Barn- och Ungdomsstudien i Sverige (CATSS)
Projektledare: Paul Lichtenstein
Projektbeskrivning
Målet med studien är att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. Syftet med detta är att få en bättre förståelse av varför vissa människor får sjukdomar medan andra är friska. Genom jämförelsen av en- och tvåäggstvillingar kan vi få reda på den relativa betydelsen av arv och miljö för våra vanligaste sjukdomar. De ärftliga faktorerna utgörs av de gemensamma gener som medlemmar i samma familj har. De miljökomponenter som vi studerar hos barn utgörs av familjemiljön, vilken i hög grad är lika för barn inom samma familj; syskon får likartad uppfostran, de får i stor utsträckning samma slags mat osv. I den här studien studerar vi främst egenskaper som har mer eller mindre genetisk bakgrund, men till övervägande del är miljöfaktorer av minst lika stor betydelse som de ärftliga faktorerna.
Enäggstvillingar är genetiskt sett helt lika, det vill säga att de har identiska arvsanlag. Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt hälften av anlagen, precis som vanliga syskon. Genom att jämföra en- och tvåäggstvillingar försöker man uppskatta arvsanlagens inverkan på olika sjukdomar och beteenden. Om enäggstvillingar visar sig vara mer lika än tvåäggstvillingar när det gäller en viss egenskap, tyder detta på att arvet här är en viktig komponent. Det är alltså nödvändigt att både enäggs- och tvåäggstvillingar ingår i undersökningen.
Den första undersökningen görs då tvillingarna fyller nio år och därefter sker två uppföljningar, vid 15 och 18 år. I första studien inbjuds föräldrarna till alla nioåriga tvillingar som att delta i en telefonintervju rörande sina tvillingars hälsa och uppförande. Intervjun fångar upp flera olika hälsoproblem (t.ex. astma, allergier, diabetes) och beteendeproblem (t.ex. uppmärksamhet och social interaktion). De tvillingar som deltar i undersökningen erbjuds att göra ett salivprov för att bestämma om de är enäggs- eller tvåäggstvillingar. En del familjer följs upp med ytterligare frågeformulär.
I dagsläget har nästan 19 000 tvillingar deltagit i studien.
För mer information om de två uppföljningarna klicka på CATSS15 respektive CATSS18 i vänstermenyn.
Partners
Christopher Gillberg, Göteborgs Universitet
Henrik Anckarsäter, Lunds Universitet
Projektpersonal
Camilla Palm, projektkoordinator, MEB
Studieresultat
Måttet som används för att mäta ärftlighet kallas heritabilitet. Detta mått anger i hur mycket av variationen i en sjukdom eller egenskap som kan tillskrivas genetiska faktorer. Heritabiliteten anges i procent. Hög heritabilitet hos en sjukdom eller en egenskap innebär inte att risken för att utveckla denna är opåverkbar. De ärftliga faktorerna bidrar således till egenskapen eller sjukdomen, men bestämmer inte helt över den. Trots att vissa egenskaper har hög heritabilitet, kan man följaktligen förändra förutsättningarna med miljömässiga åtgärder. Här är några av våra senaste resultat.
Astma och allergi
Astma och allergier såsom eksem och hösnuva är några av de vanligaste sjukdomarna hos barn och unga vuxna, med en förekomst på 6-8% av befolkningen. Vi har visat att det finns ett samband mellan låg födelsevikt och astma hos barn, oberoende av graviditetslängd, delade miljöfaktorer och ärftlighet. Detta kan innebära att nedsatt fostertillväxt påverkar astma senare i livet, eller att ärftliga variationer hos enäggstvillingar uppstår efter befruktning. Våra studier visar också barn med hög födelsevikt har större risk för eksem än andra barn. Vi studerar även orsaksfaktorer och tillväxt hos en grupp tvillingar med och utan astma. Se engelsk sammanfattning på
ADHD och autismliknande tillstånd
ADHD och autistiska tillstånd har fått stor uppmärksamhet i debatten på senare tid. Ett barn med sådana symptom kan ha svårigheter med till exempel uppmärksamhet, koncentration och sociala kontakter. Vår studie visar, i likhet med tidigare forskning, att de ärftliga faktorerna har en stor betydelse för den här typen av beteenden. Det är alltså betydligt större sannolikhet att båda tvillingarna har ADHD om de är enäggstvillingar än om de är tvåäggstvillingar. Se en engelsk sammanfattning på http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20686188.
Pappans ålder och autismliknande tillstånd
Under senare år så har det konstaterats att autism har många olika anledningar. En av dessa är relaterade till kroppsliga förändringar. Vår studie visar att vissa av de fenomen som är associerade med ökad ålder hos fadern också är associerad med en ökad risk för autism. Dessa fenomen har dock ett lågt förklaringsvärde. Se en engelsk sammanfattning på
Här kan ni se tabeller över förekomst av olika sjukdomar och beteenden som studien undersöker.
