Färre läkarbesök med förändrad ersättningsmodell inom husläkarverksamheten

Förändringen av ersättningsmodellen inom husläkarverksamheten i Stockholms läns landsting har lett till färre läkarbesök. Äldre och personer med kroniska sjukdomar har minskat antalet besök i större utsträckning än befolkningen i stort. 

Antal läkarbesök och sköterskebesök inom husläkarverksamheten inklusive basal hemsjukvård per invånare i Stockholms län exklusive Norrtälje.

Projektets syfte

Syftet med projektet har varit att följa upp effekterna av den förändrade ersättningsmodellen som infördes inom husläkarverksamheten i januari 2016. I den nya ersättningsmodellen sänktes ersättningen för ett läkarbesök kraftigt samtidigt som den fasta listningsersättningen ökades.

Resultat i korthet

Generellt följer utvecklingen de incitament som följer av de ändrade ersättningarna. Minskningen av ersättningen för läkarbesök har inneburit att antalet läkarbesök har minskat samtidigt som sköterskebesöken har ökat. Läkarbesöken är år 2016 nere på nivån som vid de första åren med vårdvalet. Minskningen av antalet läkarbesök vid mottagningar i det nya systemet är tydlig och förekommer inte vid de mottagningar som ersätts enligt den tidigare ersättningsmodellen.

Minskningen av antalet läkarbesök kan både förklaras av att en mindre andel av befolkningen gör minst ett läkarbesök ett givet år och att de som gör besök gör färre besök per person i genomsnitt. Störst är minskningen av läkarbesök i åldersgruppen 75-84 år där antalet läkarbesök per invånare har minskat med 10 procent. För personer med kroniska sjukdomar har antalet läkarbesök per invånare minskat med 8 procent vilket är större än för befolkningen i stort där minskningen uppgick till 7 procent.  

Sköterskebesöken har ökat något mellan 2015 och 2016, men inte i samma utsträckning som läkarbesöken har minskat.

Minskningen av läkarbesök gäller samtliga socioekonomiska områden, men minskningen är något mindre i områden med högre genomsnittsinkomst. Minskningen av läkarbesök sker i liknande utsträckning hos mottagningar med olika nivåer på skattat vårdbehov.

Privata aktörer tycks inte svara snabbare eller kraftigare på de förändrade ekonomiska incitamenten än offentligt drivna vårdenheter. Inom gruppen privata aktörer finns det däremot skillnader i vilken utsträckning vårdutbudet har påverkats.

Det går inte att utifrån rapportens resultat uttala sig om besöken har blivit kortare eller längre eller hur innehållet i besöken har utvecklats. 

Fortsatt arbete

Under hösten 2017 kommer arbetet med uppföljning av effekterna av den förändrade ersättningsmodellen att fortsätta. Redovisningen av besöksutvecklingen kommer att kompletteras med analyser av av utvecklingen för mottagningarnas produktivitet och den patientupplevda kvaliteten. 

Rapporter och publikationer

Dahlgren C,  Hagman M,  Rehnberg C (2017). Uppföljning av utvecklingen inom husläkarverksamheten efter förändring av ersättningsmodellen.  SLL/KI, Stockholm.

Dahlgren C,  Hagman M,  Rehnberg C (2017). Patientrörlighet mellan vårdformer.  SLL/KI, Stockholm.

Kontaktperson

Forskarstuderande

Cecilia Dahlgren

Enhet: MMC/Health Economics and Policy
E-post: cecilia.dahlgren@ki.se

AllmänmedicinHälsoekonomi