Marie-Louise Moumtzoglou, kurssekreterare

- Det gör mycket, att få veta att man är viktig och att känna sig omtyckt, både av sin chef och av studenterna, säger Marie-Louise, eller Lollo, som alla kallar henne inklusive hon själv.

34 år på samma jobb har givit henne rutin och pondus.

- Och guldklocka, lägger hon till. Den fick jag efter 30 år.

Marie-Louise Mountzoglou är kurssekreterare på enheten för internmedicin, som är den största av medicininstitutionens tolv enheter. Hon är den ena av två KI-anställda här. Den andra är sekreterare för forskarna/doktoranderna medan Lollo har hand om grundutbildningen.

Hon säger nästan med en gång att det roligaste på jobbet är kontakten med studenterna - läkarkandidaterna, som är den stora gruppen samt biomedicinarna, som läser 10 poäng molekylär medicin på vårterminen.

7.15

Den här dagen kommer Lollo extra tidigt, redan kvart över sju i stället för normalt halv åtta. Det beror på att hon ska släppa in hantverkarna, som beställts för att ordna med luftkonditionering i de varma arbetslokalerna. En efterlängtad åtgärd. När KI-bladet kommer, kvart i åtta, sitter Lollo redan i telefonen. På ett bord ligger allt material färdigt inför terminens introduktionsresa, som den här gången går till Tallinn i stället för normalt till Helsingfors.

- Vi har bestämt oss för att ha en "get-together"-resa varje termin som en lite trevligare form av avspark på det nya studieåret. Resan är obligatorisk och förutom kandidaterna deltar kursledning och lärare, berättar Lollo.

Det påminner henne om att hon ska kalla lärarna till terminens första arbetslunch. En sådan hålls en gång i månaden med en lärare per klinik samt studentrepresentanter, som kan vidarebefordra studenternas åsikter om de olika kursavsnitten.

8.00

In i kopieringsrummet. Dagens första föreläsning börjar om 15 minuter och Lollo ska kopiera upp 32 ex av "Den medvetslöse patienten", som ska ligga framme när studenterna kommer. Hon berättar att kopieringsrummet även fungerar som hennes lunchrum (det ser för all del ganska trevligt ut för att vara kopieringsrum) eftersom hon vill vara tillgänglig för studenterna när de kommer.

- När läkarkandidaterna kommit så här långt, det vill säga in på sjätte terminen, börjar de gå ute på avdelningarna och har svårt att gå ifrån. Jag vill vara till hands när de behöver mig.

8.10

Upp två trappor till föreläsningssalen. Städerskan moppar golvet. Lollo väntar in läraren för att visa hur den nya tekniken fungerar - en uppgift hon egentligen inte vill ha men tagit på sig när sjukhusteknikern slutade och inte ersattes med någon ny. Första eleven kommer in och hjälper till att dra ner mörkläggningsgardinen som hakat upp sig.

"Det blir mitt nästa projekt att ordna gardinerna", säger Lollo för sig själv medan hon synar den nya pc:n. Studenterna strömmar in. Innan läraren kommer passar en kandidat på att följa med Lollo ner på expeditionen för att hämta material, som hon missat.

8.30

Lollo kontrollerar att termin 7-studenterna är klara för sin tentamen i september. Alla praktiska prov och annat måste vara klart först. Några fakturor kommer in och läggs i en hög.

- Fakturorna sköter jag på fredagarna, säger Lollo och meddelar samtidigt att faktureringen kanske inte hör till det roligaste men att det är bra att ha något att göra när studenterna är borta på sommaren.

En viktig handling ska budas över till USA på studierektorns uppdrag. Lollo är även studierektorns sekreterare. Budfirmans telefonnummer är hela tiden upptaget och Lollo står på "vänt". Hon går in i KIDOK så länge där hon registrerar in studenternas alla studieresultat.

- Jag får listor från lärarna men ofta saknas kurskoder och annat så det kan vara en del plock.

8.50

En förfrågan om underlag till nästa föreläsning om vaskuliter kommer per e-post. Budfirman svarar att budet kommer. Handlingen ska levereras till en viss flight på Arlanda och tas emot av ett bud på den amerikanska flygplatsen.

9.05

Första kaffet. Hämtas ur automat och dricks vid skrivbordet.

9.10

Upp till nästa föreläsning. Allt grönt. Läraren har själv med sig material och har fixat apparaturen.

En promenad över till sjukhusets fotoavdelning. Institutionen för medicin ligger inne på sjukhuset, Karolinska i Solna. Lollo administrerar all fotografering vid institutionen - studentfotografering, foton till passerkort och så vidare. Det har blivit ett fel i texten på fotokopiorna, som måste kopieras om.

Tillbaka igen. Lollo berättar på vägen att hon alltid jobbat heltid och faktiskt aldrig varit sjuk. Men hon har förstås varit barnledig tidvis för att sköta sina sex barn - fyra egna och två adopterade. Semestrarna firar hon normalt i Grekland eftersom maken är därifrån.

Tillbaka på rummet. En kandidat kommer för att få parkeringstillstånd. Budet kommer och hämtar den viktiga handlingen. Lollo kastar sig in i KIDOK igen för att registrera studenter som haft studieuppehåll. Programmet krånglar. Lollo muttrar något in i datorn och ringer supporten.

10.15

Oj, dags för nästa föreläsare. Snabbt upp och visa tekniken. Sen kaffe med studierektorn, Jan Östergren, som är Lollos chef och tillika närmaste medarbetare. Han öser beröm över sin sekreterare.

Telefonen ringer ideligen. En handledare undrar vart en elev tagit vägen. Lollo måste undersöka saken. Ett mejl kommer från en föreläsare som ska ha nytt material upptryckt om stroke.

Lugnt ett tag. Går ner och köper en sallad i entrékiosken.

11.10

Upp igen till nästa föreläsning, nu om alkoholism. Får lista med studenternas epostadresser.

Ner igen. Krånglar ett tag med datorn. Sen lunch. För en gångs skull ute i parken (det är varmt och vackert väder) på grund av hantverkarnas öronbedövande borrningar.

Lollo förklarar att kontakten med studenterna inte bara består i att serva dem med papper och kursmaterial. Nej, hon kan fungera både som morsa och kurator vid behov.

- När de börjar på internmedicinkursen är det första gången de börjar med det kliniska arbetet. Tidigare har det bara varit teori. De flesta är unga och har börjat läsa medicin direkt efter gymnasiet. En del har aldrig varit på ett sjukhus förut, har aldrig varit i kontakt med svårt sjuka patienter eller sett en död människa. Det kan bli en chock för dem och då behöver de någon att prata med och kommer ibland till mig. Är det något mer allvarligt får jag förstås slussa dem vidare.

12.30

På vägen tillbaka möter Lollo en god vän som hon stannar och pratar grekiska med en stund. Tillbaka på rummet väntar telefonsamtal och mejl.

12.50

En indisk gästforskare ska hoppa in som föreläsare och behöver teknisk assistans. Allt löser sig efter en del krångel och lektionen kan börja. Lollo tar en promenad över till KI Campus för att hämta informationsbroschyrer på engelska att ta med till Tallinn. På vägen tillbaka hämtar hon fotona, som nu korrigerats.

14.00

Dubbelkollar att schemat för TULE-examinationen är OK (det vill säga examination av läkare med utländsk läkarexamen).

Kontaktar examinatorerna och påminner om tid och plats. Ringer och konfirmerar möte med två kollegor på Stallmästaregården klockan 16.30. De ska äta och ta ett glas vin efter jobbet. Borrningarna i korridoren fortsätter hela eftermiddagen. Det går inte att prata i telefon längre. De andra i korridoren har redan gett upp och gått hem.

15.30

Lollo ger också upp och tar bussen hem till Sundbyberg. Väl hemma kommer hon ihåg träffen med kollegorna! Får skjuts av sonen och kommer i tid till Stallmästaregården.