Sara Fagerstedt Nilsson

Vi vill veta mer om vår doktorand och hennes forskning med anledning av att hon nyloigen disputerat med sin avhandling

Lifestyle, dietary and environment exposures in infancy and the development of allergic sensitization

Vad har du forskat om?
Jag har varit en del i ALADDIN-studien där vi undersöker hur föräldrarnas livsstil och olika livsstilsfaktorer påverkar allergiutvecklingen hos barn. Jag har undersökt om barn under fostertiden utsätts för immunstörande metaller, om bröstmjölkens fettsyror kan skydda från sensibilisering (alltså bildandet av allergiantikroppar), samt i de övriga två arbetena hur sensibiliseringen går till tidigt i livet.

Vad har du kommit fram till?
En del av familjerna i vår prospektiva födelsekohort har en antroposofisk livssyn och det medför ett visst allergiskydd för barnen. När vi undersökte nivåer av potentiellt immunstörande metaller i mammas blod taget under graviditeten, placenta och navelsträngsblod såg vi att de antroposofiska mammorna hade högre halter av de giftiga metallerna kadmium och bly men också av den essentiella metallen kobolt. Vi hittade ingen förklaring till fyndet men gissar att de äter mer växtbaserad kost (kadmium finns i jordmånen och därmed i det som odlas).

I arbete 2 kunde vi se att omega-3 fettsyror i bröstmjölken minskade risken för att ha allergiantikroppar, detta oavsett föräldrarnas livsstil.

När vi undersökte hur sensibiliseringsförloppet såg ut kunde vi se att barnen med antroposofiska föräldrar inte bara är mindre sensibiliserade utan även vid en senare tidpunkt. Vanligen ser man antikroppar mot ägg och mjölk hos små barn som oftast klingar av när barnen växer, men hos de antroposofiska barnen uppstod inte denna tidiga födoämnessensibilisering.

Ett vanligt test då man misstänker allergi är att se om det finns IgE-antikroppar i blodet. Numera fås resultat ner till väldigt låga nivåer av antikroppar och det är oklart om det har någon betydelse för barnets framtida allergirisk. Därför undersökte vi om sådana väldigt låga nivåer av allergiantikroppar mot ägg, mjölk och jordnöt vid 6 månaders ålder påverkade hur barnets antikroppsprofil såg ut senare. Vi kunde se att de med låga nivåer mot ägg verkade vara mer övergående än låga nivåer mot mjölk och att även låga nivåer kunde öka risken att senare bilda antikroppar mot luftburna allergen som gräs- och björkpollen.

Vad är det som är så bra med din forskning och de resultat du kommit fram till?
Forskning i det stora hela leder till bättre förståelse för varför vissa är friska och varför andra blir friska medan andra inte. Vår forskning ger fördjupad kunskap om allergiutveckling hos barnet ända från graviditeten och hur omgivning och livsföring kan påverka immunsystemets mognad.

På vilket sätt kan din forskning komma till nytta för sjukvården och patienten?
Speciellt arbete 4 har betydelse för utvärderingen av blodprovsresultat. Forskningen och teknikutvecklingen går snabbt framåt på området och vi får veta mer om vilka faktorer påverkar till exempel hur allvarlig en allergi är. Det är till stor nytta i vården för att vägleda hur och om en patient helt bör undvika något och om en allergi börjat läka ut.

Varför ville du forska?
Jag är nyfiken och vill gärna veta varför det blir som det blir. Jag har själv ingen allergi men det är ett vanligt problem som påverkar väldigt många barns och vuxnas liv både fysiskt och psykiskt. Jag vill forska eftersom det är viktigt att öka kunskapen om hur kroppen fungerar och att samhället fortsätter förbättra hälso- och sjukvården.

Vad är det som är så roligt med att forska?
Jag tycker om att lära mig nya saker, förstå samband och att kunna bidra till samhället.

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare?
Ibland kan det vara tröttsamt att allt tar sådan tid, men oftast är det roligt. Det krävs en hel del tålamod och kreativitet att vara forskare. Flera gånger får man vara lite av en fågel Fenix, allt går inte alltid som man tror.

Hur är det att vara forskare på KI Sös?
Jag trivs väldigt bra på SÖS. Det finns fantastiskt engagerade människor här både på klinikerna och inom forskningen, och tack vare att det bara finns en institution så får man träffa forskare från väldigt många olika områden. Det är givande!

Vad ger forskningen dig i ditt arbete som biolog?
Jag är inte kliniker utan cellbiolog men det har varit givande att få vara med på provtagningar inom studien, på helt kliniska möten och konferenser samt på mottagningen på Sachsska Barn- och Ungdomssjukhuset. Det har gett mig en inblick i den kliniska verkligheten som jag inte hade fått i en preklinisk miljö. Jag hoppas att jag i fortsättningen också får ha en stark klinisk koppling i mitt arbete.

Tack Sara för att du berättade om din forskning och stort grattis!

Allergi