Hälsofrämjande beteendeforskning

Gruppen arbetar med metodutveckling och forskning inom området hälsofrämjande beteendeförändringar med historisk fokus på vissa ämnesområden som tobaksavvänjning och tobaksprevention, fysiska utemiljöer (bl. a. solexponering) och nyligen har kost och fysisk aktivitet tillkommit.

Metodutveckling kring hälsokommunikationsmetoder har varit en viktig del av gruppens arbete bl.a. med motiverande samtal och hur metoden kan utvecklas för både individ- och samhällsinriktad kommunikation.

Klinisk folkhälsa - från makro till mikro

I gruppens arbete med utveckling av modeller och metoder för inlärning och implementering av hälsofrämjande åtgärder ingår utvecklandet av stöd- och delleveranssystem (makro) och metoder för att främja förändringar i personers livsstil på individ (mikro) nivå.

Skillnaden mellan effekterna av ingripandets intensitet, leveranssystem och kostnadseffektivitet bedöms med kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Metodutveckling

Aktuella beteendeförändringmetoder inkluderar utvecklandet av individuellt anpassade breda stödsystem, t.ex. telefonhjälplinjer parallellt med utvecklandet av kommunikationsmetoder som motiverande samtal och andra psykologiska metoder där effekten går att testa med hypoteser i randomiserade kontrollerade epidemiologiska studier.

Som ett praktiskt exempel arbetar gruppen historiskt med att utveckla tobaksavvänjningsstöd. Gruppen har bl.a. ansvarat för att etablera och utveckla den svenska Sluta röka-linjen och testat effektivitet och kostnadseffektivitet för olika nivåer av behandlingsintensitet i tobaksavvänjning, både telefon- och klinikbaserad behandling.

Under de senare åren har gruppen bl.a. arbetat med att testa telefonbaserad rökavvänjning i kliniska miljöer, t.ex. i samband med kirurgiska operationer och som en integrerad del av cancerrehabilitering.

Vidare utvecklas och testas andra metoder baserade på motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och andra bevisbaserade psykologiska metoder. Metoderna utvecklas och testas för diverse beteenden på olika arenor, alltifrån primärprevention till palliativ omvårdnad.

Forskningsarenor

Gruppen har fyra huvudsakliga agendor som arbetar i nära samarbete:

1) Specifika områden som tobak och fysisk aktivitet och utemiljöer där målet är att påverka individens eller samhällets beteende utifrån identifierade behov.

2) Gruppens medlemmar utvecklar kommunikationsmetoder och leveranssystem för att implementera verksamma metoder för beteendeförändringar.

3) Vi utvecklar metoder för datainsamling och analys.

4) Parallellt utvecklar vi inom gruppen utbildningsstrategier för att föra kunskapen vidare.

Sluta röka-linjen

Tobaksavvänjning samt effektiviteten av olika stöd- och behandlingsmetoder för tobaksavvänjning är viktiga och traditionellt centrala ämnen för forskargruppen. Behandlingsintensitet, kostnadseffektivitet samt effektiviteten av olika tobaksavvänjningsmetoder undersöks.

Den tidigare forskning som letts av medlemmar i gruppen har resulterat i inrättandet och utvecklingen av en effektiv riksomfattande telefonbaserad stödlinje för rökavvänjning, Sluta röka-linjen, som för närvarande är ansvarig för mer än 30% av all professionell tobaksavvänjande stöd i Sverige. Sluta röka-linjen (SRL) har stimulerat andra att testa liknande stöd modeller för andra områden av beteendeförändring.

Den svenska Sluta röka-linjen(SRL) är bland de bäst dokumenterade och utvärderade appliceringen i sitt slag och utvärderingsmodellen har varit en inspiration till flera andra hjälplinjer i Europa. Den svenska Sluta röka-linjen är känd som en förebild i Europa när det gäller systematisk vetenskaplig dokumentation och utveckling av behandlingsmodeller. Medlemmar i gruppen har ansvarat för utvecklingen av behandlingsmodellen, medicinsk säkerhet och forskning vid Sluta röka-linjen (SRL) sen 1998. Behandlingsmodellen på Sluta röka-linjen har utvecklats under en längre tid genom en rad vetenskapliga studier.

Pågående randomiserade kliniska studier

* En randomiserad kontrollerad studie med 500 rökare pågår för att bedöma motiverande samtal i telefon baserad rökavvänjning i nära samarbete med MIC-Lab.

* En annan slumpmässig studie med 600 rökare bedömer intensiteten av olika stöd, jämför proaktiv behandling med reaktiv behandling.

* Ett tredje projekt bedömer behandlingsintensiteten, effektivitet och kostnadseffektivitet i klinisk baserad tobaksavvänjning 6-8 år efter behandling med en slumpmässig kontroll där 300 rökare ingår.

Pågående utvecklingsprojekt

Rökfri cancervård och rehabilitering

Ett pilotprojekt har pågått under 2010. Projektet kommer att fortsätta under 2011-12. Syftet är att hjälpa människor att bli rökfria före operation och hålla sig rökfria minst åtta veckor i samband med kirurgi. En utvärdering/forskningsmodell håller på att utvecklas. Gruppen deltar i en arbetsgrupp där man arbetar med ett nationellt vårdprogram för psykosocial rehabilitering av cancerpatienter där rökavvänjning kommer att integreras.

Rökfri Ramadan

Gruppen har utvecklat och lett projektet Rökfri Ramadan (Rökfri-Ramadan) i Stockholm och närliggande samhällen med start 2009. Projektet syftar till att nå det muslimska samfundet och erbjuder information angående rökavvänjning och stöd i samband med Ramadan.

Kommunikationsforskning

Forskning kring hälsoriskkommunikation är en viktig del av forsargruppens identitet. Forskning kring Motiverande samtal / Motivational Interviewing (MI) pågår och bedöms med avseende på behandlingsintegritet och/eller tillämpas i interventionsstudier. Forskning gällande effekterna av olika kommunikationsmetoder i arbetet kring hälsofrämjande beteende och kommer att vara en viktig del av den framtida forskningen i gruppen.

Behandlingsintegritet i motiverande samtal bedöms i samarbete med ett KI baserat laboratorium (MIC-lab) på Institutionen för klinisk neurovetenskap. MIC-lab etablerades för att möjliggöra behandlingsintegritet gällande bedömning av MI-baserad behandling, kvalitetsäkra utbildning i MI och behandlings integriteten vid MI forskning.

Vi siktar på att vidareutveckla samarbetet med MIC-lab och skapa en plattform för rikstäckande behandlingsintegritets-bedömning.

Genusforskning

Ett annat område för forskningen är könsskillnader i psykosocialt stöd och välbefinnande i vården med betoning på att höja livskvaliten och minska psykisk skada för både patienter och anhöriga.

En aspekt av forskningen har varit att utveckla och genomföra motiverande samtal (MI) i palliativ vård. I ett pågåande projekt användes MI inspirerade metoder för att aktivt bjuda in 200 döende patienter för att prata om sin kommande död och oro i samband med detta. Projektet bedrivs inom ramen för ett EU-samarbetsprojekt. Europeiska Mäns Hälsa.

Tidigare viktiga projekt

Primärvård och tandvård

Gruppen har arbetat med frågor som rör integration av tobaksavvänjning stöd i allmän vård och tandvård. Vi dokumenterade bl.a. attityder och engagemang i tobaksavvänjning för allmänläkare i alla nordiska länder och tandvården i Sverige.

Arbetet har stimulerat till flera interventionsprogram i de nordiska länderna. Insatsen har dokumenterats i Sverige i flera publicerade vetenskapliga artiklar. För närvarande arbetar gruppen för att integrera stöd för tobaksavvänjning på sjukhus.

Barn och passiv rökning

Forskningen har fokuserat på föräldrars inställning i de nordiska länderna gällande barn som utsätts för passiv rökning. Resultaten har stimulerat rikstäckande interventionsprogram. Den möjliga effekten av dessa program har dokumenterats i flera publicerade studier.

Utbildningsansvar (universitetskurser)

Motiverande samtal 7,5 p

Kursen startade i januari 2011 och planeras varje år i nära samarbete med MIC-Lab.

Motiverande samtal för läkarstudenter

En dag av teori, utbildning och praktiska övningar inom MI för alla läkarstuderande (termin 9) vid Karolinska Institutet. Kursen är en integrerad del i en större kurs.