Forskning och projekt vid HIC

This page in English

På HIC fokuserar vi på klinisk informatik med fokusområdena patientcentrerade informationssystem, beslutsstöd och beslutsfattande. Projekten nedan ligger i bokstavsordning.

MobEVAL – utvärdering av mobila IT-stöd i hemsjukvården

Införandet av elektroniska journalsystem, beslut- och kunskapsstöd och andra IT-system i primärvården har underlättat det dagliga arbetet men har också lett till ökat administrativt arbete och frustration och stress när IT-systemen brustit i användbarhet och anpassning till arbetsuppgifterna. Dessutom används bara en bråkdel av de möjligheter modern informationsteknologi erbjuder. Anställda i primärvården använder i huvudsak stationära datorer för att dokumentera i journalen och utföra administrativa arbetsuppgifter, trots att stora delar av deras arbete utförs i patientens hem. Mobila journalsystem har visat stor potential, men kunskapen om i hur hög utsträckning de används i Sverige idag är låg. Detsamma gäller kunskapen om de effekter mobila IT-system kan ha på kvalitet och arbetstillfredsställelse i svensk primärvård. 

Syftet med detta forskningsprojekt är att utforska hur införandet av mobila IT-system i hemsjukvården påverkar vårdpersonalens arbetssituation. För att uppnå detta mål kommer vi att  
1. utforska i vilken utsträckning mobila IT-system har införts i hemsjukvården idag, och 
2. undersöka hur införandet av mobila IT-system påverkar vårdpersonalens arbetssituation, med särskilt fokus på administrativt arbete, stress och upplevd patientsäkerhet i förhållande till vårddokumentation, tillgång till information och verktyg för att kommunicera i mobila arbetssituationer. 

Det finns många olika metoder för att utvärdera hälsoinformatik, men rekommendationerna för vilka tillvägagångssätt som lämpar sig bäst och vilka faktorer som är viktigast att utvärdera vid studier av mobila IT-system i hemsjukvården saknas. Vi tror att detta har en negativ effekt på antalet utvärderingsstudier som genomförs vad gäller mobila IT-system i hemsjukvården och deras kvalitet. Parallellt med utvärderingsstudien kommer vi därför också att ta fram ett ramverk för utvärdering av mobila IT-system i hemsjukvården där vårdpersonal är den huvudsakliga användargruppen.   

Deltagande forskare:

​Datoriserade kliniska riktlinjer genom openEHR

Integrering av datoriserade kliniska riktlinjer med openEHR.

Fokus i denna forskning är att erbjuda nya sätt att stödja kliniska processer genom användning av informationsteknik baserad på återanvändbara, evidensbaserade datastrukturer, modeller och komponenter. Detta kommer på sikt kunna skapa anpassningsbara e-tjänster för patientspecifikt beslutsfattande i vården. Mer specifikt kommer datoriserade riktlinjer undersökas i samband med openEHR, en semantisk teknologi för elektroniska journalsystem.

Projektet är ett samarbete mellan KI-institutionerna LIME, MedSolna och Klinisk neurovetenskap samt med företaget Cambio Healthcare Systems.

I projektet ingår Sabine Koch, LIME; Michael Fored, MedSolna; Rong Chen, Cambio Healthcare Systems och LIME; Tiago Prazeres Moreira, Klinisk neurovetenskap.

Publikationer

Retrospective checking of compliance with practice guidelines for acute stroke care: a novel experiment using openEHR's Guideline Definition Language.
Anani N, Chen R, Prazeres Moreira T, Koch S
BMC Med Inform Decis Mak 2014 May;14():39

Early Experiences from a guideline-based computerized clinical decision support for stroke prevention in atrial fibrillation.
Chen R, Valladares C, Corbal I, Anani N, Koch S
Stud Health Technol Inform 2013 ;192():244-7

OpenEHR-based representation of guideline compliance data through the example of stroke clinical practice guidelines.
Anani N, Chen R, Prazeres Moreira T, Koch S
Stud Health Technol Inform 2012 ;180():487-91

Egenvårdsstöd via e-tjänster till personer med lindriga förvärvade kognitiva funktionshinder 

Syftet med projektet är att skapa en översikt över vilka erfarenheter som personer med lindriga/moderata förvärvade kognitiva funktionshinder (MildAcquiredCognitiveImpairment) har av e-tjänster som sociala medier, mobiltelefon och andra tekniska hjälpmedel.

Projektet inleddes med en förberedande studie för att undersöka den nuvarande hjälpmedels-, informations- och kommunikationstekniken (IKT) genom en systematisk genomgång av befintlig litteratur om tillgängliga IKT-verktyg för MACI-patienter som använder åtta olika biblioteksdatabaser inom medicin, vetenskap, teknik och sjukgymnastik. Funktionaliteten hos dessa verktyg analyserades med hjälp av en analytisk ram som grundar sig på den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health). Forskningen följdes av ett enkätutskick där totalt 600 medlemmar i en patientorganisation (Hjärnkraft) tillfrågades om sina vanor av användning av e-tjänster och sociala medier i relation till sina kognitiva brister. Projektet kommer att följas av en utvärdering via en offentlig Facebook-grupp som inrättats för personer med trötthet uppkommen efter en skada på hjärnan samt några fokusgruppsmöten med ett litet antal personer med MACI.

Hittills har resultaten från delstudierna i projektet visat en brist på särskilda IKT-verktyg för att stödja personer med MACI samt vilka tillgängliga tjänster/verktyg personerna med MACI ofta använder (på egen hand).  Resultaten visade också att själva kommunikationen är den viktigaste aspekten av e-tjänster för dem.

Kontaktperson: Aboozar Eghdam

Publikation

Information and communication technology to support self-management of patients with mild acquired cognitive impairments: systematic review.
Eghdam A, Scholl J, Bartfai A, Koch S
J. Med. Internet Res. 2012 Nov;14(6):e159

Heart Rate Variability Biofeedback Game

Läs mer om detta projekt på våra engelska sidor; länk uppe till höger.

IntegrIT

Målet med IntegrIT är att utveckla en infrastruktur för patientnära klinisk forskning som integrerar datainsamling från patientjournaler, forskningsmallar och patienters egenrapportering. Syftet är att främja klinisk forskning i den reguljära vården samtidigt som man minskar administrativ tid för både forskare och patienter.

Spetspatienter

Syftet är fler patienter som vet, kan och vill mer samt en vård som kan möta deras behov.

Detta Vinnova-baserade projekt gick inom UDI steg 1 vid namn 'Kronisk kunskap', men går nu vidare och skapar ett diagnosoberoende kompetenscenter för spetspatienter. En spetspatient är en patient (eller närstående) som i kontakt med livsomvälvande sjukdom utvecklar strategier och metoder för att maximera 'må-bra-tiden'. Vi tror att fler kan bli spetspatienter med hjälp av egenvårdsutbildning och tillgång till bra verktyg och detta ska kompetenscentret bidra med. Kompetenscentret ska även ge förutsättningar för att öka kontaktytorna mellan spetspatienter å ena sidan och andra patienter (och närstående), vård, forskning, företag och liknande å andra sidan. 

Konstellationen av parterna inom projektet består av representanter från patientorganisationer, akademin, offentlig sektor, privata vårdgivare och företag. Här finns en bred kompetens med tydligt fokus på projektets kärnfråga; att stödja patienters egenvård och patientmedverkan. Vår lösning ska förbättra vårdens förutsättningar att möta aktiva patienters (och närståendes) kompetens och förväntningar på delaktighet i egenvård och vårdens förbättringsarbete. Patienter som har större möjligheter att ta ökat ansvar för sin egen hälsa kommer leda till att vården avlastas och resurserna kan användas till de som behöver mer hjälp istället. Potentialen är stor, både för besparingar i vårdkostnader, nya sätt att bedriva vård samt nya affärsmöjligheter. 

Se även projektets hemsida: www.dagenspatient.se

Kontaktperson: Sara Riggare

Mina vårdflöden

Visionen för projektet "Mina Vårdflöden" är att möjliggöra för patienten själv att följa sin hälsa online genom att ge dem tillgång till historik, nuläge samt framtida händelser rörande deras personliga vårdflöden.

Läs mer om projektet på dess egna sidor.

Min hälsoplan

Min hälsoplan är studier kring att stödja egenvård och samarbete i strokevården genom informations- och kommunikationsteknologi. Det huvudsakliga syftet med vårt forskningsprojekt är att undersöka hur hälsoinformationssystem (i detta sammanhang ’Min hälsoplan’) som används av patienter med kroniska eller långvariga sjukdomar bör utformas för att förbättra samarbete, patientens delaktighet och egenvård. Inom projektet kommer vi därför att ta fram en prototyp: "Min hälsoplan" som kommer att vara ett verktyg med fokus på vård- och rehabiliteringsplanering som ett sätt att förbättra samarbete mellan stroke patienter och vård- och omsorgspersonal och ett verktyg för att möjliggöra långsiktig rapportering och uppföljning av individens hälsotillstånd.

Projektet bedrivs av Centrum för hälsoinformatik (HIC). Projekttid: 2011-2016. Kontaktperson: Maria Hägglund

Publikation

Collaborative interaction points in post-discharge stroke care.
Davoody N, Koch S, Krakau I, Hägglund M
Int J Integr Care 2014 Oct;14():e032

Nationella kartläggningen av e-hälsan i ambulanssjukvården

För att studera hur ambulanssjukvårdens informationssystem stödjer en effektiv, god och säker vård genomfördes under våren 2016 en enkätstudie riktad till ambulanssjuksköterskor. Syftet var att utreda hur informationssystemen stödjer ambulanssjuksköterskornas informationsbehov i ambulansuppdragens olika skeden. Studien genomfördes på uppdrag av eHälsomyndigheten i samarbete med Vårdförbundet, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Karolinska Institutet.

Vårdförbundet samordnar arbetet och skickar ut en webbenkät till samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Sverige som finns med e-postadress i förbundets medlemsregister. För analys av enkätsvaren och framställning av en rapport som analyserar resultatet anlitas forskare vid Health Informatics Centre och Sektionen för Omvårdnad vid Karolinska institutet.

Läs "Stora brister i ambulansvårdens e-hälsa"

Läs "Så dåligt är it-stödet för ambulansvården"

Medverkande från HIC: Maria Hägglund och Therese Scott Duncan

PACESS

Patient-centrerad utvärdering av patienters tillgång till journal via nätet (PACESS) är ett 3-årigt forskningsprojekt finansierat av FORTE med start 2017. I Sverige finns unika möjligheter att utforska hur e-hälsa kan påverka och förändra vården. Här utforskas hur patienters tillgång till sin journal via nätet påverkar både vård och egenvård, och hur e-hälsa kan användas för att ge patienter verktyg för att bli mer aktiva deltagare i sin vård och i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Patienters tillgång till sin journal via nätet anses numer ofta som ett viktigt verktyg för patienters delaktighet, dock vill vi utforska om och hur dessa e-tjänster påverkar vården. 

För att öka nyttan av e-hälsa krävs en fördjupad förståelse för hur införandet av e-hälsotjänster påverkar roller, relationer och organisatoriska strukturer på mikro-, meso- och makronivåer i vården. Vi behöver förstå hur framtida patienters krav på kommunikation och e-tjänster påverkar olika roller i vården samt framtidens hälso- och sjukvård. Därför är det övergripande syftet att utforska hur tillgång till information och nya e-hälsolösningar påverkar patienter och vården.

2 arbetspaket är planerade:

  1. Utvärdering av de journaltjänster för patienter som redan implementerats i svensk hälso- och sjukvård.
  2. Deltagande design av innovativa tjänster som möjliggör patienters aktiva deltagande och insyn i vården.

Genom hela projektet kommer vi arbeta fram en teoretisk grund för att förstå och förklara hur implementering av e-hälsotjänster påverkar vård och patienter på olika nivåer. Vidare kommer patientcentrerade kvalitetsindikatorer att skapas för att underlätta en unison värdering av införandeprocesser och e-hälsotjänster som Journalen.

Projektledare: Maria Hägglund, Karolinska Institutet
Medverkande forskare: Isabella Scandurra, Örebro universitet

Hälsoinformatik