Lymfangiogenes

Forskargruppens övergripande mål är att förstå de cellulära och molekylära mekanismer som är verksamma vid nybildning av lymfkärl, och hur lymfsystemet medverkar till metastasering vid cancersjukdom.

Forskargruppsledare: Kerstin Sollerbrant

Nybildning av lymfkärl under normala och patologiska tillstånd

Kerstin SollerbrantMed hjälp av den kunskap som uppnås i projekten hoppas vi i framtiden kunna utveckla förbättrade diagnostiska och prognostiska markörer samt ny medicinsk behandling av patienter som drabbas av sjukdomar associerade med nybildning av, eller defekta, lymfkärl.

Det lymfatiska systemets funktion är att dränera vävnader på överskott av vätska och föra tillbaka det till blodbanan. Det spelar också en viktig roll för kroppens immunförsvar. Utveckling av lymfsystemet börjar under fosterstadiet och mognaden av kärlen fortsätter en liten tid efter födelsen. Defekter i lymfkärlen leder till lymfödem, d.v.s. en ansamling av väska i vävnaderna med svårt värk, svårigheter att röra sig och försämrat immunförsvar som följd. Det finns idag ingen bot för lymfödem, och behandlingen går enbart ut på att lindra symptomen.  I friska vuxna sker normalt mycket liten nybildning av lymfkärl (lymfangiogenes). Vid sjukdomar som cancer, inflammation och vid sårläkning, sker däremot nybildning av lymfkärl på ett sätt som ofta korrelerar med sjukdomens fortskridande. Spridning av cancerceller sker exempelvis till stor del via det lymfatiska systemet. Behovet av ökade kunskaper om hur cancerceller sprider sig via lymfsystemet samt utveckling av nya behandlingsmetoder som förhindrar en sådan spridning är därför stort.

Vår forskning är fokuserad på lymfangiogenes. I våra projekt undersöker vi betydelsen av lymfkärls nybildning under normala och patologiska tillstånd. Vi är intresserad av att hitta molekyler som reglerar nybildning av lymfkärl och identifiera de signaleringsprocesser som är involverade. Vi har nyligen funnit att proteinet “CAR” är viktig för nybildning av lymfkärl hos möss. I frånvaro av CAR dör fostret på grund av defekter i lymfkärlen. CAR-proteinet har flera egenskaper som gör den attraktiv för forskning kring behandling av lymfkärls-associerade sjukdomar. Vi undersöker dels CAR’s roll vid spridning av tumörceller via lymfsystemet, hormonernas påverkan på lymphangiogenes i bröst cancer och sambandet mellan medfödd lymfödem hos barn och mutationer i CAR genen.

Utvalda publikationer

Essential role of the coxsackie- and adenovirus receptor (CAR) in development of the lymphatic system in mice.
Mirza M, Pang M, Zaini M, Haiko P, Tammela T, Alitalo K, et al
PLoS ONE 2012 ;7(5):e37523

Multiple phenotypes in adult mice following inactivation of the Coxsackievirus and Adenovirus Receptor (Car) gene.
Pazirandeh A, Sultana T, Mirza M, Rozell B, Hultenby K, Wallis K, et al
PLoS ONE 2011 ;6(6):e20203

Coxsackievirus and adenovirus receptor is up-regulated in migratory germ cells during passage of the blood-testis barrier.
Mirza M, Petersen C, Nordqvist K, Sollerbrant K
Endocrinology 2007 Nov;148(11):5459-69

Coxsackievirus B3 and adenovirus infections of cardiac cells are efficiently inhibited by vector-mediated RNA interference targeting their common receptor.
Fechner H, Pinkert S, Wang X, Sipo I, Suckau L, Kurreck J, et al
Gene Ther. 2007 Jun;14(12):960-71

Coxsackievirus and adenovirus receptor (CAR) is expressed in male germ cells and forms a complex with the differentiation factor JAM-C in mouse testis.
Mirza M, Hreinsson J, Strand M, Hovatta O, Söder O, Philipson L, et al
Exp. Cell Res. 2006 Apr;312(6):817-30

The cell surface protein coxsackie- and adenovirus receptor (CAR) directly associates with the Ligand-of-Numb Protein-X2 (LNX2).
Mirza M, Raschperger E, Philipson L, Pettersson R, Sollerbrant K
Exp. Cell Res. 2005 Sep;309(1):110-20

Pediatrik