Utveckling och behandling

This page in English

Cerebral pares är en funktionsnedsättning orsakad av tidiga hjärnskador. Det påverkar barnens aktivitetsförmåga i vardagslivet på olika sätt. Fokus för vår forskning är att öka kunskapen om hur utveckling och behandling påverkar barnens möjligheter till ett aktivt och självständigt liv.

Forskargruppen har en bred multidisciplinär sammansättning med arbetsterapi som bas, kopplad till neuropediatriska kliniken på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, relaterad till handikapp och habilitering, klinisk neurofysiologi och Stockholm Brain Institute. Den övergripande strategin är att bygga broar mellan olika discipliner och kunskapsområden.

Forskargruppsledare:

Mål

  • Att utveckla metoder för behandling av barn med cerebral pares baserat på kunskap om motorisk kontroll och utveckling med principer för motoriskt lärande. Fokus på hur barn med CP lär sig nya färdigheter.
  • Att utveckla bedömningsinstrument som mäter effekter av träning och med vilka vi kan följa barns utveckling.
  • Att undersöka relationen mellan utveckling av funktion, skada och reorganisation av hjärnan.
  • Att beskriva faktorer som påverkar barns förmåga i dagligt liv: syn, handfunktion och kognition.
  • Att använda kunskap från tidigare forskning för att stödja och bygga upp forskning i utvecklingsländer.

Läs mer på följande sidor:
Manual Ability Classification System
Assisting Hand Assessment
Children's Hand-use Experience Questionnaire

Forskningsprojekt:

CI-terapi

Constraint Induced Movement therapy – en behandlingsmetod för barn med unilateral CP

Constraint Induced Movement therapy (CI-terapi) har utvärderats i ett flertal projekt både i vår forskargrupp och i andra internationella studier. Två viktiga behandlingsprinciper gäller för CI-terapi, det är begränsat användande av den icke involverade handen och intensiv träning av den påverkade handen under en avgränsad tidsperiod.  Idag är CI-terapi en av de få behandlingsmetoder som det finns god evidens för när det gäller att förbättra handfunktionen hos barn med unilateral CP. Det återstår dock flera frågor som vi nu undersöker, en av dem är om träningseffekten är långsiktigt bestående eller om träningen behöver upprepas. Vi är likaså intresserade av vilka barn som svarar bäst på behandlingen och vilka de avgörande faktorerna är för att uppnå bra resultat. Vi har också arbetat med implementera metoden i klinisk praktik i samarbete med Habilitering och hälsa. En aktivitet har varit att ta fram en metod bok som kan hjälpa arbetsterapeuter att starta CI-träning. Vi har också tagit fram en sagobok för barn som kan användas inför en träningsperiod  ”Undra och krångelhanden”.

Ansvarig: Professor Ann-Christin Eliasson
Medarbetare: Britt-Marie Zethraeus, arbetsterapeut

       Undra och hjälparhanden

Baby-CIMT

Tidig behandling - Vad händer med händer under barnets första levnadsår, när det finns risk för unilateral CP?

Våra tidigare CI-terapi studier visar att det är möjligt för barn att förbättra förmåga att använda sina händer från två års ålder. Nu är vi intresserade att undersöka vad det betyder om man startar träningen ännu tidigare, dvs så fort man upptäcker att det finns en sidoskillnad. Eftersom man vet att hjärnas plasticitet är åldersberoende har vi vidareutvecklat CI-terapi till Baby-CIMT. Vi samlar nu data från barn under första levnadsåret som tillhör denna riskgrupp. Det kan vara för tidigt födda barn med ensidiga skador, neonatal stroke eller barn som uppvisar sidoskillnad av okänd anledning. I en pågående RCT undersöks hur tidig träning med en mycket modifierad modell av CI-terapi påverkar utvecklingen jämfört med spädbarnsmassage i en randomiserad kontrollerad studie. Vi följer också barnen i ett längre tidsperspektiv för att undersöka effekten av tidig träning. Det andra syftet är att undersöka möjligheter för tidig diagnostisering och möjligheterna att beskriva hur handfunktionen utvecklas under första levnadsåret och hur utvecklingen påverkas av olika typer av hjärnskador.  I samband med detta har vi utvecklat ett nytt bedömningsinstrument, Hand Assessment for Infants HAI, se Lena Krumlinde-Sundhom.

Vi har också tagit fram en manual för hur träningen bör bedrivas, den innehåller lite bakgrundsinformation och arbetsblad.

      

Trial Registration: SFO-V4072/2012, 05/22/2013

Ansvarig:  Professor Ann-Christin Eliasson

Doktorander: arbetsterapeut Linda Ek

Medarbetare: Docent Lena Krumlinde-Sundholm, Docent Kristina Tedroff, Dr Linda Nordstrand och arbetsterapeut Lena Sjöstrand

Internationellt samarbete: Professor Giovani Cioni, Pisa University, Italy.

Small step

Small step - ett ”early interventionsprogram” byggt på nyutvecklade behandlings principer för små barn som riskerar få cerebral pares:

Barn som föds för tidigt eller av andra skäl är i riskzonen för att utveckla funktionshinder behöver stöd och behandling. Det finns mycket få studier som visar långsiktiga behandlingsresultat. I denna randomiserade kontrollerade studie inkluderar vi barn som under första halvåret uppvisar symptom som kan leda till någon form av utvecklingsförsening som t.ex CP. Barnen kommer lottas till ett 30 veckor intensivt hemträningsprogram som består av tre delar, grovmotorik finmotorik och kommunikation alternativt vanliga insatser från sjukhus och habilitering. Barnen kommer följas upp till två års ålder. Detta projekt har startat under 2014.

Ansvarig: Professor Ann-Christin Eliasson

Doktorand: Forskningsassistent Catarina Furmark

Medarbetare: Med Dr Kristina Löwing; Med Dr Linda Holmström; Ann-Louise Weiland, sjukgymnast; Lena Sjöstrand, arbetsterapeut; Lena Lindberger, logoped; Päivikki Aarne, logoped och doktorand.

Longitudinell utveckling

Longitudinell utveckling av handfunktion

Vi följer utvecklingen av handfunktion hos barn som har unilateral CP. Projektet startade 2001 då vi började samla data med Assisting Hand Assessment. Barnen undersöks 1-2 gånger per år från 18 månaders ålder. Mer än 100 barn följs nu kontinuerligt. Den första studien publicerades 2010 och gällde barn upp till 7 år. Nu håller en ny studie på att sammanställas för barn upp till 12 år. Vi kan se en god utveckling under de första åren speciellt för de barn som har en moderat till högre funktion. Även barn med svårare funktionsnedsättning har en utveckling, den är långsammare men pågår längre upp i åldrarna. Frågan är vad som händer när barnen blir äldre. Vårt longitudinella projekt kommer fortsättningsvis ge oss möjlighet att studera faktorer som påverkar utvecklingen som typ av hjärnskada och behandlingsinsatser och data planeras att fortsätta samlas in.

Ansvarig: Arbetsterapeut Linda Nordstrand

Medarbetare: Med dr Marie Holmefur, Örebro universitet; Professor Ann-Christin Eliasson

MACS och Mini-MACS

Manual Ability Classification System (MACS) är en klassifikation för handfunktion hos barn med CP i åldrarna 4-18 år. Den klassificerar barns förmåga att använda sina händer i vardagen. MACS är utvecklad av vår forskargrupp och det finns ett flertal publikationer som styrker MACS validitet, reliabilitet och stabilitet. Klassifikationen är översatt till 25 språk och internationellt välrenommerad. Klassifikationen är gratis att ladda ned från nätet. Det finns också en instruktions video till försäljning.

Nu håller vi på att utveckla en Mini-MACS version för barn upp till 4 år som ska prövas för mätsäkerhet. 

Ansvarig: Professor Ann-Christin Eliasson

Medarbetare: Docent Lena Krumlinde-Sundholm, Med dr Ann-Marie Öhrwall, arbetsterapeut Britt-Marie Zethraeus, Med dr Anna Ullenhag

Samarbetspartner: Ulla Walhström, Östergötlands habilitering; Peter Rosenbaum Mc Master University, Canada

Mer information om MACS hittar du här

CHEQ

Barns erfarenheter av att använda sin funktionsnedsatta hand kan beskrivas med Child Hand

Experience Hand Use Experience Questionary (CHEQ)  är ett frågeformulär som vänder sig till barn med halvsidiga funktionsnedsättningar i åldrarna 6-18 år. Instrumentet är framtagit i vår forskargrupp och håller nu på att undersökas vad det gäller reliabilitet och därmed ytterligare styrka dess validitet. Vi utvecklar också en version för yngre barn.

Ansvarig: Professor Ann-Christin Eliasson

Doktorand: Ahmed Amer

Samarbetspartner: Docent Liselott Hermansson, Örebro universitet och Med dr Marie Peny-Dahlstrand, Göteborgs universitet

 

NeurologiPediatrik