L som i lärande

50 år av pedagogiskt utvecklingsarbete vid KI

Sammanfattning av samtal med Gunnar Höglund (2016-01-25) om det pedagogiska arbetet vid KI under de senaste ca 50 åren. Gunnar är fysiolog och professor emeritus vid KI och LIME. Sedan slutet av 1960-talet har han medverkat i arbetet för förbättringar av den medicinska pedagogiken vid KI.

      

Medicinsk pedagogik är ”mjukisvetenskapen” som har fått kämpa sig till en vedertagen plats vid KI. Detta trots att den hjälper oss att förstå hur under-
visningen bör ske och institutet är stort nog att vara ett eget forskningsobjekt.

Under de senaste cirka femtio åren har utbildningarna genomgått stora förbättringar till stor del tack vare tillämpning av pedagogiska forskningsresultat. Ändå har medicinsk pedagogik inte sällan setts som onödig vid KI.

På www.ki.se står att läsa att Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Dess vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Dess uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället. I Sverige står KI för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Fram till 1950-talet rådde en auktoritär, till stor del katedral, lärandemodell. ”Mästaren” gav ut och ”lärlingen” tog emot.

Utbildning är således en av KIs huvuduppgifter. Gunnar konstaterar att ändå var medicinsk pedagogik för mindre än femtio år sedan ett i det närmaste ignorerat och outforskat ämnesområde vid KI, liksom vid flertalet andra medicinska lärosäten. Detta trots att pedagogiken, alltså hur vi lär oss, påverkar våra kunskaper och färdigheter, och vårt förhållningssätt till det vi lär oss. Fram till 1950-talet rådde en auktoritär, till stor del katedral, lärandemodell. ”Mästaren” gav ut och ”lärlingen” tog emot.

I samband med högskolepedagogikens framväxt från 1950-talet började man se att denna modell hade brister. Man fann till exempel att mer aktiverande undervisningsformer främjar långtidsretention och studenternas egenaktivitet och initiativförmåga. Det ökar dessutom deras intresse för forskning. Den medicinska undervisningen kritiserades bland annat för mängden av detaljkunskaper snarare än principer, samt bristande klinisk anknytning av de grundvetenskapliga studierna. Pedagogiska reformer tvingades dessutom fram av strukturella faktorer, såsom nya medicinska ämnesområden, större informations­mängder, fler studenter med sociala engagemang utanför studierna, färre sängplatser och kortare vårdtider på undervisningssjukhusen. Dessutom ökade antalet läkarstudenter kraftigt (från ca 50 per år ca 1950 till 370 studenter år 1973).

Pedagogiken i politiken

Pedagogiken blir institution

År 1971 inrättade Utbildningsnämnden för läkarutbildning (idag Styrelsen för utbildning) Allmänna avdelningen, som främst ägnade sig åt utformningen av utbildningen vid KI. Avdelningen arbetade fram till 1977, då Utbildningsnämnden ersattes av en Linjenämnd. År 1972 inrättade KI även Nämnden för pedagogisk utveckling, som bestod av lärare och studerande med intresse för pedagogisk förnyelse. Nämnden hade till uppgift att anordna pedagogiska kurser för lärare, medverka i kursutveckling och utvärdering av undervisning samt att informera institutet om evidensbaserade pedagogiska innovationer vid andra medicinska lärosäten. Möjligheten att genomföra dessa ambitiösa uppgifter ökade på ett avgörande sätt senare samma år genom att KI dessutom inrättade Avdelningen för pedagogisk utveckling. Dess personal var yrkespedagoger och tekniker med uppgiften att bland annat genomföra kurser i pedagogik, utvärdera pedagogisk försöksverksamhet och åta sig konsultuppdrag från enskilda institutioner. Gunnar konstaterar att grunden för en professionell pedagogisk utveckling vid KI härmed var lagd.

Under den senare delen av 1970-talet blev det pedagogiska arbetet alltmer etablerat vid KI, vilket både Nämnden och Avdelningen för pedagogisk utveckling bidrog mycket aktivt till. Internationellt upprättade medicinska lärosäten centra för pedagogisk utveckling och forskning och KI inrättade år 1983 Institutionen för medicinsk undervisning (IMU). Därmed fick institutet, ”äntligen” säger Gunnar, en bas inte endast för pedagogiskt utvecklingsarbete utan även för forskning.

Motståndarna till pedagogiska reformer har främst funnits på institutionsnivå.

Mer historik:

IMU+IMI=MIP⇒HIS⇒LIME

Boktips

I en av de böcker som utgavs i samband med Karolinska Institutets 200-årsjubileum (Kerstin Hagenfeldt, red., Utbildning vid Karolinska Institutet, del 1, ”Strategier”; sid. 1-67, Karolinska Institutet University Press, 2010) kan du läsa om de förändringar som under 1960‑talet började utmana den då rådande medicinska pedagogiken och om det pedagogiska utvecklingsarbetet vid KI under de efterföljande decennierna.

Kort om pedagogiska priset

Medicinsk pedagogik - några nyckelpersoner

Centrum för Lärande och Kunskap

Pedagogik