Helena Sjölin disputerad

Bild på ambulans

Helena Sjölin, adjunkt och studierektor på Specialistsjuksköterskeprogrammet inom ambulanssjukvård, svarar på frågor om sin forskning med anledning av att hon nyligen disputerat med sin avhandling

What an ambulance nurse needs to know; from educational content to critical incidents

Vi skulle vilja veta mer om dig och din forskning,vad har du forskat om?

Jag har dels forskat om kliniskt praktiska riktlinjer (Guidelines) för vård vid tidskritiska tillstånd hos patienter i vård utanför sjukhus men också om vad utbildningen för ambulanssjuksköterskor innehåller. Jag har studerat 11 utbildningar i Sverige, men jag har också undersökt hur det ser ut i ett lärosäte i Sverige, ett i Finland och ett i Belgien för att se vad som är gemensamt för dessa tre. Jag har dessutom intervjuat ambulanssjuksköterskor om vilka kritiska händelser de upplever i det vardagliga arbetet i ambulanssjukvården och hur specialistsjuksköterskeutbildningen förbereder dem inför de händelser de berättat om.

Vad har du kommit fram till?

Mina studier visar att utbildningarna för ambulanssjuksköterskor ger huvudsakligen medicinska kunskaper, det ser lika ut i alla lärosäten jag har undersökt. Det är sedan både omvårdnad och kontextuella kunskaper som ges. Det ser lite olika ut i Finland och Belgien där de har en bredare inriktning på akutsjukvård i specialistutbildningen – de kan jobba inom IVA, Akutmottagning och ambulans efter sin examen medan i Sverige är det en utbildning som endast riktar sig till att arbeta i ambulanssjukvården. I de Guidelines som undersöktes fann vi att innehållet i rekommendationer för prehospitalt omhändertagande inte alltid har så högt bevisvärde och en del av dem byggde på studier som var utförda inne på sjukhus. I intervjuerna med ambulanssjuksköterskorna såg jag att kritiska händelser kan uppkomma under alla typer av uppdrag, både icke-akuta och hyperakuta. De flesta händelserna uppkom relaterat till brist på tidigare erfarenhet av liknande händelser. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att de fått tillräckligt med teoretisk utbildning för att fatta självständiga beslut och att den verksamhetsförlagda utbildningen var viktigast för att förstå och hantera kritiska händelser.

Vad är det som är så bra med de resultat du har kommit fram till?

Det är bra att förstå innehållet i specialistsjuksköterskeutbildningen inom ambulanssjukvård men också hur våra färdiga ambulanssjuksköterskor upplever sin utbildning för att kunna utveckla den vidare. Hälso- och sjukvården utvecklas i snabb takt och det är viktigt att kunna identifiera utbildningsbehovet för att kunna möta behoven i den kliniska vardagen i ambulanssjukvården.

På vilket sätt kan din forskning komma till nytta för sjukvården?

Ambulanssjukvården är en viktig länk i vårdkedjan och det utförs kvalificerade bedömningar och behandlingar redan utanför sjukhuset. Det är viktigt att utbildningen möter det kliniska behovet, vilket mina resultat stöder.

På viket sätt kan din forskning komma till nytta för patienten?

Vi har visat vissa guidelines och rekommendationer för vård inom ambulanssjukvården vi arbetar utifrån måste få högre bevisvärde. Genom att lyfta det – och fortsätta den forskningen -  ges i förlängningen bättre vård med högre kvalité. Om ambulanssjuksköterskan får en utbildning som innehåller det som verkligen behövs för att göra säkra och korrekta bedömningar av patientens behov ger det bättre förutsättningar till god vård.

Berätta mer om dig som forskare på KI SÖS. Varför ville du forska?

Jag är obotligt nyfiken. Och forskning och utveckling hänger ihop, jag vill utveckla vården.

Vad är det som är så kul med att forska?

Man får svar, ibland oväntade och förvånande, och då är det extra spännande!

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare?

Jag är också lärare och studierektor i Specialistsjuksköterskeprogrammet inom ambulanssjukvård och en del av min vardag är utbildning som jag har kombinerat med att genomföra mina studier. Under forskningsperioderna skriver och läser man mycket, roligast har varit att planera och genomföra studierna.

Hur är det att vara forskare på KI SÖS?

På Sös är de flesta kliniska forskare, dvs. de forskar nära patienterna och i den dagliga vården. Jag jobbar på Karolinska Institutet i utbildningen som är min ”kliniska” vardag och jag är nära studenterna och i utbildningen. Närheten till verkligheten, vare sig det är patienter eller studenter, gör att man tidigt ser effekten av forskning och det tycker jag är roligt, utvecklande och spännande!

Tack Helena, för att du berättade om din forskning  och stort grattis!

Akutsjukvård