Infektion och immunmognad hos barn

Vid födelsen utsätts det lilla barnets immunsystem för en omgivning full av främmande ämnen och patogener. De första levnadsåren är kritiska då immunsystemet ska lära sig att svara mot patogener utan att överreagera så att det lilla barnet skadas.

Forskargruppsledare

Universitetslektor/överläkare

Anna Nilsson

Telefon: 0707-50 01 39
E-post: Anna.Nilsson.1@ki.se

Vill du jobba med oss?
Skicka ett mail till forskargruppsledare Anna Nilsson

Forskningsprojekt 

B-cellsmognad hos immunsupprimerade barn

Vaccination är ett exempel på hur människan kan erhålla immunitet under lång tid. Barn som behandlas med cellgifter på grund av cancer förlorar ofta antikroppar de har fått vid tidigare vaccinationer, och ny vaccination kan inte alltid återställa skyddande nivåer av antikroppar mot sjukdomar som mässling och stelkramp. I vår forskning studerar vi hur olika immunmodulerande läkemedel påverkar antikroppsproducerande plasmaceller och deras stödjeceller i benmärgen in vitro och in vivo i olika studiemodeller.
Projektansvarig: Anna Nilsson MD PhD

Lunginfektioner

WHO har uppskattat att lunginflammation, orsakat av både bakterier och virus, dödar fler barn yngre än fem år än någon annan sjukdom. Under de senaste tjugo åren har det blivit allt mer uppenbart att virusinfektioner orsakar majoriteten av infektioner hos barn och genom lyckade vaccinationskampanjer har bakteriell lunginflammation blivit ovanligare. En obesvarad fråga är fortfarande varför vissa barn får en lindrig sjukdom, medan andra får en mycket allvarlig, ibland dödlig sjukdom av samma bakterie eller virus. I min forskargrupp studerar vi olika faktorer hos barn som kan bidra till olika svårighetsgrad när barn får lunginflammation.
projektansvarig: Anna Nilsson MD PhD

Relationen mellan anti-viralt minne och vaccinsvar

T-lymfocyter och naturliga mördarceller och har en viktig roll i att känna igen och neutralisera kroppsegna celler som blivit ”sjuka” – till exempel p.g.a. virusinfektioner och cancer. Efter reaktion kvarstår en del av dessa celler som långlivade minnesceller. En obesvarad fråga i sammanhanget är hur dessa minnesceller påverkar framtida immunsvar. Genom att använda oss av Epstein-Barr-virus och cytomegalovirus som studiemodeller för virusinfektioner vill vi förstå vilka molekylära interaktioner mellan minnescellerna och B-lymfocyterna är avgörande för B-cellssvar in vitro.
Projektansvarig: Shanie Saghafian-Hedengren PhD

Koppling mellan virom och svårighetsgrad av lunginflammation

Virom står för arvsmassa från det totala virusbestånd som en organism bär på. Genom att kartlägga virom i kliniska prover från barn med olika svårighetsgrad i lunginflammation vill vi förstå om co-infektioner med vissa virus har koppling till grad av immunminne och kan förklara de symptomvariationer som förknippas med lunginflammation. För att besvara dessa frågor tillämpar vi bland annat nästa-generationens sekvensering och bioinformatiska analysverktyg.
Projektansvarig: Shanie Saghafian-Hedengren PhD

Inflammation i CNS

Här studerar vi hur kunskap om det inflammatoriska svaret, i centrala nervsystemet, hos barn med olika typer av encefalopati. kan användas diagnostiskt, prognostiskt eller för att styra behandling. Vi samlar cerebrospinal vätska som analyseras med immunbaserade metoder, och korreleras till kliniska data. Studierna bedrivs huvudsakligen prognostiskt.
Projektansvarig: Sofia Ygberg Fil mag MD PhD

Perifera markörer för allvarlig infektion

Här studerar vi hur olika biomarkörer i blod kan användas som indikator för allvarlig infektion. Serum från barn som söker akut med tecken på invasiv infektion analyseras och korreleras till kliniska data. Dessa markörer kan användas till exempel för att avgöra antibiotikabehov alternativt användas för att bedöma vårdnivå.
Projektansvarig: Sofia Ygberg Fil mag MD PhD