Om oss

Eva Lagging är doktorand och forskar om organdonation i livet

Att donera organ i livet, det handlar Eva Laggings forskningsområde om. Hon är kanslischef vid Storstockholms Diabetesförening och doktorand vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska institutet.

Vad handlar din forskning om?

Studierna belyser dels allmänhetens inställning till levande njurdonation men även levande njurdonatorers upplevelser av donationsprocessen.

Vad gör du just nu i din forskning?

Jag är i slutfasen av att skriva mitt första manuskript och jag skriver en EPN-ansökan för en studie som belyser vårdens roll i processen att finna levande njurdonatorer.

Vad är det bästa med din forskning?

Levande donation är unik, så till vida att en frisk person genomgår ett stort kirurgiskt ingrepp, inte för sin egen skull, utan för att förbättra en annan människas hälsa. Att genom min forskning få ta del av donatorernas erfarenheter och därigenom kunna bidra till att förbättra processen kring levande njurdonation, känns mycket meningsfullt.

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

Min studie kring allmänhetens inställning till levande njurdonation kan komma att bidra med underlag till hur informationen om levande donation – till både allmänheten och potentiella levande njurdonatorer – kan förbättras.

I förlängningen kan resultaten från studierna bidra till att fler människor donerar organ, vilket i sin tur bidrar till att fler svårt sjuka människor kan komma att transplanteras och därigenom få en ökad livskvalitet, alternativt räddas till livet.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Att vi utvecklar samarbetet inom de nordiska länderna där de olika infallsvinklarna från ett brett fält av expertis leder till ökat främjande av organdonation i dessa länder. Att ha med brukarperspektivet i forskning och utveckling av vården får alltmer betydelse och inflytande, för att därigenom uppnå optimala resultat.

 

Tomas Månsson är studierektor vid LIME

Tomas Månsson är fil. dr., undervisar i medicinsk etik och är också studierektor för institutionens doktorander.

Vad innebär det att vara studierektor?

Att vara studierektor är först och främst att vara ett stöd för doktoranderna. Det är därför jag är här. Tillsammans med forskarutbildningshandläggaren Ingrid Smedberg tar vi hand om doktoranderna under hela processen från antagning till disputation. Redan innan de antas läser jag igenom deras antagningsansökan och leder sedan antagningsseminariet. Därefter görs årligen en skriftlig uppföljning med varje doktorand huruvida allt går enligt doktorandens planer. Tillgodoräknanden är också en viktig del av arbetet. Många vill tillgodoräkna sig poäng för t.ex. en kurs, konferens eller seminarieserie, och då får studierektor fatta beslut i enlighet med KI:s regelverk. Dessutom ingår det i studierektorsuppgiften att förbereda doktorandens ansökningar om halvtidsseminarium och disputation.

Vad gör du just nu i ditt arbete som studierektor?

Jag läser en ansökan om att få bli doktorand. I höst har jag även uppföljningssamtal med de doktorander som antogs förra hösten. Vi samtalar bland annat om kurser och forskning. Skulle det vara några problem tar vi upp det också, även om jag inte kan lösa problemet så kan jag slussa vidare till rätt instans. Det kan vara bra att veta att jag har tystnadsplikt.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Som studierektor kommer jag i kontakt med många trevliga och intressanta människor som jag annars inte skulle ha träffat. Lime är ju en stor institution med många olika inriktningar. Dessutom har jag fått bättre kännedom om KI, dess regelverk och ny forskning som bedrivs vid Lime.

När kan man komma till dig som doktorandstudent?

Till mig är man alltid välkommen! Jag har mitt rum på plan 3 i Widerströmska huset. Man får gärna mejla mig och avtala en tid, om det rör sig om ett längre möte.

Hur ser du på framtiden för studierektorer?

Så länge det finns universitet som har doktorander så måste någon ta hand om dem. Det är på många sätt komplicerat att vara doktorand, bland annat på grund av att regelverken är komplicerade. Studierektorn har därför en viktig funktion att fylla – som stöd för doktoranden.

 

Doktoranden Joar Björk forskar om hälso- och sjukvårdens prioriteringar

Joar Björk arbetar som läkare vid centrallasarettet i Växjö och är doktorand vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska institutet. Han forskar om hälso- och sjukvårdens prioriteringar.

Vad handlar din forskning om?

Min ansats är dels empirisk, det vill säga jag undersöker vad folk tycker och gör, och dels filosofisk,  vilket innebär att jag prövar olika tänkbara handlingsalternativ mot etablerade medicinsk-etiska riktlinjer.

Vad gör du just nu i din forskning?

 Just nu skriver jag en artikel om läkares syn på att kräva att patienter slutar röka inför planerade operationer. En central frågeställning här är om läkare överdriver riskerna med rökning inför operation för att få patienter att sluta röka.

Vad är det bästa med din forskning?

Att få en chans att tänka igenom svåra frågor grundligt, samt en chans att påverka sjukvården till det bättre.

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

Det finns flera faktorer som gör att sjukvården blir dyrare, till exempel en åldrande befolkning och bättre och dyrare mediciner, och i ljuset av detta blir det allt viktigare att vi på ett klokt sätt prioriterar bland alla möjliga åtaganden för sjukvården. Förhoppningsvis kan min forskning utgöra en del av den samlade ansträngningen att göra bästa möjliga prioriteringar inom svensk sjukvård.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Jag tror att prioriteringsfrågorna kommer att bli allt mer framträdande den närmsta tiden. Endast genom att prioritera på ett klokt och rättvist sätt kan vi få sjukvårdsbudgeten att räcka till och samtidigt tillfredsställa befolkningens önskemål och behov.