Utveckling och behandling

Cerebral pares är en funktionsnedsättning orsakad av tidiga hjärnskador. Det påverkar barnens aktivitetsförmåga i vardagslivet på olika sätt. Fokus för vår forskning är att öka kunskapen om hur utveckling och behandling påverkar barnens möjligheter till ett aktivt och självständigt liv.

Forskargruppen har en bred multidisciplinär sammansättning med arbetsterapi som bas, kopplad till neuropediatriska kliniken på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, relaterad till handikapp och habilitering, klinisk neurofysiologi och Stockholm Brain Institute. Den övergripande strategin är att bygga broar mellan olika discipliner och kunskapsområden.

Projektledare:

Mål:

  • Att utveckla metoder för behandling av barn med cerebral pares baserat på kunskap om motorisk kontroll och utveckling med principer för motoriskt lärande. Fokus på hur barn med CP lär sig nya färdigheter.
  • Att utveckla bedömningsinstrument som mäter effekter av träning och med vilka vi kan följa barns utveckling.
  • Att undersöka relationen mellan utveckling av funktion, skada och reorganisation av hjärnan.
  • Att beskriva faktorer som påverkar barns förmåga i dagligt liv: syn, handfunktion och kognition.
  • Att använda kunskap från tidigare forskning för att stödja och bygga upp forskning i utvecklingsländer.

Läs mer på följande sidor:
Manual Ability Classification System
Assisting Hand Assessment
Children's Hand-use Experience Questionnaire

Forskningsprojekt

Utveckling av motorik, kognition och språk: Vad händer över tid hos små barn med risk för cerebral pares ?

tecknat barn lär sig gå

Vi följer barns utveckling under de två första åren med upprepade mättillfällen. Det är barn som har fått tidiga skador i central nervsystemet och därmed hög risk att få cerebral pares. Vi vet att skadorna liksom utfallet är olika och variationen av funktionshinder är stor. Med denna studie vill vi öka kunskapen om barnens utveckling utifrån många viktiga områden i livet, medverka till att de får en tidig diagnos och därmed bättre behandlingsinsatser. Detta är en del av en internationell studie som drivs av Iona Nowak vid Sidney Universitet, Australien. Målet är att samla in 1000 barn för att på så sätt få tillförlitliga utvecklingskurvor.

Ansvarig: senior professor Ann-Christin Eliasson

Projektgrupp: Kristina Löwing, phd och Maria André, phd   

CI-terapi

Constraint Induced Movement therapy – en behandlingsmetod för barn med unilateral CP

metodbok för ci-terapi

Constraint Induced Movement therapy (CI-terapi) har utvärderats i ett flertal projekt både i vår forskargrupp och i andra internationella studier. Två viktiga behandlingsprinciper gäller för CI-terapi, det är begränsat användande av den icke involverade handen och intensiv träning av den påverkade handen under en avgränsad tidsperiod. Idag är CI-terapi en av de få behandlingsmetoder som det finns god evidens för när det gäller att förbättra handfunktionen hos barn med unilateral CP. Det återstår dock flera frågor som vi nu undersöker, en av dem är om träningseffekten är långsiktigt bestående eller om träningen behöver upprepas. Vi är likaså intresserade av vilka barn som svarar bäst på behandlingen och vilka de avgörande faktorerna är för att uppnå bra resultat. Vi har också arbetat med implementera metoden i klinisk praktik i samarbete med Habilitering och hälsa. En aktivitet har varit att ta fram en metod bok som kan hjälpa arbetsterapeuter att starta CI-träning. Vi har också tagit fram en sagobok för barn som kan användas inför en träningsperiod ”Undra och krångelhanden”.

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson
Medarbetare: Britt-Marie Zethraeus, arbetsterapeut

Dokument Undra och hjälparhanden

undra och hjälparhanden

Baby-CIMT

Tidig behandling - Vad händer med händer under barnets första levnadsår, när det finns risk för unilateral CP

Våra tidigare CI-terapi studier visar att det är möjligt för barn att förbättra förmåga att använda sina händer från två års ålder. Nu är vi intresserade att undersöka vad det betyder om man startar träningen ännu tidigare, dvs så fort man upptäcker att det finns en sidoskillnad. Eftersom man vet att hjärnas plasticitet är åldersberoende har vi vidareutvecklat CI-terapi till Baby-CIMT.

cimt manual

Vi samlar nu data från barn under första levnadsåret som tillhör denna riskgrupp. Det kan vara för tidigt födda barn med ensidiga skador, neonatal stroke eller barn som uppvisar sidoskillnad av okänd anledning. I en pågående RCT undersöks hur tidig träning med en mycket modifierad modell av CI-terapi påverkar utvecklingen jämfört med spädbarnsmassage i en randomiserad kontrollerad studie. Vi följer också barnen i ett längre tidsperspektiv för att undersöka effekten av tidig träning. Det andra syftet är att undersöka möjligheter för tidig diagnostisering och möjligheterna att beskriva hur handfunktionen utvecklas under första levnadsåret och hur utvecklingen påverkas av olika typer av hjärnskador. I samband med detta har vi utvecklat ett nytt bedömningsinstrument, Hand Assessment for Infants HAI, se Lena Krumlinde-Sundhom.

Vi har också tagit fram en manual för hur träningen bör bedrivas, den innehåller lite bakgrundsinformation och arbetsblad.

Trial Registration: SFO-V4072/2012, 05/22/2013

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson
 

Dokument Baby-CIMT

Small step

Small step - ett ”early interventionsprogram” byggt på nyutvecklade behandlings principer för små barn som riskerar få cerebral pares:

Barn som föds för tidigt eller av andra skäl är i riskzonen för att utveckla funktionshinder behöver stöd och behandling. Det finns mycket få studier som visar långsiktiga behandlingsresultat. I denna randomiserade kontrollerade studie inkluderar vi barn som under första halvåret uppvisar symptom som kan leda till någon form av utvecklingsförsening som t.ex CP. Barnen kommer lottas till ett 30 veckor intensivt hemträningsprogram som består av tre delar, grovmotorik finmotorik och kommunikation alternativt vanliga insatser från sjukhus och habilitering. Barnen kommer följas upp till två års ålder. Detta projekt har startat under 2014.

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson
Doktorand: Forskningsassistent Catarina Furmark
Medarbetare: Med Dr Kristina Löwing; Med Dr Linda Holmström; Ann-Louise Weiland, sjukgymnast; Lena Sjöstrand, arbetsterapeut; Lena Lindberger, logoped; Päivikki Aarne, logoped och doktorand.

Longitudinell utveckling av handfunktion

Vi följer utvecklingen av handfunktion hos barn som har unilateral CP. Projektet startade 2001 då vi började samla data med Assisting Hand Assessment. Barnen undersöks 1-2 gånger per år från 18 månaders ålder. Mer än 100 barn följs nu kontinuerligt. Den första studien publicerades 2010 och gällde barn upp till 7 år. Nu håller en ny studie på att sammanställas för barn upp till 12 år. Vi kan se en god utveckling under de första åren speciellt för de barn som har en moderat till högre funktion. Även barn med svårare funktionsnedsättning har en utveckling, den är långsammare men pågår längre upp i åldrarna. Frågan är vad som händer när barnen blir äldre. Vårt longitudinella projekt kommer fortsättningsvis ge oss möjlighet att studera faktorer som påverkar utvecklingen som typ av hjärnskada och behandlingsinsatser och data planeras att fortsätta samlas in.

Ansvarig: Arbetsterapeut Linda Nordstrand
Medarbetare: Med dr Marie Holmefur, Örebro universitet; Senior professor Ann-Christin Eliasson

macs

MACS och Mini-MACS

Manual Ability Classification System (MACS) är en klassifikation för handfunktion hos barn med CP i åldrarna 4-18 år. Den klassificerar barns förmåga att använda sina händer i vardagen. MACS är utvecklad av vår forskargrupp och det finns ett flertal publikationer som styrker MACS validitet, reliabilitet och stabilitet. Klassifikationen är översatt till 25 språk och internationellt välrenommerad. Klassifikationen är gratis att ladda ned från nätet. Det finns också en instruktions video till försäljning.

Nu håller vi på att utveckla en Mini-MACS version för barn upp till 4 år som ska prövas för mätsäkerhet.

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson
Medarbetare: Docent Lena Krumlinde-Sundholm, Med dr Ann-Marie Öhrwall, arbetsterapeut Britt-Marie Zethraeus, Med dr Anna Ullenhag
Samarbetspartner: Ulla Walhström, Östergötlands habilitering; Peter Rosenbaum Mc Master University, Canada

Mer information om MACS hittar du här

cheq

CHEQ

Barns erfarenheter av att använda sin funktionsnedsatta hand kan beskrivas med Child Hand

Experience Hand Use Experience Questionary (CHEQ) är ett frågeformulär som vänder sig till barn med halvsidiga funktionsnedsättningar i åldrarna 6-18 år. Instrumentet är framtagit i vår forskargrupp och håller nu på att undersökas vad det gäller reliabilitet och därmed ytterligare styrka dess validitet. Vi utvecklar också en version för yngre barn.

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson
Doktorand: Ahmed Amer
Samarbetspartner: Docent Liselott Hermansson, Örebro universitet och Med dr Marie Peny-Dahlstrand, Göteborgs universitet

hai

Prediktion och tidig utveckling av CP

Barn med CP diagnostiseras oftast inte förrän under andra levnadsåret och även senare. Med nya möjligheter till tidig intervention och vårt nyutvecklade bedömningsinstrument HAI (Hand Assessments for Infants) kommer vi kunna diagnostisera barn med hög risk av unilateral CP från 3 månaders ålder och kommer därmed att lära oss mer om tidig utveckling.

Vi har fler pågående studier där vi undersöker hur HAI och annan patient information kan predicera unilateral CP under första levnadsåret. Vi har också samlat data longitudinellt under barnets första år och kommer för första gången kunna beskriva denna tidiga utveckling

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson, Ulrike Ryll PhD
Samarbetspartners: Leanne Sakzewski, University of Queensland, Brisbane, Australien; Linda de Vries, Wilhelmina Children’s Hospital of the University Medical Center in Utrecht (UMCU), the Netherlands och Giovani Cioni, IRCCS Fondazione Stella Maris, Pisa, Italy.

cimt

Interaktiv Internetbaserad CIMT

I vår första studie om Baby-CIMT har vi visat att tidig träning ger god effekt på handfunktion. Det utprövade modellen krävde ett större antal hembesök. Vi kommer nu att undersöka om en interaktiv internet modell ger lika god effekt. Behandlingsprogrammet består av både personliga och interaktiva videomöten. Denna behandling kommer att genomföras via 1177. Denna behandlingsform kommer jämföras med resultat från tidigare studie och det kommer även göras en kostnadsanalys.

Ansvarig: Senior professor Ann-Christin Eliasson
Doktorand: Katarina Svensson, Linköpings universitet
Samarbetspartner: Habilitering och Hälsa, Stockholm; Helen Sundelin Linköpingsuniversitet

mobil med neuromotion

Utveckling av screening HAI (Hand Assessment fo Infants)

HAI är ett nytt kriterie och normrefererat bedömningsinstrument för barn 3-12 månader. Det mäter barn förmåga att använda sina händer, varje hand separat och både händerna tillsammans. Det vänder sig huvudsakligen till barn med risk för unilateral cerebral pares och med detta bedömningsinstrument kan vi kvantifierar tidiga tecken på asymmetrisk handfunktion och mäta utveckling över tid.

Med denna screening version av HAI vill vi öka användbarheten av instrument för tidig diagnostisering via en special designad app för smartphones. I projektet kommer vi undersöka om familjerna kan genomföra och filma en leksituation med sin smartphone, filmen kommer skickas direkt till sjukhuset för vidare analys. Vi kommer också att pröva mätsäkerhen och dess prediktiva möjligheter av screening HAI

Ansvarig Ulrike Ryll, PhD

Medarbetare Ann-Christin Eliasson, Lena Krumlinde, Helene Sundelin 

AE
Innehållsgranskare:
Jennifer Frithiof
2023-01-19