Historien lär oss att tänka nytt
Det är få förunnat att ha en äkta visionär förmåga; att kunna förutse vad som kommer att bli viktigt och framgångsrikt i framtiden. Jöns Jacob Berzelius och Alfred Nobel är två personer i Karolinska Institutets historia som hade den förmågan.
År 2010 firar Karolinska Institutet jubileum. Det är då 200 år sedan Karl den XIII beslutade att öppna ett "institut för danande av skickelige fältläkare". Året var 1810 och Sverige hade precis förlorat Finland i kriget mot Ryssland. Kungen var mycket bekymrad över att en tredjedel av de soldater som sårats i kriget dog på fältlasaretten - fältskärernas medicinska kunskaper var uppenbart inte tillräckliga. Det nyinrättade institutet fick till uppgift att utbilda kirurger så att landet skulle klara nästa krig bättre.
Men trots kungens stöd och det stora behovet av utbildade läkare var bildandet av Karolinska Institutet allt annat än en stillsam och harmoniskt process. Oppositionen inom akademin var våldsam och mycket fientlig under större delen av 1800-talet. En bitter kamp utkämpades med de andra universitetens medicinska fakulteter, framför allt den i Uppsala. Professorn Israel Hwasser vid Uppsala universitet hävdade exempelvis i både tal och skrift att ett universitet måste vara komplett, medicinen kunde inte bilda ett eget lärosäte. Det skulle dröja ända fram till 1874 innan Karolinska Institutet fick rätt att utexaminera läkare.
En förklaring till att motståndet mot Karolinska Institutet till slut avtog var sannolikt att internationellt sett mycket välkända forskare, så som Jöns Jacob Berzelius och Anders Retzius, var verksamma här. Det gick helt enkelt inte att bortse från framgångarna vid det nybildade lärosätet. Den dynamiska forskningsmiljön var troligen också det som tilltalade Alfred Nobel, och som gjorde att han i sitt testamente från 1895 gav Karolinska Institutet det stora förtroendet att besluta om Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Denna historiska tillbakablick lär oss två saker. Till att börja med att konkurrens är bra och skapar incitament till innovation och utveckling. För det andra att ett universitet behöver klarsynta ledare som har förmågan att tänka i nya banor inför framtiden; personer som helt enkelt har en intuition om vad som ligger rätt i tiden och kraft att driva igenom förändringar som går på tvärs mot rådande konventioner och uppfattningar.
Hur kommer de nästa 100 åren att gestalta sig? Ja, med stor sannolikhet kommer det att krävas stora omstruktureringar för att Karolinska Institutet ska fortsätta att vara ett ledande medicinskt universitet år 2110. Studenterna kommer om 100 år säkert från hela världen, undervisning sker då säkerligen i större utsträckning via telekommunikation och andra avancerade tekniska hjälpmedel. Den medicinska forskningen har på 2100-talet med stor säkerhet förflyttat sig från att leta bot på sjukdomar till att förhindra sjukdomars utbrott.
För att klara denna transformering måste vi börja redan idag - och tänka nytt!
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor
Ledare publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap 4/2009
