Outi Hovatta, professor

Hon tar ogärna hissen. De vita Nike-skorna dansar uppför trappan. Efter en stående sushilunch, är hon på väg till Novum för att diskutera ett forskningsprojekt kring stamceller och vilken påverkan vissa gener har på äggutvecklingen. Outi Hovatta har de senaste åtta åren lett ett forskarlag som inriktar sig på embryonal stamcellsforskning. Men låt oss gå tillbaka några timmar ...

8.15

Det hänger sju naturporträtt i Outi Hovattas rum på Kvinnokliniken i Huddinge, porträtt som det visar sig att hon själv tagit. I de överfulla bokhyllorna skymtar titlar som "Finland - a land of beauty", "Gynekologi" och "Infertility". När hennes forskargrupp kommer insläntrande, en efter en, slår hon vant över från svenska till engelska. De sju forskarna, som kommer från Rumänien, Tyskland, Ukraina, Frankrike, USA och Sverige berättar sittandes runt det runda träbordet, vad de åstadkommit under sommaren.

- Vi är i framkanten av arbetet med mänskliga stamceller medan andra fortfarande jobbar med musceller, utbrister Outi stolt.

Dagen innan har KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson ringt henne för att samtala inför den USA-resa rektorn ska göra. Tanken är att locka finansiärer till svensk stamcellsforskning och söka samarbetsprojekt i Kalifornien. Sedan i år får forskargruppen ett fyraårigt stöd från EU.

- Efter beslutet i EUs ministerråd får vi dock inte längre använda pengarna till nyderiveringar av stamceller. Vi får bara arbeta med, förbättra och standardisera befintliga stamcellslinjer. Det är ärligt talat en besvikelse. Vi måste hitta andra vägar, säger Outi.

8.40

Gästforskaren Victoria Keros har tagit fram ett nytt system att bevara vävnad för framtida fertilitetsbehandling av pojkar och flickor som behandlats för cancer. Arbetet finansieras av Barncancerfonden.

- Vi måste erbjuda alla barn som genomgår cancerterapi denna behandling, påpekar Outi eftertänksamt.

Tidigare har det inte varit möjligt att frysa celler från pojkars testiklar, men tack vare Victorias teknik är det nu det.

8.50

En journalist från radions Studio ett söker Outi via mobil, därefter fortsätter forskargruppsmötet.

9.15

Outi lämnar arbetsrummet och går sin dagliga tur till fertilitetslaboratoriet där hon tittar till stamcellerna.

- Den dagen jag ser bra celler brukar bli en bra dag, säger Outi och tar på sig skyddskläder

Laboratorieassistent Anne-Marie "Ami" Strömberg är redan inne i labbet. Efter spritning av händerna tittar de två i det inverterade mikroskopet. De har börjat tina upp gamla stamcellslinjer för projekt som snart ska dra igång.

- Över 90 procent av paren som genomgår IVF-behandling säger ja till att donera de överblivna embryona till forskning. Min förhoppning är att vi om mindre än tio år kan använda de här cellerna till transplantation och bota sjukdomar och skador, förklarar Outi och nickar mot skärmen.

KI-anställda Ami är tryggheten i verksamheten som lockar besökare från hela forskarvärlden.

- Många känner till hur man odlar celler, men det måste finnas hjärna, hjärta och personligt engagemang. Sedan är renhet otroligt viktigt, kvalitén måste vara hög. Det är mycket små saker man måste göra och som är svårt att beskriva i vetenskapliga artiklar. Bara för att man läser om en hjärttransplantation kan man inte genomföra en, säger Outi.

9.50

Kaffe i Kvinnoklinikens personalrum. Här träffas enheten varje tisdag för etiska diskussioner. När ett nytt projekt ska påbörjas kräver det en grundlig etisk genomgång.

- Vi är en liten forskargrupp där vi kan se varandras loggböcker, men visst diskuterar vi forskningsfusk. Jag blev väldigt besviken efter Hwang Woo-Suks fusk i Sydkorea. Två av mina forskare var på besök i landet och ville göra samma sak som de gjort.

Woo-Suks påstod sig ha lyckats att klona ett mänskligt embryo och presenterade även elva patientspecifika stamcellslinjer, men allt visade sig vara en bluff.

10.15

Personalmötet för fertilitetsenheten börjar. Outi sippar på kaffet. Efter tre år i London kom Outi till KI och en professorstjänst 1998. Sedan dess veckopendlar hon till familjen i Helsingfors.

- Jag har blivit specialist på att hitta billiga flygbiljetter, berättar Outi som har två döttrar som är forskare inom astrofysik samt neurogenetik och en pappa som var professor i industriell ekonomi. Den tredje dottern är skådespelare och sonen finansmatematiker.

Efter sammanslagningen av Solna och Huddinge finns idag en fertilitetsklinik som gör 1200 provrörsbefruktningar per år, varav en tredjedel lyckas.

- Att jag ville bli forskare det visste jag redan i skolan. Jag har aldrig ångrat mig, det är intressant och varierande. Jag har även arbetat mycket praktiskt som läkare och försöker även nu att vara med i behandlingen för att inte glömma greppen.

10.30

Outi sätter sig på sitt arbetsrum för att skriva klart en tilläggsansökan till Regionala etiknämnden om att ta omogna ägg från äggcellsblåsor.

11.30

En snabb sushilunch genomförs på stående fot.

11.50

Promenad till Juha Keres forskargrupp på Novum. Zhang Pu håller föredrag om sina senaste forskningsresultat i Juhas arbetsrum inför fem forskarkollegor.

- Jag använder mig av en arkeologisk princip att det som är längst ner i pappershögarna även är äldst, skämtar Juha Kere. Glasögonen åker på och Zhang Pu berättar om ECT2.

Efteråt blir det en diskussion om hur arbetet ska publiceras och presenteras för forskarvärlden. Alla är nöjda med hur arbetet fortskrider i gruppen.

13.15

Mötet drar ut på tiden och Outi ringer kollegan José Inzunza för att förvarna. En ny tid med forskargruppen bokas tre veckor senare efter att Outi lyckats att avrunda mötet.

13.25

På fertilitetslaboratoriet har forskare José Inzunza tagit fram histologiska snittar på stamceller. Cellerna har deriverats med hjälp av mekanisk isolering av den inre cellmassan.

- Här får du fina bilder, det blir bra, konstaterar Outi efter en titt i mikroskopet.

Teamet har odlat fram celler från fem stamcellslinjer och visat att de har kapacitet att differentiera sig till minst tre olika vävnadstyper. Genom linsen kan José och Outi identifiera blodkärls-, glatt muskulatur-, tarm-, brosk- och nervvävnad.

14.05

Tillbaka på sitt arbetsrum loggar Outi in på sitt mailkonto och svarar Studio ett att hon kan delta. Efter att ha skrivit på två fakturor som ligger på skrivbordet ringer mobilen. Den franska stamcellsforskaren Samir Hamamah från universitetet i Montpellier, väntar vid sjukhusets entré.

14.10

Hamamah är knuten till Institute for research in Biotherapy och är på studiebesök i Sverige. Förra året sa franska regeringen ja till att starta forskningsprogram med importerade humana embryonala stamceller i Montpellier. Samir Hamamah hänger Sandkavajen över stolen och parkerar myggjagarna under bordet. De två samtalar på Outis arbetsrum om varför forskarteamet föredrar den egna mekaniska isolationstekniken av stamceller.

- Mekanisk teknik är mycket säkrare. Vi har 25 stamcellslinjer här. Det var inte så lätt i början men nu går det mycket bättre, skämtar Outi och den franska professorn nickar glatt.

Outi berättar att i Sverige transplanterar man ett embryo åt gången vid provrörsbefruktning, mot tidigare flera, och att de återstående äggen bevaras genom frysning.

14.30

De två går till fertilitetslaboratoriet för att Samir Hamamah ska få se stamcellerna.

- Vi har besök 4-5 gånger per månad. Det har hänt oss ett antal gånger att vi haft svårigheter att lösa ett problem, men så får vi hjälp av någon som varit här. Det går inte att jobba ensam i ett hörn, forskningen på det här fältet är mycket internationellt. Mina doktorander blir färdiga snabbt med sina arbeten eftersom de samarbetar bra, konstaterar Outi.

Ami möter upp och guidar gästen i laboratoriet. Kolonier av stamceller visas på dataskärmen.

- Min önskan är att cellerna ska kunna användas ute i det kliniska arbetet innan jag går i pension, säger 60-åriga Outi Hovatta som använde resten av eftermiddagen åt att skriva på arbetsrummet.