Bo Melins forskargrupp
Bo Melins grupp undersöker orsakssambanden mellan kognitiva och emotionella förmågor i förhållande till hälsa och social status.
Kognitiv epidemiologi
Emotion och kognition och deras relationer är en klassisk fråga inom psykologi. Ökad kunskap om dessa grundläggande förmågor i psykologi är av betydelse även för andra discipliner, t.ex. neurovetenskap och till mer direkt tillämpade områden.
Bo Melins grupp undersöker orsakssambanden mellan kognitiva och emotionella förmågor i förhållande till hälsa och social status. Bo Melins grupp är också intresserade av hur dessa förmågor relaterar till social rörlighet. Forskningsledaren har också en lång historia och pågående projekt inom området stress och hälsa inom en biopsykosocial teoretisk ram.
Bo Melins grupp har visat att kognitiv förmåga (eller resultat från psykometriska IQ-test) är en stark prediktor för olika typer av hälsoutfall och dödlighet. Kognitiv förmåga är en uttalad prediktor för mortalitet, kardiovaskulär sjukdom (CVD)-dödligheten, dödligheten i våldsamma händelser och alkoholrelaterad dödlighet. Gruppen var bland de första att visa på en uttalad gradient i dödsrisk i relation till IQ-poäng. Justering för socioekonomisk ställning försvagar den ökade risken något. Med undantag för konstaterandet av en uttalad gradient har andra forskargrupper funnit liknande fynd. Sammanfattningsvis har Bo Melins grupps studier visat att IQ-test poäng mätt i slutet av tonåren är en signifikant prediktor generellt orsakad, samt orsak-specifik (CVD och skador) dödlighet under 30 års uppföljning. Risken ökade från hög till låg kognitiv förmåga för alla utfall. Efter kontroll för fattigdom kunde vi visa att fattigdom endast hade en liten effekt på relationen mellan kognitiv kapacitet och död. Även om gradientens lutning fortfarande var tydligt uttalad efter kontroll för social status (t.ex. fattigdom), är det ännu inte fullt klarlagt i vilken utsträckning den ökade relativa risken skulle kunna förklaras av andra viktiga riskfaktorer. Då man justerar för andra viktiga hälsorelaterade riskfaktorer genom hela livet, t.ex. risken för kardiovaskulär hjärtsjukdom (CHD) och akut hjärtinfarkt (AMI) minskas inflytande av kognitiv förmåga betydligt.
Kognitiva förmågetest har använts som prediktorer för framgång senare i livet (i synnerhet i förhållande till framgång i arbete) i nästan ett sekel. I en av de första omfattande meta-analys av sambandet mellan intelligens en arbetsprestation (Hunter & Hunter, 1984) visades att kognitiv förmåga tydligt var förenat med typ av jobb och olika komplexitets nivåer i arbetet.
Tanken att social klass delvis kan vara en konsekvens av individuella skillnader i kognitiv förmåga är kontroversiellt och föremål för debatt (t.ex. Gottfredsson 2004) med viktiga politiska och vetenskapliga konsekvenser. Ett argument som brukar föras fram som stöd för detta antagande är att individuella skillnader i kognitiv förmåga föregår och är mer stabila över tiden än socioekonomiska faktorer samt att de båda är i hög grad korrelerade. Dessa trevande antaganden om kausalitet aktualiserar snarare behovet av att förstå vikten av de sociala konsekvenserna av individuella skillnader i t.ex. kognitiv förmåga och att i forskning försöka studera interaktionen mellan individen och det övriga samhället.
Emotionell förmåga
Emotionell förmåga är svårt att definiera och ingen konsensus står att finna om vad som ska ingå i termen. Övergripande syftar god emotionell förmåga på hantering och styrning (eng: modulation) av egna känslor. Motsatsen, låg emotionell förmåga syftar på bristande känsloreglering (eng:emotional dysregulation). Förmågan att hantera olika emotionella utmaningar kan variera beroende på situationsspecifika faktorer. Den emotionella förmågan antas hos de flesta kunna övas upp emedan den kognitiva förmågan i termer av intelligens antas vara mer stabil över tid.
Biopsykosocial ram
Inom en biopsykosocial ram, är de förhållanden under vilka människor föds, växer, lever, åldras och arbetar grundläggande för att både förstå orsakerna och vidta åtgärder för att åstadkomma minskad ojämlikhet i hälsa. Det innebär att vi måste förstå vilka åtgärder som ska till respektive undvikas för denna ojämlikhet inte ska förstärkas. Om skillnader i kognitiva och emotionella förmågor förstärker dessa skillnader i hälsa bör ett modernt utbildningssystem ha en uttalad agenda för att minska påverkan av dessa förmågor vad gäller ojämlikhet i hälsa.
Forskningsprojekt
- Ökad stess med nya mentalt löpande band
- Kognitiva och emotionella förmågor I relation till hälsa
Utvalda publikationer
Male height and marital status.