Hon vill kunna ge konkreta kostråd - Agneta Yngve

Agneta Yngve och hennes forskargrupp studerar sambanden mellan hälsan och våra matvanor. Vid enheten bedrivs forskning även om ett annat viktigt folkhälsoområde, fysisk aktivitet. Enhetens ambition är att skapa mer fördjupad och detaljerad kunskap om kost och motion för att bland annat kunna erbjuda ett sakligt och kunskapsbaserat underlag för råd och rekommendationer i folkhälsofrågor.

Agneta Yngves forskning har till stor del handlat om matvanorna hos barn och deras föräldrar. Hon ledde en EU-finansierad kostundersökning, en del av det sk Pro Children-projektet, i nio europeiska länder. Forskarna studerade hur mycket frukt och grönsaker barn och deras föräldrar äter. De deltagande länderna var Sverige, Turkiet, Nederländerna, Danmark, Österrike, Island, Norge, Portugal och Spanien. Datainsamlingen gjordes under hösten 2003 med hjälp av enkätformulär som delades ut i utvalda skolor. Sammanlagt deltog omkring 13 000 elvaåriga barn och deras mödrar.

Resultaten visade stora skillnader mellan länderna när det gäller hur mycket frukt och grönsaker barnen och deras mammor äter. Flickor äter genomgående mer frukt och grönt än pojkar. Mest frukt äter barnen i Österrike, Danmark och Portugal. Minst frukt får 11-åringarna på Island och i Spanien i sig. När det gäller grönsaker är bilden något annorlunda. Mest grönsaker äter barnen i Portugal, Sverige och Danmark, minst äter barnen på Island och i Spanien. I de nordiska länderna äts grönsakerna främst råa eller i form av sallad. I många andra länder är det vanligare med kokta grönsaker eller grönsaker i soppor.

- I Sverige bidrar skollunchen mycket till 11-åringarnas grönsaksintag, berättar Agneta Yngve.

Inte i något land får barnen, enligt denna studie, i sig så mycket frukt och grönt som de officiella rekommendationerna i respektive länder förespråkar (rekommendationerna skiljer sig mellan länderna). Mindre än hälften av barnen rapporterade i studien att de äter frukt och grönt varje dag. Det genomsnittliga intaget av frukt och grönt varierade från 143 gram om dagen på Island till 265 gram per dag i Österrike och Portugal. I Sverige rekommenderas till exempel ett dagligt intag på 500 gram frukt och grönt om dagen, potatis räknas inte in.

Inte heller mammorna till 11-åringarna kom upp i de rekommenderade mängderna av frukt och grönsaker i kosten. Det fanns ett tydligt samband mellan mammans intag och barnets. Mammor som åt mer frukt och grönt hade barn som också gjorde det.

- Pappornas intag mättes inte eftersom vi vet att än så länge har mammans matvanor störst inflytande på barnets. Vi är inte jämställda i köket ännu, säger Agneta Yngve.

Forskarna fann inget samband mellan övervikt hos barnen och intaget av frukt och grönt. Sådana samband har setts i andra studier.

- Detta område kräver vidare forskning med mer grundliga metoder för att mäta matvanor, kroppsfett och vikt samt utveckling över tid, säger Agneta Yngve.

En annan studie av ungas matvanor genomförde hon och hennes medarbetare i Sverige. Studien fokuserade på yngre barns respektive tonåringars intag av det viktiga B-vitaminet folat (även kallat folsyra). Folat är nödvändigt för normal celldelning i kroppen. Folatabrist kan bland annat orsaka ryggmärgsbråck under fosterutvecklingen samt blodbrist och hjärt-kärlsjukdomar.

- Eftersom vi i Sverige inte har någon lagstadgad folatberikning av livsmedel är det extra viktigt att veta om vi får i oss det vi behöver med den kost vi äter.

I undersökningen deltog 1998-99 sammanlagt 692 barn och tonåringar i Örebro och södra Stockholm. Deltagarna var antingen 9-10 år eller 15-16 år. Deras kostintag under 24 timmar registrerades med hjälp av formulär som de (vid behov med hjälp av sina föräldrar) fyllde i. De fick också lämna blodprover som analyserades bland annat med avseende på halten av homocystein. Homocysteinhalten stiger vid folatbrist och förhöjd halt är samtidigt en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Forskarna samlade också in uppgifter om den äldre gruppens skolbetyg. Dessa uppgifter jämfördes med tonåringarnas folatintag och homocysteinnivå för att se om det kan finnas ett samband mellan folatbrist och sämre skolprestationer. Blodproverna användes också för att hitta ett genetiskt betingat ämnesomsättningsfel som ökar behovet av folat. Detta fel förekom hos nio procent i denna studie

Även resultaten av denna studie visade att unga äter betydligt mindre frukt och grönt än rekommenderat. Resultatet visade också att många svenska barn och ungdomar får i sig små mängder folat, vilket är särskilt problematiskt i den genetiskt belastade gruppen. Särskilt bland tonåringarna fanns många med det genetiska felet som åt för lite folat.

- Detta är bekymmersamt, bland annat med tanke på den framtida risken för hjärt-kärlsjukdom och på risken för fosterskador när flickorna blir lite äldre och vill skaffa barn, säger Agneta Yngve.

Dessutom visade studien att folatbrist kan försämra skolresultaten. Forskarna fann ett samband mellan stigande homocysteinnivå (som visar folatbrist) och sjunkande betygsnivå hos tonåringarna. Detta samband kvarstod även när man gjort statistiska justeringar för att ta bort eventuella effekter av mammans utbildningsnivå.

- Detta måste undersökas vidare för att se om det kan finnas några andra faktorer som förklarar att man ser ett samband mellan folatstatus och skolprestation. Men vi vet att folat är viktigt för nervcellerna i hjärnan och övriga centrala nervsystemet.

Det är bara vissa grönsaker, bland annat baljväxter samt spenat och andra grönsaker med mörka blad, som är bra folatkällor. Barnen och tonåringarna i studien fick största mängden folat från mjölk och yoghurt.

- Om man väljer folatfattiga grönsaker som gurka och tomater hjälper det inte hur mycket grönsaker man äter, man kan ändå ha ett lågt folatintag. Det är dags att försöka göra kostråden mer konkreta och specifika.