M som i management

När John Skår kom till KI på mitten av 90-talet var universitetet en akademisk medicinsk institution helt inriktad mot preklinisk och klinisk forskning. Det var därför inte helt utan skepsis man till en början såg på denne professor i företagsekonomi som vill integrera ledarskap och management i KIs utbildningsprogram.

Den "tredje uppgiften" öppnar för innovation'

Under 1990-talet talades det alltmer om att forskningen måste bidra mer till utveckling och tillväxt. Universiteten fick en tredje uppgift som uttolkades på olika sätt. Enklast kan den beskrivas med begreppet ”technology transfer”, att överföra kunskap och kompetens till näringslivet. I Sverige fick några universitet möjlighet och medel att starta bolag för att driva innovationsaktiviteter. KI startade bolaget KI Innovations AB.  Flera stiftelser, däribland numera nedlagda Teknikbrostiftelsen i Stockholm (TBS), fick statliga medel och med dessa skulle TBS verka för innovationsutveckling och tekniköverföring och ville utveckla samarbete med universiteten. Det var systemutveckling som jämfört med tidigare innebar en radikal förändring.

”technology transfer”, att överföra kunskap och kompetens till näringslivet.

TBSs chef fick våren 1996 kontakt med professor Ingemar Ernberg som var prefekt på institutionen för molekylär och tumörbiologisk forskning (MTC). Skår, som då arbetade som rådgivare vid TBS fick uppgiften att utreda huruvida det låg bortglömda patentpotentiella upptäckter i forskarnas skrivbordslådor på KI. Efter två månader och en massa intervjuer med forskare skrevs en rapport. Den visade att forskning är sammanfattade att uppfattningen om patentmaterial var en myt. Forskarna hade mer än nog med att forska och publicera för att kunna säkra finansiering för ytterligare forskning och publicering. Ett publish-or-parish-klimat rådde. Det innebar att de var alltför upptagna med krävande forskning för att hinna ta kontakter och nätverka med näringslivet. Med den slutsatsen insåg KI att man borde satsa på en mer drivande verksamhet. Således bad dåvarande rektor Hans Wigzell stiftelsen att fundera på hur man skulle kunna utveckla KIs kontakt- och nätverksbyggande med näringslivet.

Forskarna hade mer än nog med att forska och publicera för att kunna säkra finansiering för ytterligare forskning och publicering.

Uppgiften föll återigen på John Skår, som ekonom, i en miljö som inte talade ”ekonomiska”, såg det som en utmaning. Han gav sig genast i kast med att utveckla Centrum för Medicinska Innovationer, CMI, som kom att bli KIs think tank under kommande tio år (1996-2006).

Tvärvetenskapen banar väg för MMC

Med Skår introducerades tvärvetenskapen på KI. I egenskap av professor i företagsekonomi, ett sammansatt ämne med kopplingar till nationalekonomi, psykologi, sociologi, organisation, teknikämnen och juridik, tyckte Skår att KI, som kallar sig universitet, måste ha en större bredd på ämnen. Ämnen som juridik, ekonomi och matematik var enligt Skår för viktiga för att vara något som man ägnade sig lite grann åt vid sidan om. Efter några år fann Skår att tiden var mogen för att titta närmare på idén om management och ledarskap. Han övertalade rektor om att tillsätta en kommitté för att utreda och komma med ett förslag. För Skår var det mycket viktigt med en kommitté för att ge legitimitet. Rektor utsåg därför prorektor på KI, professor Peter Aspelin, som ordförande. Skår knöt dessutom Johan Thor, läkare med managemenstudier i USA och sedermera disputerad i det nya ämnet, till CMI. I utredningen deltog en rad personer med mycket stor erfarenhet från ledningsuppgifter inom vårdsektorn. En engagerad diskussion följde. Någon menade att KI inte alls skulle vidga sin verksamhet utan istället söka samarbete med företagsekonomiska institutioner vid universiteten i Stockholm och Uppsala och helst med Handelshögskolan i Stockholm. Utredningens förslag blev emellertid helt som Skår hade tänkt sig. Rektor beslöt att ämnet skulle tas in officiellt på KI och utvecklas på CMI. Medel anslogs för detta. Därmed kunde arbetet börja med att söka en lämplig ledare för denna helt nya verksamhet, som fick namnet Medical Management Centrum (MMC) och som skulle byggas upp på KI.

Verksamheten var både ny och okänd på KI och både Skår och Brommels insåg att det skulle ta tid att bli erkänd.

Skår fick gehör för sin idé om att verksamheten inom det nya ämnesområdet måste byggas upp för grunden och att verksamheten skulle ledas av en person med kompetens på professornivå. Detta sågs som förutsättning för en utveckling på vetenskaplig grund.

Efter en omfattande intervjuprocess erbjöd Utredningskommittéen Mats Brommels, professor vid Universitet i Helsingfors och verksam vid Nordiska sjukvårdshögskolan i Göteborg, uppgiften att MMC. Han tackade ja.

Verksamheten var både ny och okänd på KI och både Skår och Brommels insåg att det skulle ta tid att bli erkänd. De var överens om att prioritera forskning framför undervisning för att utveckla framtida lärarkompetens. Forskningen var redan igång då Skår sedan tidigare fått organisationsvetenskap (ett ämne som inkluderade det mesta av management, ledarskap, innovation och entreprenörskap) accepterat som ett forskarutbildningsämne och den första doktoranden fanns redan på plats.

Från underskattat ämne till vedertaget centrum

Således startades en forskningsbaserad ämnesutveckling. De fick KI med på ett femårigt avtal med Stockholms läns landsting, SLL, vilket möjliggjorde finansiellt stöd till 15 doktorander. Detta tack vare ett stort intresse visat av Lars-Bertil Arvidsson vid SLL, som blev ordförande och Skår som viceordförande. Därmed kom man direkt i gång med forskning och därefter startades utbildningen, något som är unikt i KIs historia.

Därmed kom man direkt i gång med forskning och därefter startades utbildningen, något som är unikt i KIs historia.

När John Skår ser tillbaka på den här tiden konstaterar han att man ägnade mycket energi till att motarbeta den skepsis mot ledarskap och management som rådde i KIs ledning, på institutioner och inom förvaltningen. Man ifrågasatte huruvida ämnena hörde hemma på ett medicinskt universitet. Men efter fem år, hårt arbete, entusiastiska medarbetare och enligt Skår, ett utmärkt och föredömligt ledarskap av Mats Brommels, hade MMC nått ett erkännande. 

Men MMC var ingen egen institution och passade heller inte in i någon av KIs befintliga. Fler ämnen, som pedagogik, etik och informatik befann sig i samma situation. De liksom hängde lite i luften.  När Institutionen för humaniora, informatik och samhällsvetenskap, HIS, ombildades till LIME 2002, införlivades MMC i den nya institutionen tillsammans med Centrum för undervisning och lärande, CUL (senare Centrum för lärande och kunskap, CLK), Enheten för medicinsk etik (senare Centrum för hälso- och sjukvårdsetik, CHE) samt enheten för Medicinsk statistik, MedStat.

Senare tillkommer även Enheten för medicinsk informatik, MedInfo och Unit for bioentrepreneurship (ingår i MMC), samt Centrum för bioetik, CBE, flera av vilka som senare kom att byta namn.

Om LIME från början var ett paraply för udda centra och enheter att samlas under, har det idag vuxit sig till en vedertagen institution med ett track record bestående av 40 disputerade. Nu står institutionen inför ett generationsskifte med nya utmaningar och möjligheter. John tror och hoppas att MMC och LIME fortsätter att utvecklas och ytterligare kommer att befästa vikten av integrering av medicinsk forskning, hälsovård och företag i allmänhet och av ledarskap och management i synnerhet.

Medical Management Centrum