6. Individuell studieplan
Högskoleförordningen 6 kap - Individuell studieplan
6.1 Regler vid KI om den individuella studieplanen
Innehållet i den individuella studieplanen styr den särskilda inriktning som varje enskild doktorand får i sin utbildning på forskarnivå.
Den individuella studieplanen ska fastställas av prefekten på institutionen efter rekommendation av antagningsnämnden, såsom beskrivet ovan (avsnitt 3).
Den individuella studieplanen ska följa särskild mall och inkludera följande uppgifter:
6.1.1 Mentor
Som ett komplement till handledare ska en oberoende person utses för att fungera som mentor för doktoranden under dennes utbildning på forskarnivå. Mentorn kan komma från universitet, landsting, industri eller annan samhällssektor och ska utgöra ett stöd för doktoranden om denne vid behov önskar goda råd från en oberoende person, till exempel kring frågor som karriärplanering, kontakter med avnämare och andra sektorer utanför KI, eller annan typ av rådgivning. Mentorn utses efter förslag från doktorand eller huvudhandledare och ska anges i den individuella studieplanen. Mentor har rätt att kalla sig "External mentor for postgraduate student at Karolinska Institutet" under den tid uppdraget kvarstår och om doktoranden är antagen till utbildning på forskarnivå.
6.1.2 Årlig uppföljning
Den individuella studieplanen och framsteg i utbildningen på forskarnivå ska enligt högskoleförordningen följas upp varje år. Detta görs skriftligt av doktorand och handledare gemensamt på begäran av institutionens studierektor för forskarutbildning. Rapporten ska undertecknas av både doktorand och handledare och innehålla följande uppgifter:
- avklarade moment enligt plan
- uppdatering av forskningsprojekt eller poänggivande moment som planeras
- uppdatering av planerad tidsplan eller finansieringsplan
- andra uppgifter som bör revideras jämfört med ursprungligt inlämnad individuell studieplan
Institutionens studierektor för utbildning på forskarnivå ska kontrollera rapporten och (på prefektens uppdrag) besluta om eventuella ändringar i den individuella studieplanen samt meddela studierektor för utbildning på forskarnivå vid universitetsförvaltningen om problem av allvarlig eller principiell art framkommer vid den årliga uppföljningen, eller om årliga uppföljningen trots påminnelse inte lämnas in.
I förekommande fall, d v s för doktorander verksamma inom Stockholms läns landsting, ska årlig uppföljning ske i samråd med verksamhetschef.
För utbildning på forskarnivå som planeras leda till doktorsexamen ska en utökad årlig uppföljning ske efter att halva tiden för utbildning på forskarnivå avklarats (se avsnitt 6.1.3).
Genomförd årlig uppföljning ska registreras i Ladok.
6.1.3 Halvtidskontroll
Syftet med halvtidskontrollen är primärt att kontrollera att lärandemål (se HF, bilaga 2 examensordningen) för utbildning på forskarnivå är på god väg att realiseras. Doktorandens kunskap i forskningsämnet samt projektspecifik kunskap ska presenteras muntligen vid ett öppet seminarium inför en särskild utsedd nämnd.
Halvtidskontroll ska genomföras för varje doktorand som ska avlägga doktorsexamen och bör ske två år efter antagning till utbildning på forskarnivå eller när motsvarande två års utbildning på forskarnivå på heltid utförts. Tidpunkten för halvtidskontroll är inte beroende av antalet publicerade artiklar eller manuskript.
Genomförd halvtidskontroll vid KI är obligatorisk för att få tillstånd att disputera vid KI. Undantag ges dock för de doktorander som har en tidigare licentiatexamen inom samma ämnesområde.
Huvudhandledaren tillsammans med doktorand ansvarar för och tar initiativ till att halvtidskontroll genomförs. Efter förslag från handledaren utser prefekten en nämnd bestående av tre, från projektet fristående disputerade forskare med adekvat ämneskunskap.
Nämnden ska tillsammans med handledare och doktorand bedöma möjlighet för projektet att leda fram till en doktorsexamen och föreslå eventuell revidering av den individuella studieplanen.
Halvtidskontrollen består dels av ett seminarium (halvtidsseminarium), dels av ett uppföljningsmöte. Seminariet består av en framställning som doktoranden håller på engelska språket. Framställningen ska sammanfatta resultat och vidare planering av utbildningen på forskarnivå i relation till doktorandens individuella studieplan.
Halvtidsseminariet ska vara offentligt och annonseras inom KI.
Efter halvtidsseminariet ska nämnden sammanträda med handledare och doktorand samt om möjligt extern mentor för att gå igenom utbildningens fortskridande. Sammanställning av diskussionen görs skriftligen av nämnd på avsedd blankett, varvid följande faktorer beaktas:
- genomgångna kurser på forskarnivå och andra poänggivande moment samt behov av innehåll i ytterligare sådana moment
- grad av aktivitet inom utbildningen på forskarnivå i relation till ursprunglig tidsplan
- kvalitet och progress enligt lärandemålen för utbildning på forskarnivå och i eget forskningsprojekt
- doktorandens utveckling mot självständighet
- omfattning och struktur för handledning från såväl huvudhandledare som bihandledare
- kontroll av att Karolinska Institutets etiska regler och riktlinjer följs
- planer för återstående utbildningsaktivitet på forskarnivå.
Vid anmärkningar och förslag till förändring av ursprunglig plan ska den skriftliga sammanställningen från halvtidskontrollen gälla som revidering av den individuella studieplanen. Revidering av den individuella studieplanen fastställs av studierektor vid institutionen (på prefektens uppdrag).
Doktorandprojekt som bedöms ha problem av allvarligare art ska föranleda kontakt med studierektor för utbildning på forskarnivå vid universitetsförvaltningen.
Genomförd halvtidskontroll ska registreras i Ladok och halvtidsprotokollet ska förvaras i doktorandakten.


