Magnus Jonsson disputerad

Vi vill veta mer om Magnus och hans forskning med anledning av att han nyligen disputerat med sin avhandling

Methodological Aspects on Carotid Artery Intervention

Magnus är också biträdande överläkare och specialistläkare i allmänkirurgi och kärlkirurgi på Södersjukhuset.

 

Vad har du forskat om?

Kirurgisk behandling av halspulsåderförträngning (karotisstenos).

Vad har du kommit fram till?

Att öppen kirurgisk behandling är säkrare än endovaskulär behandling på kort sikt ur ett nationellt perspektiv, men att det går att uppnå goda resultat med endovaskulär behandlig vid ett högvolymscentra som Södersjukhuset. Öppen operation ger ett bättre skydd mot stroke på lång sikt än endovaskulär behandling. Vid vissa tillstånd är endovaskulär behandling att föredra vid behandling av symptomgivande karotisstenos (karotisstenos som givit upphov till stroke eller TIA). När så är fallet behöver inte behandlingen fördröjas, utan kan ske på ett säkert sätt tidigt (<1 vecka) efter neurologiskt symptom. Near-infrared spectroscopy (NIRS) kan mäta hjärnans syremättnad och kan på ett tillförlitligt sätt förutspå när man inte kan stänga av blodet till ena hjärnhalvan under en karotisoperation, utan blodet behöver ledas förbi operationsfältet i en tunn slang (shunt) upp till hjärnan.

Vad är det som är bra med din forskning och de resultat du har kommit fram till?

Några av de resultat vi fann vid vår nationella genomgång av resultat vid karotisoperation visade på en alltför hög frekvens av komplikationer. Resultaten har därefter förbättrats, något som delvis kan tillskrivas att vi uppmärksammade detta. Vi har i en långtidsuppföljning av karotiskirurgi visat att resultaten från randomiserade kontrollerade studier inte alltid kan översättas i populationsbaserade undersökningar. Vi har genomfört världens största undersökning med NIRS under karotisoperation och visat att metoden är mycket säker att detektera syrebrist i hjärnan under pågående operation.

På viket sätt kan din forskning komma till nytta för patienten?

Förhoppningsvis kan den leda till att färre personer drabbas av stroke och död i samband med- och efter operation av karotisstenos.

Varför ville du forska?

Jag blev mer eller mindre ofrivilligt indragen i ett forskningsprojekt som jag tyckte var väldigt spännande och roligt. Sedan spann vi vidare på det temat.

Vad är det som är så roligt med att forska?

Att verkligen kunna undersöka orsakssamband och gå till botten med vissa oklarheter i den kliniska vardagen.

Hur är det att vara forskare på Sös?

Södersjukhuset ger en unik möjlighet, med de stora patientvolymer som finns, att forska på sitt eget patientmaterial.

Vad ger forskningen dig i ditt arbete som läkare?

Den har helt klart gjort mig till en bättre kliniker. Jag kan idag ta till mig kunskap på ett annat sätt än förut, och kan värdera styrkor och svagheter i nya studier som jag inte kunde tidigare.

Tack Magnus för att du berättade om din forskning och stort grattis!