E som i etik

Centrum för Hälso- och sjukvårdsetik (CHE)

Få personer skulle idag ifrågasätta vikten av forskningsetik och medicinsk etik. Men så sent som för tjugo år sedan fanns det fortfarande ett ointresse att införa ämnet som en medicinsk disciplin på KI.

Etik i hälso- och sjukvården är idag en vedertagen och föga kontroversiell akademisk disciplin. Så har det inte alltid varit. När Kerstin Hagenfeldt, professor emerita i gynekologi och obstetrik, under 1990-talet drev frågan möttes hon under lång tid av likgiltighet eller rent av motstånd. Bland annat lämnade hon in ett förslag om en professur i medicinsk etik, vilket inte fick stöd på KI. Kerstin gav sig dock inte och efter att under lång tid ha drivit och stridit för frågan beslutade KI 1998 att inrätta en gästprofessur på 20%. Den tillsattes med Erwin Bischofberger och ämnet introducerades på forskarutbildningen.

Kerstin gav sig dock inte och efter att under lång tid ha drivit och stridit för frågan beslutade KI 1998 att inrätta en gästprofessur

2002 tillträdde professor Niels Lynöe som gästlektor i etik under ett år. Lynöe, som är allmänläkare i botten och professor i medicinsk etik var, och är fortfarande, en av få som har dubbelkompetensen inom medicin och etik. 2004 blev tjänsten permanent och den attityd Kerstin Hagenfeldt tidigare hade mötts av var numera en helt annan. Mycket tack vare hennes arbete upplevde Niels att han fick stort stöd av dåvarande rektor, Harriet Wallberg-Henriksson, och sedan också av hennes efterträdare Anders Hamsten.

2004 bildades ett gemensamt centrum för bioetik med Uppsala Universitet. Det avvecklades 2008 och istället skapades Stockholm Centre for Healthcare Ethics eller Centrum för hälso- och sjukvårdsetik (CHE) tillsammans med Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Niels Lynöe blev ansvarig chef, en position som år 2015 togs över av Lynöes efterträdare, professor Gert Helgesson, som har en forskningsprofil inriktad mot forskningsetik.

Idag har CHE fyra heltidsanställda, två kliniska forskare med halvtidstjänst på LIME, flera doktorander och ger utbildning i både klinisk etik och forskningsetik på en rad olika grundutbildningsprogram, exempelvis på läkarprogrammet; dessutom har enheten ansvar för majoriteten av KIs forskarutbildningskurser i forskningsetik.

Numera handlar en stor del av CHEs forskning om patientens ställning i hälso- och sjukvården, exempelvis patientcentrering och medbestämmande. Ett stort projekt som man arbetar med handlar om hinder för ett personcentrerat förhållningssätt med studier inom äldrepsykiatri, pediatrik och primärvård.

Framtidens patient har makt över sin egen vård och här spelar etik i alla led en avgörande roll

Vi arbetar för att det ska bli resultat som kan vara till nytta för hälso- och sjukvården - patientcentrering får inte bara blir en retorisk grej, säger Niels Lynöe.

Inom vissa områden är patientinflytande fortfarande problematiskt. Han nämner bland annat olika åtgärder i livets slutskede, till exempel sederingsterapi när patienten anser att lidandet trots symtomlindring har blivit outhärdligt.

En annan forskningsfråga som CHE arbetar med är frågor som rör prioriteringar och bemötande i sjukvården. 10-20% av patienterna i en studie hade negativa erfarenheter av sjukvården. Det finns flera studier på hur just bemötande kan underlätta patientens välbefinnande. Maja Wessel har doktorerat på bemötande, och bland annat kommit in på att gott bemötande av långtidssjukskrivna underlättar återgång i arbete.

Framtidens patient har makt över sin egen vård och här spelar etik i alla led en avgörande roll.

Kerstin Hagenfeldt tilldelades Karolinska Institutets etikpris 2014

Etik