att fatta beslut.

Begreppet beslutskompetens är dock inte definierat i svensk sjukvårdslag och det finns inga klara riktlinjer för vilken vård som kan bedrivas mot en icke beslutskompetent patients vilja. I andra länders lagstiftningar kan vård mot en icke beslutskompetent patients vilja möjlig om det fastställs att patienten saknar beslutskompetens enligt tydligt definierade fastställda kriterier. 

Den psykiatriska tvångsvården regleras däremot enligt andra principer både i Sverige och internationellt. I Sverige så kan vård mot patienters vilja ges i fall av allvarlig psykisk störning samt då det föreligger ett "oundgängligt vårdbehov". I andra länder utgår lagstiftningen från liknande kriterier, ibland med tillägg att tvångsvård endast kan bedrivas då patienter utgör en direkt fara för sig själva eller andra. Även om det är så att många patienter med allvarliga psykiatriska störningar inte är förmögna att fatta beslut om sin vård, så är varken begreppen allvarlig psykisk störning eller oundgängligt vårdbehov identiska med avsaknad av beslutskompetens. Detta innebär att tillgodose patientens vårdbehov i detta sammanhang sätts före principen om respekt för autonomi. Denna skillnad vad gäller de etiska grunderna för tvång i psykiatrisk och somatisk vård har kritiserats och flera debattörer har efterlyst en sammanhängande lagstiftning vad gäller tvång i både somatisk och psykiatrisk vård. Det har i och med detta också föreslagits att avsaknad av beslutskompetens ska införas som ett nödvändigt kriterium för tvång i den psykiatriska vården. 

Projektet avser att kritiskt diskutera de de etiska grunderna för olika typer av lagstiftning i psykiatrisk vård och i det försöka formulera ett svar på de övergripande problemen som formulerats ovan. Ska beslutskompetens vara ett nödvändigt kriterium för psykiatrisk tvångsvård och, i så fall, hur ska det begrepp definieras? Som stöd för den etiska diskussionen kommer empiriskt material i form av intervjuer med kliniskt verksamma psykiatriker samt analyser av fallrapporter att användas.  

Projektet kommer att bedrivas av Manne Sjöstrand på Center for Healthcare Ethics på Karolinska Institutet och Center for Bioethics på Harvard Medical School i Boston, USA. Projektet är finansierat via Vetenskapsrådets stöd för internationell postdoc. 

A research project empirically investigating how people value privacy             

In many instances in the health care and research settings a conflict arises between the protection of people’s (patients', research subjects' and citizens') privacy, and other things which we also value such as the safety of patients and medical progress.

For three years I will work in a project investigating what value people assign to privacy protection in such situations, and what aspects that are considered to be relevant for making that assignment. The project is financed by Riksbankens Jubileumsfond and is part of the Flexit programme which means that I work as an in-house researcher at Myndigheten för vårdanalys for two years, and the third year at CHE. 

Hälso- och sjukvård